• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 38
  • 1
  • Tagged with
  • 39
  • 13
  • 13
  • 11
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skolungdomars sömnvanor i relation till deras levnadsvanor : Sleep habits amongst school youth in relation to their lifestyle habits

Ward, Mari, Swann, Annika January 2016 (has links)
Bakgrund: Ett tillgodosett sömnbehov anses vara en förutsättning för en normal utveckling hos skolungdomar. Dåliga mat- och sömnvanor är exempel på faktorer som kan påverka skolresultaten negativt. Elevhälsans distriktssköterska arbetar med ungdomar som är i utveckling kroppsligt, psy- kiskt, socialt och känslomässigt. Under denna utvecklingsperiod har ungdomarna ett ökat sömnbe- hov. Syfte: Syftet var att studera sömn- och levnadsvanor hos ungdomar och vidare undersöka om det föreligger skillnader mellan flickor och pojkar. Metod: Examensarbetet har genomförts som en tvärsnittsstudie med tidigare inhämtat material som använts. Cirka 3000 skolungdomar i årskurs 9 har besvarat Folkhälsoenkäten Ung. Ungdomarna representerar niondeklassare från samtliga kommuner i ett län i södra Sverige. Undersökningen gjordes hösten 2015. Datamaterialet exporterades från webbenkäts-verktyget esMaker NX 2.0 till SPSS där det bearbetades statistiskt. Resultat: En större andel pojkar hade goda sömnvanor, åt vanligtvis frukost och tränade ofta. En större andel flickor drack sällan energidryck och hade lite skärmtid. Bland de med dåliga sömnva- nor återfanns en högre andel av elever som inte åt frukost, som använde energidrycker flera gånger i veckan, var mindre fysiskt aktiva och spenderade fler antal timmar framför skärm (mobil, dator, läsplatta, TV-spel). Slutsats: Flickor och pojkar med goda sömnvanor hade ett större intresse av att förvalta sin hälsa jämfört med de med dåliga sömnvanor och fler pojkar hade bättre levnadsvanor och fler upplevde meningsfullhet i sina liv jämfört med flickor.
2

BHV-sjuksköterskans erfarenheter att samtala med föräldrar om barns skärmtid. : En kvalitativ intervjustudie

Lövdahl, Catharina, Gullstrand, Isabell January 2019 (has links)
Bakgrund: I samma stund som statistik gällande skärmtid släpps blir den inaktuell. Användandet av skärmar ökar i dagens samhälle och går allt längre ner i åldrarna. Skärmtid kan ha både positiva och negativa effekter på barnet. Barhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn från tidig ålder och har en stor roll att stötta föräldrarna i deras föräldraroll genom att ge dem rätt verktyg och evidensbaserade rekommendationer. Skärmtiden hos barn ökar och är därför ett viktigt ämne för BHV-sjuksköterskan att samtala med föräldrar om. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns skärmtid. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta specialistsjuksköterskor på sex barnavårdscentraler genomfördes för att inhämta data. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman utfördes av insamlat material. Resultat: Intervjuerna med BHV-sjuksköterskorna resulterade i fyra kategorier och fem underkategorier. Det framkom av BHV-sjuksköterskornas erfarenheter att det var viktigt att stötta och stärka föräldrarna i deras beslut, att ta hjälp av pedagogiskt material underlättar i samtalet. Det framkom även att det var betydelsefullt att samtala med föräldrarna om vikten av andra aktiviteter såsom lek, umgås med varandra och att skärmen inte ska vara en barnvakt. BHV-sjuksköterskorna hade även erfarenhet av att föräldragrupper var ett bra forum att prata om skärmtid. Slutsats: BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns skärmtid upplevdes vara ett relativt enkelt samtalsämne, detta tack vare att det fanns bra pedagogiskt material att använda sig av. Det kan vara av betydelse att fler studier inom området görs för att på så vis öka kunskapen gällande ämnet.
3

Sitt inte vid skärmen - Börja röra på dig! : En undersökning om samvariationen mellan fysisk aktivitet, skärmtid och internetanvändandning bland manliga och kvinnliga gymnasieelever

