I och med att världens befolkning blir äldre är det av vikt att aktivera äldre för att bibehålla en god hälsa. Högt antal av individer i hög ålder lever med funktionsnedsättningar och därmed är det viktigt att anpassa aktiviteter på servicehus för äldre som är 65 år och äldre. Syftet med studien var att undersöka äldres självskattade hälsa och i vilken utsträckning de deltar i aktiviteter, samt om det förekommer några könsskillnader. Studien syftade även till att undersöka om det förekommer samband mellan självskattad hälsa och deltagande i aktiviteter bland äldre som bor på servicehus i Västerås. Kvantitativ metod och ett frågeformulär användes för att samla in data. Designen var tvärsnittdesign. Studien tog hänsyn till etiska aspekter och kvalitetskriterier. Antalet respondenter som deltog i studien var 100 varav 100 enkäter samlandes in och användes i studiens resultat. För att kunna analysera resultatet användes korrelation. I resultatet framkom det samband mellan självskattad hälsa och deltagande i aktiviteter. Respondenterna upplever bra självskattad hälsa och 94 av 100 respondenter deltar i aktiviteter. Resultatet visar även att män upplever bättre hälsa än kvinnor trots att det var en jämn fördelning mellan könen i deltagandet.

Bakgrund: Ett tillgodosett sömnbehov anses vara en förutsättning för en normal utveckling hos skolungdomar. Dåliga mat- och sömnvanor är exempel på faktorer som kan påverka skolresultaten negativt. Elevhälsans distriktssköterska arbetar med ungdomar som är i utveckling kroppsligt, psy- kiskt, socialt och känslomässigt. Under denna utvecklingsperiod har ungdomarna ett ökat sömnbe- hov. Syfte: Syftet var att studera sömn- och levnadsvanor hos ungdomar och vidare undersöka om det föreligger skillnader mellan flickor och pojkar. Metod: Examensarbetet har genomförts som en tvärsnittsstudie med tidigare inhämtat material som använts. Cirka 3000 skolungdomar i årskurs 9 har besvarat Folkhälsoenkäten Ung. Ungdomarna representerar niondeklassare från samtliga kommuner i ett län i södra Sverige. Undersökningen gjordes hösten 2015. Datamaterialet exporterades från webbenkäts-verktyget esMaker NX 2.0 till SPSS där det bearbetades statistiskt. Resultat: En större andel pojkar hade goda sömnvanor, åt vanligtvis frukost och tränade ofta. En större andel flickor drack sällan energidryck och hade lite skärmtid. Bland de med dåliga sömnva- nor återfanns en högre andel av elever som inte åt frukost, som använde energidrycker flera gånger i veckan, var mindre fysiskt aktiva och spenderade fler antal timmar framför skärm (mobil, dator, läsplatta, TV-spel). Slutsats: Flickor och pojkar med goda sömnvanor hade ett större intresse av att förvalta sin hälsa jämfört med de med dåliga sömnvanor och fler pojkar hade bättre levnadsvanor och fler upplevde meningsfullhet i sina liv jämfört med flickor.

Bakgrund: Operationssalen är en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs påverka hälsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrändhet. Stress och bristfällig kommunikation relaterar till sämre fungerande teamarbete, vilket påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsställelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförväntningar, organisationsklimat, självskattad hälsa samt stress (utbrändhet). Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes där data erhölls från en enkät. I urvalet ingick 71 personer som arbetar på en operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett väl fungerande teamarbete. Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsställelse med teamarbete och rollförväntningar, organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress). Kommunikation, lyhördhet och respekt var faktorer som upplevdes viktiga för ett fungerande teamarbete. Konklusion: Med utgångspunkt från resultatet är slutsatsen att det är av betydelse att tydliggöra yrkesroller och främja positivt arbetsklimat. Kommunikation behöver synliggöras och vidareutvecklas för ett väl fungerande teamarbete.

<p>Hälsa och arbetslivet är två nämnvärda faktorer i dagens samhälle. Inom många yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker få bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att många människor blir sjuka och sjukskriva. Ifrågasättande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit på tal där undersökningar först och främst har fokuserat på huruvida arbetstillfredsställelsen har effekt på arbetstagarens produktivitet, men även på huruvida den påverkar arbetstagarens hälsa (Freeman, 1999). Utifrån detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsställelsens samband på just individers hälsa. Syftet med den här studien är att undersöka om arbetstillfredsställelsens har ett samband med personers hälsa i Sverige. Studien är av kvantitativ ansats och baseras på data från år 2000s Levnadsnivåundersökning (LNU), utförd av Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet. LNU genomförs med hjälp av personliga intervjuer som besvarats av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (SOFI, 2009). Undersökningen innefattar drygt 3500 personer. Vi har använt Levnadsnivåundersökningen som underlag för en regressionsanalys där vi använt de variabler vi i samklang med teori tyckte var relevanta för vår undersökning. Våra fynd är i linje med tidigare forskning.</p><p>Vi har i vår studie funnit ett svagt samband mellan de förvärvsarbetandes arbetstillfredsställelse och deras självuppskattade hälsa.</p>

