• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 13
  • 1
  • Tagged with
  • 14
  • 14
  • 12
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Ett hälsosamt och hållbart arbetslivi statens tjänst : - En studie om hur Arbetsmiljöverkets föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4) mottas och planeras för av HR-medarbetare inom centrala förvaltningsmyndigheter.

Jakobsson, Camilla, Åkerlund, Eleonor January 2016 (has links)
Syftet med denna studie var att studera hur Arbetsmiljöverkets föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4) mottas och planeras för inom ett antal centrala förvaltningsmyndigheter. Studien undersökte vilka incitament för en omläggning av arbetsmiljöarbetet som följer av föreskrifternas lansering. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med elva HR-medarbetare på central och regional nivå vid sju centrala förvaltningsmyndigheter i Sverige. Intervjuerna genomfördes i april 2016 i samband med att AFS 2015:4 trädde i kraft. Resultatet visade att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön vid myndigheterna påverkades av en hög arbetsbelastning i samspel med ett varierande bemötande från kunder och från kollegor. Därför har föreskrifterna mottagits med en positiv attityd av HR-medarbetare på grund av sitt symbolvärde men att mer konkreta definitioner av begrepp och riktlinjer för arbetsmiljöarbete upplevdes saknas. Majoriteten av informanterna ansåg emellertid att de redan innan föreskrifterna bedrev ett gott arbetsmiljöarbete gällande sociala och organisatoriska aspekter vid deras myndigheter. De insatser som ändå planeras för bland ett flertal myndigheter till följd av AFS 2015:4 är översyn av styrdokument, utbildning av chefer och skyddsombud samt utökad dialog mellan chef och medarbetare.
2

ATT PRATA MED EN SKÄRM : En kvalitativ studie om upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete inom en skolorganisation

Åkesson, Louise, Levander, Hanna January 2021 (has links)
Vi lever i en pågående pandemi som har påverkat människor över hela världen. I Sverige har det tillkommit både restriktioner och rekommendationer för att minska smittspridningen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar de som har möjlighet att arbeta hemifrån, även kallat distansarbete. Regeringen beslutade även att samtliga lärosäten och gymnasieskolor skulle påbörja distansundervisning. Detta har inneburit distansarbete för skolpersonal och att samtlig kontakt med elever skett digitalt. Arbetsmiljön har därmed påverkats för skolpersonalen i denna omställning och således inneburit en förändring som aldrig tidigare funnits. Studien avser att kartlägga och analysera skolpersonals upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete inom en skolorganisation. Vidare är en central del är att bidra till ökad kunskap om vad skolpersonal ser som viktiga faktorer inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete. Särskild vikt läggs vid resurser, arbetstidens förläggning, ledarskapet och den sociala interaktionen. I studien används kvalitativa intervjuer och resultatet visar på att skolpersonalen upplevt en god introduktion till de digitala verktygen och att de besitter tillräcklig digital kompetens. Dock har det medfört högre arbetsbelastning, minskat samarbete mellan kollegor samt tillkomna arbetsuppgifter. Några positiva aspekter som distansarbete bidragit med är stöd och tillit från sin chef, anpassningar och valmöjligheter samt en promenadgrupp som är ett medarbetarinitiativ. Vidare visar resultatet att trots att resurser finns och erbjuds, tillgodoser det inte alltid medarbetarens behov. Därmed behövs både tydlighet i förväntningar och regelbunden dialog och återkoppling för att främja skolpersonalens organisatoriska och sociala arbetsmiljö.
3

Vikten av ett proaktivt arbetsmiljöarbete : En studie om hur AFS 2015:4 tillämpas i en organisation, samt vilka effekter faktorerna har på medarbetarnas arbetstillfredsställelse / The importance of a proactive work environment management : A study on how AFS 2015:4 is applied in an organisation, and what effects the factors have on employees' job satisfaction

