En text om frånvaro och glömska som alternativ metod i skapandet. Baserad på de 26 ord som dikten Blackout poem består av, vilka relaterar till en minneslucka, skriven av Gideonsson. Med följande till texten är en 10" vinyl som innehåller 4 spår skapade av Gideonsson från 2010-2013 som relaterar till temat. / [I examensarbetet ingår utställningen "Instead of a tick, I went for a thump":] Utsällningen består av två stycken ljudverk vilka båda behandlar ett sorts tidsföde.\r\n\r\nInstead if a tick, I went for a thump består av två metronomer som går in och ur synk  genom den ena metronomens defekt. Deras intergrerade ljud transformeras till ett djupt bas beat som ljuder i lokalen och kan upplevas fysisk, speciellt när man sitter på bänkarna i rummet. \r\n\r\nBlackout III är en performativ ljudinstallation som består av tre rullbandare där ett magnetband löper i en sammanhängande loop. Från början ett tomt band som sedan regelbundet fylls på med sonisk information. Ljudet består av min  röst som räknar från 1 och uppåt. Detta spelas in på ena bandaren samtidigt som de andra bandarna återger vad som just spelats in. Rösten återkommer och förföljs. Material: Metronomer, rullbandare Teknik: Ljudverk, performance / <p>Utställningen är starkt intergrerad med essän, vilken även fanns att tilgå i ett exemplar på utställningen, och vinylen fanns för lyssning,</p>

Vid implementation av IT-system eller annan ny teknologi kan organisationer stöta på problem när de organisatoriska rutinerna förändras. Ett problem kan vara att gamla rutiner står i vägen för inlärningen av nya. Detta kan enligt tidigare forskning lösas genom ‘avlärning’, men praktiska efterforskningar inom ämnet saknas. Uppsatsen bidrar empiriskt till teorin om organisatorisk avlärning och glömska inom teorin. Den bidrar också med kunskaper kring hur, och om, företag praktiskt använder sig av detta och om det finns ett behov. Uppsatsen besvarar syftet genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten visar att avlärning är något som oftast inte tas i åtanke, vilket ger konsekvenser för implementationen. Resultatet stödjer även argumentet om att avlärning bör föregå organisatorisk inlärning, samt att både avlärning och organisatorisk glömska är begrepp som i hög grad är relevanta i implementeringsprocessen. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt framtida forskning inom ämnet.

<p>Inom forskning kring affekt och emotioner har man funnit att positiv sinnesstämning leder till ökad perception utifrån helheten av visuell stimulans på en global nivå medan negativ sinnesstämning leder till ökad perception utifrån detaljer på en lokal nivå (e.g. Gasper & Clare, 2002, Gasper, 2004). Denna rapport syftar till att hitta ett samband mellan dessa fynd och de två typer av mental bearbetning som är kända inom forskningen kring minne: en som ger minnet kontext och en som gör det enklare att urskilja (e.g. Burns, 2006). Detta samband är i författarens kännedom inte tidigare testat i publicerade studier. Resultaten stöder inte de två hypoteserna som testades men en möjlig förklaring till de motsägelsefulla data som noteras föreslås, vilken beaktar en interaktion av effekter funna för inducerat sinnesstämning.</p>

I snart 170 år har Uppsala studentkår värnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kårverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlägga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som ställs på studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta.   Resultaten visar stora skillnader från studiebevakare till studiebevakare. Ett mindre antal upplevde goda överlämningar och en välstrukturerad kunskapsöverföring, medan en stor del av de intervjuade upplevde en bristande eller helt obefintlig kunskapsöverföring i form av överlämning. Det framgick tydligt hur tidsbrist, strukturella brister samt interpersonella relationer påverkade möjligheterna till överlämningar negativt. Kunskapskraven ställda på studiebevakare är outtalade, det som istället premieras är engagemang inom studentdemokratiska verksamheter samt sociala förmåga.   Avslutningsvis diskuterades det stressiga arbetsklimatet studiebevakare verkar inom och hur Uppsala studentkår kan ta lärdom av andra ideella organisationer för att förbättra kunskapsöverföringen. / For almost 170 years, Uppsala student union has been active in student democracy related issues at Uppsala University. The student representatives of Uppsala student union are a major part of Uppsala student unions efforts to protect the rights of students. These student representatives are exchanged every year. The aim of this study was to map and analyze the knowledge transfer between resigning and new student representatives and to investigate which knowledge demands are put on student representatives and why. This was accomplished through interviews with both current and resigned student representatives. Results show big differences in attitudes regarding the knowledge transfer. Negative experiences of knowledge transfers were due to lack of time, lack of structure and due to bad interpersonal relationships. The knowledge demands put on student representatives appear to be implicit. Instead, the main focus was directed to demands on a certain dedication to student democracy and social skill. Lastly, possible explanations for the situation and proposals for future studies were presented.