Hälsa och arbetslivet är två nämnvärda faktorer i dagens samhälle. Inom många yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker få bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att många människor blir sjuka och sjukskriva. Ifrågasättande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit på tal där undersökningar först och främst har fokuserat på huruvida arbetstillfredsställelsen har effekt på arbetstagarens produktivitet, men även på huruvida den påverkar arbetstagarens hälsa (Freeman, 1999). Utifrån detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsställelsens samband på just individers hälsa. Syftet med den här studien är att undersöka om arbetstillfredsställelsens har ett samband med personers hälsa i Sverige. Studien är av kvantitativ ansats och baseras på data från år 2000s Levnadsnivåundersökning (LNU), utförd av Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet. LNU genomförs med hjälp av personliga intervjuer som besvarats av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (SOFI, 2009). Undersökningen innefattar drygt 3500 personer. Vi har använt Levnadsnivåundersökningen som underlag för en regressionsanalys där vi använt de variabler vi i samklang med teori tyckte var relevanta för vår undersökning. Våra fynd är i linje med tidigare forskning. Vi har i vår studie funnit ett svagt samband mellan de förvärvsarbetandes arbetstillfredsställelse och deras självuppskattade hälsa.

Psykisk ohälsa på grund av bristande arbetsförhållanden är ett ökande problem i dagens samhälle som även orsakar sjukskrivningar. Därför är det viktigt med en god arbetsmiljö som främjar arbetarnas hälsa då flertalet människor tillbringar mycket tid i sitt liv på arbetet. Det finns dock en brist i forskningen som studerar hälsa och arbetsförhållanden ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka den självskattade hälsan bland arbetare samt undersöka om det finns några samband mellan självskattad hälsa och arbetsförhållanden ur ett salutogent perspektiv på en arbetsplats inom livsmedelsindustrin. Metoden utgår från en kvantitativ ansats där studiedesignen är en tvärsnittsstudie. Shapiro-Wilk test användes för att undersöka normalfördelning. Chi2-test har använts för att undersöka samband mellan självskattad hälsa och fyra olika områden i arbetsförhållanden; stödjande arbetsförhållanden, individuella inre upplevelser, självbestämmande samt tidsupplevelse. Resultatet visar att fördelningen av arbetarnas självskattade hälsa är normalfördelad, där flertalet av arbetarna skattat sin hälsa som relativt hög. Resultatet tyder även på signifikanta samband mellan självskattad hälsa och respektive frågeområde om arbetsförhållanden; stödjande arbetsförhållanden, individuella inre upplevelser, självbestämmande och tidsupplevelse. Av arbetarna som skattat sina arbetsförhållanden som högre, har majoriteten skattat sin självskattade hälsa som högre. Resultatet har diskuterats utefter känsla av sammanhang (KASAM) samt ansträngnings- belöningsmodellen som teoretiskt perspektiv.