Folkesson, Matilda, Litzell, Lovisa January 2018 (has links)
Arbete är en stor del av människors vardag, således är en god arbetsmiljö viktig för att känna arbetstillfredsställelse. Då Arbetsmiljöverket uppmärksammat brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utfärdades den 31 mars 2016 en föreskrift, AFS 2015:4, för att komma till rätta med problemen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur AFS 2015:4 tillämpas i en organisation, samt vilka faktorer i AFS 2015:4 som har effekt på de anställdas arbetstillfredsställelse. För att besvara syftet har tre frågeställningar ställts upp som handlar om hur chefer och Human Resources (HR) tillämpar föreskriften, samt hur insatta medarbetarna är i organisationens tillämpning av föreskriften. Den sista frågeställningen behandlar vilka effekter faktorerna i AFS 2015:4 har på de anställdas arbetstillfredsställelse. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som  datainsamlingsmetod, och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. I resultatet framkommer det att chefer arbetar olika med tillämpningen av föreskriften och att den ännu inte är en integrerad del av verksamheten. Medarbetarna är inte delaktiga i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, vilket försvårar möjligheten att arbeta förebyggande med föreskriften. Den faktor som har störst positiv effekt på de anställdas arbetstillfredsställelse är den sociala arbetsmiljön, vilket kan härledas till att organisationen fortsatt bör bedriva ett proaktivt arbete med att främja sociala relationer. / Work is a major part of humans’ everyday life, thus a good work environment is crucial for perceived job satisfaction. When Arbetsmiljöverket (The Swedish Work Environment Authority) noted deficiencies in the organisational and social work environment, a provision, AFS 2015:4, was issued on March 31, 2016, to address the problems. This qualitative study aims to investigate how AFS 2015:4 is applied in an organisation, and what factors in AFS 2015:4 have effect on employees’ job satisfaction. To answer the purpose, three questions have been raised that deal with how managers and Human Resources (HR) apply the provision, as well as how aware employees are in the organisation's application of the provision. The final issue addresses what effects the factors of AFS 2015:4 have on employees’ job satisfaction. To answer the purpose of the study, semi-structured interviews have been used as data collection method, and the empirical material has been analyzed using content analysis. The results show that managers work differently with the application of the provision and that it is not yet an integral part of the business. Employees’ are not involved in the work of the organisational and social work environment, which complicates the ability to work preventively with the provision. The factor that has the greatest positive effect on the employees’ job satisfaction is the social work environment, which can be deduced to the organisation continuing to pursue proactive work in promoting social relations.
4

"Man måste hjälpas åt att sätta gränser för annars kommer det inte gå bra i slutändan" : En kvalitativ studie om social och organisatorisk arbetsmiljö utifrån ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv i en kommun

Forsberg, Felicia January 2021 (has links)
Sambandet mellan social och organisatorisk arbetsmiljö och den anställdes hälsa är väl etablerat, varav på senare tid har det betonats allt mer att en bristande social och organisatorisk arbetsmiljö är den viktigaste riskfaktorn till ökad psykisk ohälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet. Denna studie syftade till att undersöka social och organisatorisk arbetsmiljö i en kommun, huvudsakligen med utgångspunkt i chefers upplevelser ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv. Det möjliggjordes genom en kvalitativ intervjustudie med sju chefer och ett huvudskyddsombud som deltagare. Resultatet visade att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön inom kommunen huvudsakligen upplevs fungera bra ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, framförallt i och med en god kommunikation och en omfattande åtgärdshantering i form av bland annat regelbundna arbetsplatsträffar, prioritering av arbetsuppgifter samt dokumenterade och tillgängliga riktlinjer avseende kränkande särbehandling. Det finns utrymme för förbättring avseende några faktorer. Förslag, baserat på det som framkommit i studien, är att se över krav i relation till resurser för att minska upplevd hög arbetsbelastning hos chefer samt utbilda dem inom gränslöst arbete för att separera arbetsliv från privatliv. Förslag är även att tydliggöra nolltolerans avseende kränkande särbehandling inom de verksamheter där det brister för att fler arbetstagare ska agera på förekomst av det och slutligen, att fler chefer inför en mindre medarbetarundersökning veckovis. Det i syfte att kontinuerligt få en inblick i medarbetarnas upplevelser av deras sociala och organisatoriska arbetsmiljö för att skapa bättre förutsättningar för arbetsmiljöarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv.
5

Hur ska vi få dem att stanna? : En studie om hur hållbarhet som begrepp förstås och prioriteras av kommunala ledare och tjänstemän

Öhrn, Felicia, Persson, Ebba January 2023 (has links)
Syftet för den här studien är att undersöka hur ledare och tjänstemän inom kommunal förvaltning förstår social hållbarhet ur ett arbetsmiljöperspektiv inom organisationen. Carol Bacchis metod “What’s the ‘problem’ represented to be?” (WPR) har använts för att skapa och analysera studiens empiri. Studien har använt sig av en kvalitativ ansats där empirin består av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio respondenter. Respondenterna bestod av förvaltningschefer, verksamhetschefer samt HR-strateger från två olika kommuner i Västsverige. Studien fann åtta förståelser för social hållbarhet, de är; långsiktiga processer, ledare har ansvar för social hållbarhet, organisatorisk och social arbetsmiljö, balans mellan arbets- och privatliv, inte jobba för mycket, känsla av meningsfullhet, personalomsättning samt att man ska orka arbeta till pensionsålder. Social hållbarhet på arbetsplatsen prioriteras genom ledarskap samt att arbeta för att behålla och utveckla medarbetarna. Resultatet visade att respondenterna problematiserar social hållbarhet som arbetsmiljö och långsiktighet, och förstås i relation till bemanningsfrågan. Som lösning på problemrepresentationerna prioriteras det egna ledarskapet samt att utveckla och behålla medarbetarna.
6

Med hälsan som insats : Projektledares uppfattning om och agerande för främjandet av arbetsrelaterad hälsa i projekt inom offentlig sektor / Health at stake : The perception and action of project managers when it comes to work-related health in projects within government agencies.