Nilson, Robert, Erkkilä, Mathias January 2014 (has links)
Syfte Studiens syfte var att utifrån ett hälsoperspektiv undersöka samband mellan ett antal av gymnasieelevers livsstilsvanor och göra en jämförelse mellan män och kvinnor. Metod Studien var av så kallad tvärsnittsdesign med en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Bekvämlighetsurval tillämpades för att rekrytera totalt sju gymnasieklasser i tre olika städer, vilket resulterade i ett totalt material om 186 besvarade enkäter. Enkäten delades ut på plats i de deltagande klasserna, med avsikt att minimera bortfall. Materialet bearbetades genom framtagning av deskriptiv statistik och en sambandsanalys. Resultat Studien uppvisade tre signifikanta samband mellan de undersökta variablerna. Ett stort antal tillfällen måttlig fysisk aktivitet var associerat med högre skärmtid på helger. Hög aktivitetsnivå på fritiden visade samvariation med hög skärmtid på vardagar. Dessutom uppvisades samvariation mellan hög aktivitetsnivå på fritiden och lägre internettid på helger. Inga andra variabler uppvisade samband. Jämförelsen mellan män och kvinnor uppvisade mestadels få och små skillnader mellan de två könen. De enda variabler som uppvisade större skillnader mellan könen var aktivitetsnivå på fritiden och skärmtid på vardagar. En stor andel respondenter uppgav en hög skärmtid, det vill säga mycket stillasittande. Diskussion De signifikanta samband som uppvisades i studien avvek till viss del från den forskning som studerats i samband med studiens genomförande. Hög skärmtid är enligt forskning ofta relaterat till minskad fysisk aktivitet. Urvalsproblematiken ansågs vara en bidragande faktor till resultatens utseende. Detta innebar även att studiens generaliserbarhet var låg, resultaten kunde enbart diskuteras utifrån undersökningens deltagare. Den moderna tekniken, framförallt det stora innehavet av mobila skärmar, var en viktig faktor att beakta när studiens resultat analyserades. Fortsatt forskning bör ta hänsyn till det moderna samhällets förutsättningar gällande skärmtillgänglighet, uppkopplingsmöjligheter och ett ökat stillasittande.
4

"Vi saknar dig, det är viktigt!" : En undersökning av fenomenet frånvaro

Lundberg, Ludvig, Hansson, Elin January 2023 (has links)
The purpose of our study has been to investigate the phenomena that is “absence” from school. Using teachers and principals in Gotland as our starting point, we´ve used a qualitative research method to analyze their reasoning, in regards to absence. Together with a secondary analysis of already existing literature and studies. We´ve drawn our own conclusions while also considering all the themes which our method of analysis, Interpretative Phenomenological Analysis, which is based in the philosophical phenomenological perspective, has exposed from the interviews. The interviews were conducted in a manor where we, the authors, interviewed one principal and one teacher in two schools each. The interviews where then transcribed and analyzed. From the analysis, three main themes were identified, screen time, bad mental health and also the responsibility of caretakers and adults. These themes were exposed by our respondents as the most prominent causes to absence among students. These conclusions were that absence is a multi-dimensional concept which could be caused by a number of different factors, and that these factors for the most part coheres. They often contribute to one and other, absence could for example be caused by a bad metal health, which subsequently could be caused by screen time, which could be caused by a lack in responsibility from the caretakers. One recurring, smaller theme which was brought up throughout our study was neuropsychiatric function-disorder and the effects which could follow.
5

Det digitala livet på en pinne

Ferm, Marcus January 2019 (has links)
Svenskar är de som motionerar mest i europa, men samtidigt är svenska barn de mest stillasittande i norden. Barn och ungdomars fysiska aktivitet har minskat med 12-30% sedan år 2000. Detta leder till att de sitter stilla i en allt för stor utsträckning, ibland så mycket som 9h per dag, något som kan medföra vissa hälsorisker. Den främsta orsaken till detta är överkonsumtionen av skärmtid bland barn och ungdomar. Denna studie syftar till att undersöka ungdomars skärmvanor och hur skärmtid kommuniceras visuellt.   Studien baseras på en enkätundersökning och visuell research. Dessa metoder avser att samla in data kring ungdomars rådande skärmvarnor och undersöka hur ett urval mobilapplikationer kom­municera spenderad skärmtid visuellt. Resultatet visar att ungdomar spenderar stora mängder tid vid skärmen dagligen, och att de inte väljer att ta regelbundna pauser under dessa perioder. Resultatet visar även att vissa applikationer som syftar till att hjälpa oss hantera vår skärmtid inte fungerar som effektiva hjälpmedel då den visuell kommunikationen är bristfällig.
6

