Titel: I skuggan av frånvaron – en studie över hur chefer arbetar med frånvaron Författare: Mirela Smailagic och Therese Lönnberg Handledare: Olle Duhlin Institution: Linnéuniversitetet Kurs: Företagsekonomi III – organisation, examensarbete 15 hp Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisationer hanterar frånvaro. En jämförelse kommer att göras mellan fyra olika statliga organisationers kundtjänst för att se dess likheter och skillnader i denna fråga. Metod: Studien kommer att ske genom intervjuer med hjälp av enhetscheferna för Trafikverket, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Lantmäteriet. För att på bästa sätt få fram resultat på frågeställningarna har författarna tagit hjälp av referenslitteratur för att utforma intervjufrågorna.     Slutsats: Den slutsats som vi har kommit fram till i detta arbete är att det bör finnas en vision inom organisationen som präglas av ett hälsosamt förhållningssätt. Den slutsats vi har kommit fram till är också att förebyggande arbete inom kundtjänsten bör ses som en strategisk åtgärd och utökas samt att cheferna genom sitt ledarskap bör ha en mer implementerande roll när det kommer till förebyggande av frånvaro. / Title: In the shadow of absence – a study of how managers work with absence Authors: Mirela Smailagic och Therese Lönnberg Supervisor: Olle Duhlin Department: Linneaus University Course: Bachelor´s thesis in Organisation 15 hp Purpose: The purpose of this thesis is to examine how organisations manage short-term absence. A comparison will be made between four government agencies customer services to see the similarities and differences on this issue.     Method: The study will be done through interviews with the help of center managers for the Transport Administration, Employment Service, the Immigration Service and the National Land Survey. In order to get best results on issues the authors have taken the help of reference literature to formulate interview questions.  Result: The conclusion we have reached in this work is that there should be a vision of the organization that is characterized by a healthy attitude. The preventive work in customer service should be seen as a strategic measure and expanded and that the managers through their leadership should have a more implementing role when in comes to the prevention of absence.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag hanterar personalens korttidsfrånvaro, det vill säga den frånvaro som inte beror på sjukdom. En jämförelse kommer göras mellan tre olika organisationer för att se eventuella likheter/skillnader samt i förhållande till teorin. Författarna anser att en jämförelse av tre helt olika organisationer är intressant då de antar att problemen med kortidsfrånvaro generellt är densamma. Det vill säga att problem med frånvaro finns i alla organisationer, men hur hanteringen av den kan skilja sig åt mellan företagen.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag hanterar personalens korttidsfrånvaro, det vill säga den frånvaro som inte beror på sjukdom. En jämförelse kommer göras mellan tre olika organisationer för att se eventuella likheter/skillnader samt i förhållande till teorin. Författarna anser att en jämförelse av tre helt olika organisationer är intressant då de antar att problemen med kortidsfrånvaro generellt är densamma. Det vill säga att problem med frånvaro finns i alla organisationer, men hur hanteringen av den kan skilja sig åt mellan företagen.