Svensson, Elsa January 2022 (has links)
Studiens syfte är att belysa projektledares upplevelser och agerande för arbetsrelaterad hälsa i projekt inom offentlig sektor. Via explorativa intervjuer med nio projektledare från sju olika myndigheter beskrivs allt från det organisatoriska klimatet och förutsättningarna för hälsa i projekt samt deras eget bidrag i sin roll. Resultatet visade på upplevelser av bristande förutsättningar inom organisationerna i stort beskrivna i temat ”Som ett löv för vinden”. Otydlighet i vem som bär ansvaret för hälsa på arbetet illustreras via temat ”Var det inte din tur att vattna?”. Deras reflektioner kring det egna bidraget och goda förutsättningar som finns inom projektets ramar beskrivs som ”Den goda jordmånen”. Slutsatser som dras är att det finns behov av att hitta ett systematiskt sätt att främja och belysa hälsa, tydliggöra ansvar och öka kunskapen om hur hälsa uppnås och vinsterna med dessa. / The aim of the study was to investigate the experiences and actions for work related health in projects within government agencies. By exploratively ask nine project managers from seven different governments of work-related health they describe everything from the climate of the government and conditions for health and their own contribution in their own role as a leader. The results showed that there is an experience of deficient conditions within the government described as “Like a leaf to the wind”. Unclarity when it comes to responsibility for health at work illustrated in the theme: “wasn’t it your turn to nourish the soil?”. Their own thoughts of their contribution and the good conditions within the project described as “The good soil”. The conclusions of the study showed that there is a need of finding a systematic way of working with and spread light to health, make responsibilities even more clear and raise the knowledge how to contribute to health at work and the profits of it.
7

Den hemtrevliga arbetsplatsen : En kvalitativ studie om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas vid hemarbete utifrån ett chefsperspektiv, vilka hälsoeffekter hemarbete kan resultera i och hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas framgångsrikt i framtiden

Nilsson, Philip, Sandström, Jesper January 2022 (has links)
The study aims to depict how systematic work environment management can be conducted during remote work. Furthermore, the study aims to present what health effects which can follow due to remote work and how the systematic work environment management can be conducted effectively during remote work. To investigate the aim of the study, an inductive approach has been used in order to achieve a generalizable theory. Moreover, a qualitative research strategy has been applied together with semi structured interviews. The focus of the study is from a managers perspective, whereas all of the respondents in the study have experience of being a manager or support of managers. In addition, all of the respondents in the study have insight in work environment management. The respondents’ answers and reasoning together with internal documents constitutes the collected data of the study. Further, the data was interpreted and presented jointly with the empirical data. To achieve a more complex understanding of the study’s data, research has been done to analyze the empirical data through a theoretical context. The study shows that the employees autonom influence of the choice of remote work benefits psychological health. Moreover, the study presents the importance of a distinct communication strategy and how it contributes to employees' psychosocial well-being. Furthermore, the study illustrates how a list of physical criterias can be undergone before employees process remote work to benefit a manner of prevention and that recurrent routines can be implemented to promote physical work environment during teleworking. Lastly, the study depicts how employees' individual conditions affect the chances to achieve a healthy work environment when working from home. / Studien syftar till att redogöra för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas vid hemarbete. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka hälsoeffekter hemarbete kan resultera i och hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas framgångsrikt i framtiden vid hemarbete. För att uppfylla studiens syfte har en induktiv ansats använts för att kunna åstadkomma en generaliserbar teori. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi använtstillsammans med semistrukturerade intervjuer. Studien har utförts utifrån ett chefsperspektiv, där samtliga respondenter i studien antingen har egen erfarenhet av chefskap eller i stöttande av chefskap. Respondenterna i studien har alla kunskap inom arbetsmiljöarbete. Respondenternas svar och resonemang i intervjuerna tillsammans med interna dokument respondenterna delgett ligger till grund för studiens insamlade data. Efter datainsamlingen har den insamlade datan tolkats, för att sedan komma att presenteras tillsammans i studien. Efter att datan och tolkningen av datan skett har en teori inhämtats, i syfte att sätta den insamlade datan i en teoretisk kontext. Studien visar att arbetstagares autonoma inflytande över valet att arbeta hemifrån verkar främjande för den psykiska hälsan. Vidare visar också studien att tydlig struktur kring hur verksamheten kommunicerar, bidrar positivt till arbetstagares psykosociala välmående. Studien visar också att en genomgång av arbetstagares hemmiljö innan hemarbete bereds kan förebygga risker för fysisk ohälsa och att rutiner kan implementeras för att främja den fysiska arbetsmiljön vid hemarbete. Slutligen skildrar studien arbetstagares individuella skillnaders betydelse i att lyckas bedriva ett hälsosamthemarbete.
8