Stress är ett växande problem i dagens samhälle, allt fler barn och ungdomar mår sämre på grund av den ökande stressnivån. Barn och ungdomar befinner sig stora delar av sin vakna tid i skolan. Inom denna arena är stress vanligt förekommande, vilket utgör vikten att arbeta mot den ökande stressnivån. Studier och rapporter visar på att den psykiska ohälsan och stress har ökat och då främst inom skolan. En lagom mängd stress gör att prestationen ökar vilket är en positiv följd av stress. Dock är nivåerna av stress höga och blir inte hanterbara för barn och ungdomar som vistas i stressiga miljöer. Syftet med studien är att undersöka förekomsten och könsfördelningen av stress bland ungdomar i Västmanlands län samt eventuella samband mellan stress och sömnbesvär respektive självskattad hälsa. För att besvara syftet användes data från Liv och hälsa ung Västmanland 2012 undersökning, vilket är en hälsoundersökning som omfattar 6675 studenter i årskurs 7 och 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Studiens resultat visar att stress är vanligt förekommande, där nästan en tredjedel (29.5 %) ofta eller mycket ofta känner sig stressade, vilket motsvarar drygt 2000 barn och ungdomar. Resultatet visar på samband mellan ökad stress och ökade sömnbesvär och mellan ökad stress och sämre självskattad hälsa. Som teoretisk anknytning för stress användes krav/kontroll/stöd-modellen. Coping som förklarande teori användes för att tolka sambandet mellan stress och sömnbesvär. Känsla av sammanhang (KASAM) användes för att tolka sambandet mellan stress och självskattad hälsa. / Stress is a growing problem in today's society, more and more children and adolescents are feeling bad because of the increased stress levels. Children and adolescents spend most of their time in school. Stress is one of the most common problems in this arena, which makes it crucial to work preventive against stress in schools. Studies have shown that the mental illness and stress has increased, primarily within schools. Low levels of stress enhance performance and are therefore a positive aspect of stress. However the levels of stress are high and not manageable for the children and adolescents who spend time in stressful environments. The purpose of the study was to investigate the prevalence and gender distribution of stress among adolescents in Västmanlands län, and potential relation between stress and insomnia respective self-reported health. Data from Liv och Hälsa Ung Västmanland 2012, which investigates health among students, has been used. Data includes 6675 students in grade 7 and 9 in elementary school and grade 2 in upper secondary school. The results shows that stress is a common problem, where almost a third of the participants (29.5 %) often or very often feel stressed, which corresponds to about 2000 adolescents. Results show a significant relation between stress and increased insomnia as well as between stress and self-reported health. The demand/control/support model was used as a theoretical explanation for stress. Coping as an explaining theory was used to interpret the relation between stress and insomnia. Sense of Coherence was used to explain the relation between stress and self-reported health.

No description available.

<p>Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women’s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints. Three times more girls than boys in secondary school stated that they had sex although they did not want to. Three times more boys than girls in compulsory school had no one to confide in. Further research with focus on how the systems micro, meso, exo and macro interact and affect each other can examine young people's health in a broader perspective. The conclusion is that there are differences in life style, social relationships and self reported health between the sexes and between the compulsory school and the upper secondary school.</p> / <p>Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet och de levnadsvanor som grundläggs under ungdomsåren har inverkan på hälsan under resten av livet. Som teoretisk utgångspunkt i tvärsnittsstudien har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori använts. Syftet var att kartlägga skillnader i självskattad hälsa och hälsorelaterade faktorer mellan pojkar och flickor samt mellan högstadiet och gymnasiet i Sundbybergs kommun som underlag för verksamhetsplaneringen inom tjejjouren i Sundbyberg samt i andra kommuner. En enkät bestående av 24 frågor baserade på olika variabler har kartlagt skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i Sundbybergs kommun (n=323). Resultatet visar att det är störst skillnad mellan könen gällande sex och samlevnad, trygghet, emotionellt stöd och psykosomatiska besvär. Det är tre gånger fler flickor än pojkar i gymnasiet som haft sex fastän de känt att de inte vill och tre gånger fler pojkar än flickor i högstadiet som inte har någon att anförtro sig åt. Ytterligare forskning med fokus på hur systemen mikro, meso, exo och makro samspelar och påverkar varandra kan undersöka ungdomars hälsa i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att det finns skillnader i livsstil, sociala relationer och självskattad hälsa mellan könen och mellan högstadiet och gymnasiet.</p>

<p>This cross-sectional study investigated the use of health benefits in relation to the self-rated health of employees at two medium-sized industrial enterprises in Hälsingland. The method used to investigate this was through a self-designed questionnaire consisting 19 questions about health, lifestyle and health benefits at the workplace. A total of 100 questionnaires were distributed in the two companies, hence 50 surveys at each workplace. The response rate was measured to 88 % and 74 %, which means a loss of 6 persons and 13 persons. The results showed that Company nr 1 offers its employees a health benefits consisting of free access to gym in the company premises after working hours and financial contributions to training-cards. These benefits are used regularly by 29% of respondents. Company nr 2 currently offered no health benefits for their employees. The results also showed that 66% of the respondents at Company nr 1 rated their physical health as <em>Excellent</em> or <em>Good</em> and 79% consider their mental health as <em>Excellent</em> or <em>Good</em>. At Company nr 2, 65 % of the participants responded that they consider their physical health as Excellent or Good and 84% consider their mental health as <em>Excellent</em> or <em>Good</em>. The study also found that more than half of the participants in the two companies had a BMI (Body Mass Index) greater than 26. The conclusion from this is that the health benefits offered at Company nr 1 is used sparingly and that more than half of the participants at both companies consider their physical and mental health as <em>Excellent</em> or <em>Good</em>.</p>