En text om frånvaro och glömska som alternativ metod i skapandet. Baserad på de 26 ord som dikten Blackout poem består av, vilka relaterar till en minneslucka, skriven av Gideonsson. Med följande till texten är en 10" vinyl som innehåller 4 spår skapade av Gideonsson från 2010-2013 som relaterar till temat. / [I examensarbetet ingår utställningen "Instead of a tick, I went for a thump":] Utsällningen består av två stycken ljudverk vilka båda behandlar ett sorts tidsföde.\r\n\r\nInstead if a tick, I went for a thump består av två metronomer som går in och ur synk  genom den ena metronomens defekt. Deras intergrerade ljud transformeras till ett djupt bas beat som ljuder i lokalen och kan upplevas fysisk, speciellt när man sitter på bänkarna i rummet. \r\n\r\nBlackout III är en performativ ljudinstallation som består av tre rullbandare där ett magnetband löper i en sammanhängande loop. Från början ett tomt band som sedan regelbundet fylls på med sonisk information. Ljudet består av min  röst som räknar från 1 och uppåt. Detta spelas in på ena bandaren samtidigt som de andra bandarna återger vad som just spelats in. Rösten återkommer och förföljs. Material: Metronomer, rullbandare Teknik: Ljudverk, performance / <p>Utställningen är starkt intergrerad med essän, vilken även fanns att tilgå i ett exemplar på utställningen, och vinylen fanns för lyssning,</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasiet är en frivillig skolform, men kräver samtidigt att eleven tar sitt ansvar för sin skolgång och närvaron blir därför av vikt. Då eleven har studiemedel, så är skolan skyldig att meddela om eleven inte läser på heltid.</p><p> </p><p>Som lots eller klassföreståndare på Östrabo Yrkes så har jag märkt att det inte är lika självklart för alla elever att ta sitt ansvar att vara på skolan. Dessutom har detta problem diskuterats i media och även skolpolitiker har uppmärksammat detta problem med hög frånvaro i skolan.</p><p> </p><p>Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på vilka orsaker som var vanligast bland eleverna, till att inte vara närvarande på lektionerna i skolan.</p><p> </p><p>Metoden som jag har använt mig av är en enkätundersökning bland treorna för respektive inriktning (Byggprogrammet: anläggning, husbygge, mureri, måleri och plåt; Elprogrammet: elteknik och datorteknik; Energiprogrammet; Fordonsprogrammet: gräv, personbil, reparation tunga fordon och transport; Hantverksprogrammet: båtbyggare, frisör, möbelsnickeri, och skrädderi och design) på Östrabo Yrkes.</p><p> </p><p>De vanligaste orsakerna som kom fram var att elever är allmänt skoltrötta, stannar hemma för att de inte har fått tillräckligt med sömn, att de är morgontrötta och att de stannar hemma för att inte ha förberett sig inför prov.</p><p> </p><p>Undersökningen visar att 73 % av eleverna hade varit hemma utan beviljad ledighet under sin gymnasietid. Den visar även att endast marginella skillnader mellan tjejer och killar.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: Frånvaro, gymnasieelever</strong></p><p> </p> / <p> </p><p>Summary</p><p>Swedish Upper Secondary Education is not compulsory but it still demands pupils to take responsibility for their schooling. So presence in school will be important. Since pupils benefit of study grants, teachers have to report when pupils don't study full time.</p><p> </p><p>As a form teacher at Östrabo Yrkes I have noticed that it's not self-evident that all pupils take responsibility and attend classes. This has also been discussed in media and even school politicians have noticed the problem of pupils' frequent absence from school.</p><p> </p><p>My aim with this survey is to find out the pupils' most common reasons for not attending classes.</p><p> </p><p>My method has been to use a poll among pupils in the third grade alignments (The Construction Programme: Construction, Building Construction, Bricklaying, House Painting and Sheet-Metal Work; The Electrical Engineering Programme: Electrical<strong> </strong>Engineering and Computer Technology; Energy Programme; The Vehicle Engineering Programme: Excavator, Private Car, Repairing Trucks and Transport; The Handicraft Programme: Boat Building, Hairdresser, Cabinet-Making and Tailoring and Design) at Östrabo Yrkes.</p><p> </p><p>The result gives the pupils' most common reasons for not attending classes. They are fed up with school on the whole. They stay home from lack of sleep. They are tired in the morning. They stay home because they haven't prepared for tests.</p><p> </p><p>The survey shows that 73 % of the pupils had been absent without granted leave during their upper secondary education. It points to only minor differences between boys and girls.</p>

Sammanfattning Gymnasiet är en frivillig skolform, men kräver samtidigt att eleven tar sitt ansvar för sin skolgång och närvaron blir därför av vikt. Då eleven har studiemedel, så är skolan skyldig att meddela om eleven inte läser på heltid.   Som lots eller klassföreståndare på Östrabo Yrkes så har jag märkt att det inte är lika självklart för alla elever att ta sitt ansvar att vara på skolan. Dessutom har detta problem diskuterats i media och även skolpolitiker har uppmärksammat detta problem med hög frånvaro i skolan.   Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på vilka orsaker som var vanligast bland eleverna, till att inte vara närvarande på lektionerna i skolan.   Metoden som jag har använt mig av är en enkätundersökning bland treorna för respektive inriktning (Byggprogrammet: anläggning, husbygge, mureri, måleri och plåt; Elprogrammet: elteknik och datorteknik; Energiprogrammet; Fordonsprogrammet: gräv, personbil, reparation tunga fordon och transport; Hantverksprogrammet: båtbyggare, frisör, möbelsnickeri, och skrädderi och design) på Östrabo Yrkes.   De vanligaste orsakerna som kom fram var att elever är allmänt skoltrötta, stannar hemma för att de inte har fått tillräckligt med sömn, att de är morgontrötta och att de stannar hemma för att inte ha förberett sig inför prov.   Undersökningen visar att 73 % av eleverna hade varit hemma utan beviljad ledighet under sin gymnasietid. Den visar även att endast marginella skillnader mellan tjejer och killar.   Nyckelord: Frånvaro, gymnasieelever / Summary Swedish Upper Secondary Education is not compulsory but it still demands pupils to take responsibility for their schooling. So presence in school will be important. Since pupils benefit of study grants, teachers have to report when pupils don't study full time.   As a form teacher at Östrabo Yrkes I have noticed that it's not self-evident that all pupils take responsibility and attend classes. This has also been discussed in media and even school politicians have noticed the problem of pupils' frequent absence from school.   My aim with this survey is to find out the pupils' most common reasons for not attending classes.   My method has been to use a poll among pupils in the third grade alignments (The Construction Programme: Construction, Building Construction, Bricklaying, House Painting and Sheet-Metal Work; The Electrical Engineering Programme: Electrical Engineering and Computer Technology; Energy Programme; The Vehicle Engineering Programme: Excavator, Private Car, Repairing Trucks and Transport; The Handicraft Programme: Boat Building, Hairdresser, Cabinet-Making and Tailoring and Design) at Östrabo Yrkes.   The result gives the pupils' most common reasons for not attending classes. They are fed up with school on the whole. They stay home from lack of sleep. They are tired in the morning. They stay home because they haven't prepared for tests.   The survey shows that 73 % of the pupils had been absent without granted leave during their upper secondary education. It points to only minor differences between boys and girls.