Samband mellan fysisk aktivitet, stress och skärmtid hos ungdomar / Relations of Physical Activity, Stress and Screen-time in Adolescents

Böhme, Anna January 2021 (has links)
Sammanfattning Många elever känner sig stressade i och i samband med skolan. Samtidigt minskarmängden fysisk aktivitet ju äldre eleverna blir och i dagens digitaliserade samhälle blirtiden framför skärmen allt längre. Syftet med denna studie är att undersöka vilketsamband det finns mellan fysisk aktivitet, stress och skärmtid bland elever. Detta görsmed en kvantitativ undersökning med enkät som metod där 62 elever deltog. 87% avdeltagarna uppnår en tillräcklig nivå av fysisk aktivitet. Trots detta upplever 37% enhög stressnivå och 43,6% sitter framför en skärm mer än 10 timmar om dagen. Enkorrelationsanalys visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och skärmtid (r =-0,281,p >0,05) medan stress inte visade något signifikant samband med fysisk aktivitet ellerskärmtid. Nyckelord: Fysisk aktivitet, stress, skärmtid, ungdomar / Abstract Many students feel stressed in a school-based environment. At the same time, theamount of physical activity decreases as the students get older and in today’s digitalizedsociety, the time in front of the screen becomes longer and longer. The purpose of thisstudy was to examine the relationship between physical activity, stress and screen-timeamong students. This is done with a quantitative survey with a questionnaire as amethod in which 62 student participants. 87% of the sample fell in an adequate level ofphysical activity. Despite this 37% experience a high level of stress and 43.6% have ascreen-time over 10 hour per day. A correlation analysis shows a relationship betweenphysical activity and screen-time (r =-0.281, p >0.05) while stress did not show anysignificant relationship between physical activity or screen-time. Keyword: physical activity, stress, screen-time, adolescents
7

Barns skärmanvändning : En litteraturstudie om hur skärmanvändning påverkar barns hälsa negativt

Perona Mendoza, Fiorella, Österlund, Sarah January 2020 (has links)
Idag använder sig barn av mer och mer skärmar och digitalisering. Dock har det visat sig att 80 % av världens barn och ungdomar är för stillasittande och en del av detta kan bero på den ökade skärmanvändningen. Eftersom vården möter barn med ohälsa som kan vara orsakad av stor skärmanvändning behöver sjuksköterskan ha kompetens inom detta område. Syfte med denna studie var att beskriva hur skärmanvändningen påverkar barns hälsa negativt. Med hjälp av en litteraturöversikt har tolv kvantitativa artiklar som svarar mot syftet granskats och analyserats för att sedan komma fram till ett resultat. Resultatet i studien visar att litteraturen främst beskriver två aspekter på hur barns hälsa påverkas negativt. Dessa två aspekter bildar resultatets huvudkategorier, fysisk hälsa och psykisk hälsa. Den negativa påverkan på barns fysiska hälsa handlar om sämre sömn och en ökad vikt. På barns psykiska hälsa handlar den negativa påverkan om att skärmanvändningen medför känslomässiga problem, kognitiva problem och risk för spelberoende. Dessa fynd diskuteras. Slutsatsen med studien är att för mycket skärmtid leder till flera negativa konsekvenser för hälsan som kan förhindras genom att begränsa skärmtiden hos barn. Denna studie kan även fungera som ett hjälpmedel för sjuksköterskan att upptäcka dessa problem som skärmanvändning kan leda till.
8

Sociala medier med fokus på psykisk hälsa hos gymnasieelever : En tvärsnittsstudie i en gymnasieskola