Health differences between employees in human service professions and other professions : The impact of psychosocial and organizational work environment

Aronsson, Vanda January 2016 (has links)
While recent publications indicate that employees in human service professions have higher risk of sickness absence and mental ill-health, little is known about the association with other health outcomes and possible mechanisms behind the differential risk. This study investigates differences in burnout, self-rated health and sickness absence between those in human service professions and other professions and examines whether differences in psychosocial and organizational work environment can explain possible variations. Data were derived from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH), an approximately representative sample of the Swedish working population (n=4486). Results from binary logistic regressions suggested that those in human service professions had higher odds of burnout and sickness absence those in other professions. Differences in burnout were explained by background variables while differences in sickness absence were explained by psychosocial and organizational work factors. Employees in human service professions had lower odds of suboptimal self-rated health than others in the fully adjusted model. Women were at higher risk of burnout, sickness absence, and all adverse psychosocial and organizational work environment factors except social support. Future studies should investigate the most crucial psychosocial and organizational work factors in human service professions with the objective to improve employee health.
9

Brottsutredares arbetsmiljö : En kvalitativ studie om upplevelser kring organisatorisk och social arbetsmiljö

Gellerstedt, Mikael January 2019 (has links)
Stressrelaterad ohälsa på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har blivit allt vanligare och utgör idag var tredje sjukskrivning i Sverige. Polismyndigheten är en statlig myndighet som står inför stora utmaningar med hög personalomsättning och hög ärendebelastning. Det finns behov av en djupare kunskap om arbetssituationen för att verka för god arbetsmiljö för de anställda inom myndigheten. Studiens syfte är att undersöka hur brottsutredare upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. En kvalitativ metod användes där datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet var målinriktat där brottsutredare med varierad yrkeserfarenhet utgjorde deltagare i studien. Det insamlade materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att utredarna upplevde att det fanns organisatoriska brister i kompetensutveckling samt delaktighet i beslut om arbetets upplägg och utförande. Organisatoriska brister upplevdes påverka arbetsklimatet främst genom hög personalomsättning vilket försvårade möjligheterna att skapa funktionella arbetsgrupper. Utredarna ansåg att bättre introduktion för nya medarbetare samt utökade möjligheter till kompetensutveckling skulle förbättra arbetssituationen.
10

Jag lyssnar gärna på dig : Fokus på ett relationsorienterad ledarskap vid arbetsmiljöarbete

Wiktander, Jennifer, Edward, Carin January 2018 (has links)
Studiens syfte är att studera hur arbetsorganisationer förhåller sig till arbetsmiljöföreskrifterna AFS 2105:4 och AFS 2001:1 och hur ledare utövar arbetsmiljöarbete i praktiken. För att studera detta har vi genomfört intervjuer och använt en kvalitativ forskningsmetod. Nutidens arbetsliv präglas av komplexitet, flexibilitet och allt mer decentraliserade organisationer. Detta kan ses leda till en utmaning för chefen att orientera sig i denna komplexitet. Med anledning av de i Sverige höga sjukskrivningstalen på grund av psykisk ohälsa riktas idag ett allt större fokus på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Hur arbetsmiljöarbetet och ledarstilen kan antas främja en god arbetsmiljö är denna studies fokus. Studiens resultat visar att det för att den relationsorienterade ledarstilen ska ha en möjlighet att nå önskad effekt på arbetsmiljön krävs ett medarbetarskap. Även struktur och organisering kring hur det relationella; såsom hur samtal, dialog, uppföljning och åtgärder ska genomföras ingår i studiens fokusområden. / The purpose of this study is to study how labour organizations relate to the work environment regulations AFS 2015:4 and AFS 2001:1 and how managers exercise work environment management in practice. To study that we conducted interviews and used a qualitative research method. Today ́s labour market is characterized by complexity, flexibility and more decentralized organizations. It can be a challenge for a manager to orientate in this complexity. Due to the high level of psychological ill health, today ́s focus is increasingly on the social and organizational work environment. Due to Sweden’s highnumbers of employees reporting sick, a sick leave caused by psychological ill health, focus is increasingly pointed towards the social and organizational work environment. The focus of this study is on how the work environment and leadership style can be assumed to promote satisfied employees. The results show that for the relationship-oriented leadership style to have an opportunity to achieve the desired effect on the work environment, empowerment of the employee is required. Organizational structure with a relational focus, such as conversations, dialogue, follow-up and how to carry out necessary precautions and actions are also in focus in this study.

Page generated in 0.067 seconds