This paper investigates how Swedish upper secondary school students relate to the financial support available from the Swedish state of education. It also looks at the attitudes of such students to the new CSN[1]truancy rules as they apply to school politics. Is there a difference in students’ attitude to these truancy rules and does that difference depend on the students’ socio-economic standard, whether they come from a wealthy background or a marginalised society or whether they are ethnic Swedish? Does this in any way affect the attitudes of the students? This financial support is only paid to those students who do not skip school. If they lose their right to this contribution because of truancy, their parents will also forfeit the right to the financial subsidies to which they may be entitled. Naturally, this may affect students in different ways, depending on what kind of financial situation their family is in. Do some students go to school out of their own financial interest or out of that of their parents? Through focus-group interviews, students have expressed their opinions, told about their experiences and stated their attitudes with regards to these matters. The results of these interviews are based upon which school they go to and where the school is situated and these results have subsequently been analysed through Max Weber’s and Immanuel Wallerstein’s sociological theories about society, nation, class and gender. [1]Centrala Studiestödsnämnden- Swedish Financial Aid for Studies

Syftet med vår uppsats har varit att utifrån en kvalitativ studie belysa hinder och möjligheter i Skolvägen hos tolv gymnasieelever med hög frånvaro, från förskoleklass till gymnasiet, samt hur dessa faktorer har påverkat elevernas närvaro i skolan. Metoden vi använt oss av har varit intervjuer utifrån begreppet Skolvägen, där vi berört elevernas erfarenheter och upplevelser av trivsel, lärare, kamrater, skolämnen, eventuella stödbehov, närvaro och gymnasieval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys i tre steg och placerats in i ett utvecklingsekologiskt perspektiv utifrån Bronfenbrenners modell. Resultatet visar att elevernas Skolväg varit kantad av betydligt fler hinder än möjligheter, där eleven själv haft mycket liten påverkan i olika beslut. Vi kan även utläsa att vissa av besluten har resulterat i en brist i inkluderingstanken vilka kan härledas till den frånvaro de har på gymnasiet idag. Vår slutsats är att de faktorer som har allra störst betydelse för elevernas frånvaro är beslut tagna utan deras medverkan, oförberedda övergångar mellan grupper, klasser och skolor, bristande relationer till lärare och kamrater samt frånvaro av ett inkluderande synsätt i undervisningen.

Syftet med den här studien var att undersöka om faktorerna ångest som state, ångest som trait samt introversion kunde predicera skolfrånvaro under en kortare samt längre tid hos 156 gymnasieungdomar i årskurs två och tre. Enligt tidigare forskning har man kunnat se att dessa faktorer kan leda till skolfrånvaro, men då i första hand hos yngre individer. Studien genomfördes med en enkät som var baserad på Eysencks EPQ-R (Eysencks Personality Questionnaire) samt STAI (State-Traite Anxiety Inventory) (Form Y). I enkäten fanns också en demografisk del samt en egenkonstruerad del för att mäta frånvaro. Resultaten visade att ångest som state, ångest som trait samt introversion tillsammans kunde predicera frånvaro med 50.7% för en kortare period samt med 55.2% för en längre period. Enskilt predicerade ångest som state 38.2%, ångest som trait 34.9% och introversion 2% av frånvaron förhöstterminen.

<p></p> <p>Syftet med den här studien var att undersöka om faktorerna ångest som state, ångest som trait samt introversion kunde predicera skolfrånvaro under en kortare samt längre tid hos 156 gymnasieungdomar i årskurs två och tre. Enligt tidigare forskning har man kunnat se att dessa faktorer kan leda till skolfrånvaro, men då i första hand hos yngre individer. Studien genomfördes med en enkät som var baserad på Eysencks EPQ-R (Eysencks Personality Questionnaire) samt STAI (State-Traite Anxiety Inventory) (Form Y). I enkäten fanns också en demografisk del samt en egenkonstruerad del för att mäta frånvaro. Resultaten visade att ångest som state, ångest som trait samt introversion tillsammans kunde predicera frånvaro med 50.7% för en kortare period samt med 55.2% för en längre period. Enskilt predicerade ångest som state 38.2%, ångest som trait 34.9% och introversion 2% av frånvaron förhöstterminen.</p>