Bohlin, Philip, Ekwall, Johan January 2022 (has links)
Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sociala mediers eventuella samband  med den psykiska hälsan hos gymnasieelever. I undersökningen utreds om en ökad användning av skärmtid, tid på sociala medier och om sociala medie appar har något samband med psykisk hälsa. I studien undersöktes även hur deltagarna använder sociala medier och om de har eventuella samband med psykisk hälsa. Såväl undersöktes om tid på sociala medier har ett samband med koncentrationsvårigheter  Metod: Studien gjordes som en tvärsnittsstudie. En webbaserad enkät gjordes med frågor om psykisk hälsa såväl som användande av sociala medier och skärmtid. Populationen för studien var gymnasieelever som hade medelåldern 16.5 år.    Resultat: I studien uppmättes fyra resultat. Ett samband finns mellan koncentrationssvårigheter och tid på sociala medier (p=0.018 och r=0.240). Det andra sambandet var mellan psykisk ohälsa och de som tittar på sina vänners profiler  (r=0.405, p<0.001). Det tredje sambandet var mellan psykisk ohälsa och att tagga personer i foton (p=0.035, r=0.241). I studien så utmärktes även ett signifikant skillnad mellan män och kvinnors psykisk ohälsa där kvinnor hade mer psykisk ohälsa (p = 0.014). Slutsats: I denna studie observerades inga samband mellan total skärmtid, användning av sociala medier och psykisk ohälsa. Däremot framkom samband med mer tid på sociala medier och koncentrationssvårigheter. Tagga foton och psykisk ohälsa visade sig ha ett samband. I undersökningen kan även ett samband med psykisk ohälsa och kvinnor som tittar mer frekvent på deras vänners profiler observeras. Studien kan bara visa samband då det är en tvärsnittsstudie.
9

Skärmtidsanvändning och effekten av skärmtid på barn utifrån föräldrars perspektiv

Jameel, Ban January 2020 (has links)
No description available.
10

Rekommendationsbaserat vs. Följarbaserat : En analys av TikToks olika flödens påverkan på användares skärmtid / Recommendationbased vs. Followerbased : An analysis of TikTok's different feeds' influence on users' screentime

Liu, Jessie, Brink, John January 2021 (has links)
Rekommendationsbaserade flöden har blivit en allt större del av dagens sociala medier för att öka användarnas tid på plattformarna. TikTok är en populär social medie-applikation där användare kan lägga upp korta videos och dela dessa med andra människor. Det som skiljer TikTok från många andra sociala medier är att dess huvudsakliga flöde främst baseras på rekommendationsbaserat innehåll, men även visa innehåll från konton som användaren följer. Det sekundära flödet är följarbaserat och visar endast innehåll från konton som användaren följer. Denna studie undersöker hur användarens skärmtid påverkas av att endast använda flödet med främst rekommendationsbaserat innehåll jämfört med flödet med följarbaserat innehåll. Vidare diskuteras även de fysiska och psykiska hälsoeffekter som hög skärmtid har på människor, såsom överdriven användning av appen. Resultatet visade att studiedeltagarnas skärmtid på TikTok ökade när de använde det rekommendationsbaserade flödet. Nästan alla studiedeltagare gillade detta flöde mer än det andra, vilket öppnade diskussionen för det följarbaserade flödets nödvändighet. Däremot var studiedeltagarnas totala skärmtid densamma, oavsett flöde, vilket syftade på att de använde andra appar för att fylla ut tiden. Detta leder frågan om användandet av specifika appar verkligen kan justeras för att ändra den totala skärmtiden, eller om man bör undersöka användandet av hela kategorier av appar. / Recommendation-based feeds have become an increasingly established feature of today's social media, in order to increase users' time on the platforms. TikTok is a popular social media application where users can upload short videos and share these with other people. What distinguishes TikTok from many other social media is that primary feed is mainly based on recommendation-based content, but can also show content from accounts that the user follows. The secondary feed is follower-based and only shows content from accounts that the user follows. This study examines how the user's screen time is affected by using only the feed with mainly recommendation-based content compared to the feed with follower-based content. Furthermore, the physical and mental health effects of high screen time on people are also discussed, such as excessive use of the application. The results showed that the study participants' screen time on TikTok increased when they used the recommendation-based feed. Almost all study participants liked this feed more than the other, which opened discussion about the necessity of the follower-based flow. However, the study participants' total screen time was the same, regardless of feed, which meant that they used other apps to fill in the time. This raises the question of whether the use of specific apps really can be adjusted to change the total screen time, or if one should examine the usage of entire categories of applications.

Page generated in 0.0303 seconds