<p>Dag Wellander: Meaning – memory: oblivion. A reading of Birgitta Trotzig’s The mud kings daughter. Master of Arts paper. Written in Swedish. 115 pp. Department of Literature and History of Ideas, Stockholm University, SE – 106 91 Stockholm</p><p>The purpose of the paper is to treat one question, including the consequences of it’s answer, the question if The mud kings daughter is a text that has meaning. The question is in a first series of steps being approached by the way of scrutinizing the meaning found in the text in accordance with the methodology applied by those four dissertations that are available on the subject, i.e. on The mud kings daughter. These examinations do not find that the alleged forms of meaning stated by the dissertations is being produced by the text. On the contrary striking similarities is being found between these alleged forms of meaning on the one hand, and on the other the unfounded, disambiguated meaning that, according to Shoshana Felman, Freudian and anti-Freudian critics alike, have said is to be found in Henry James’ short novel The Turn of the Screw. In a following series of steps – some of which are being taken on Jacques Derrida’s advice – the rhetorical functioning of the textual ambiguity is observed and often found to be enchanting, whereupon the rhetorical necessity of the textual ambiguity is found to be affliction.</p><p>This split between the rhetorical functioning of the textual ambiguity as rather enchanting, and the rhetorical necessity of the textual ambiguity being affliction, is then treated as something that hardly could be understood, and, accordingly, as something that might be understood as something that could not be understood. The idea is being put in that this split could be thought of as an inversion of oblivion into a living memory of a forgotten reading impression, an idea that is being inspired by the inversion of oblivion into a living memory in Marcel Proust’s In Search of Lost Time.</p><p>Keywords: Birgitta Trotzig, Shoshana Felman, Jacques Derrida, Marcel Proust, meaning, ambiguity, memory, oblivion.</p>

Dag Wellander: Meaning – memory: oblivion. A reading of Birgitta Trotzig’s The mud kings daughter. Master of Arts paper. Written in Swedish. 115 pp. Department of Literature and History of Ideas, Stockholm University, SE – 106 91 Stockholm The purpose of the paper is to treat one question, including the consequences of it’s answer, the question if The mud kings daughter is a text that has meaning. The question is in a first series of steps being approached by the way of scrutinizing the meaning found in the text in accordance with the methodology applied by those four dissertations that are available on the subject, i.e. on The mud kings daughter. These examinations do not find that the alleged forms of meaning stated by the dissertations is being produced by the text. On the contrary striking similarities is being found between these alleged forms of meaning on the one hand, and on the other the unfounded, disambiguated meaning that, according to Shoshana Felman, Freudian and anti-Freudian critics alike, have said is to be found in Henry James’ short novel The Turn of the Screw. In a following series of steps – some of which are being taken on Jacques Derrida’s advice – the rhetorical functioning of the textual ambiguity is observed and often found to be enchanting, whereupon the rhetorical necessity of the textual ambiguity is found to be affliction. This split between the rhetorical functioning of the textual ambiguity as rather enchanting, and the rhetorical necessity of the textual ambiguity being affliction, is then treated as something that hardly could be understood, and, accordingly, as something that might be understood as something that could not be understood. The idea is being put in that this split could be thought of as an inversion of oblivion into a living memory of a forgotten reading impression, an idea that is being inspired by the inversion of oblivion into a living memory in Marcel Proust’s In Search of Lost Time. Keywords: Birgitta Trotzig, Shoshana Felman, Jacques Derrida, Marcel Proust, meaning, ambiguity, memory, oblivion.

Inom forskning kring affekt och emotioner har man funnit att positiv sinnesstämning leder till ökad perception utifrån helheten av visuell stimulans på en global nivå medan negativ sinnesstämning leder till ökad perception utifrån detaljer på en lokal nivå (e.g. Gasper &amp; Clare, 2002, Gasper, 2004). Denna rapport syftar till att hitta ett samband mellan dessa fynd och de två typer av mental bearbetning som är kända inom forskningen kring minne: en som ger minnet kontext och en som gör det enklare att urskilja (e.g. Burns, 2006). Detta samband är i författarens kännedom inte tidigare testat i publicerade studier. Resultaten stöder inte de två hypoteserna som testades men en möjlig förklaring till de motsägelsefulla data som noteras föreslås, vilken beaktar en interaktion av effekter funna för inducerat sinnesstämning.

Retrieval induced forgetting är ett fenomen som uppstår när återkallande av information skapar glömska för annan relaterad information. Detta tros vara en av processerna som understödjer adaptiv glömska, en process där icke-relevant och störande information inhiberas för att premiera minne för relevant information. Tidigare forskning har sett samband mellan låga nivåer av adaptiv glömska och negativa tankeprocesser. I denna studie undersöktes sambandet mellan svårigheter att glömma irrelevant information och oro, ruminering och påträngande tankar. 34 deltagare rekryterades i Örebroregionen. Deltagarna fick genomgå ett minnestest för att sedan fylla i enkäter kopplade till oro, ruminering och påträngande tankar. Nivå av störning från irrelevant information hos deltagarna korrelerade negativt med nivå av oro och ruminering. Dessa resultat är motsatta de resultat som kan förväntas utifrån teorin. Alternativa teorier och förklaringar till detta resultat diskuteras. På grund av omständigheterna för studien bör resultaten tolkas med viss försiktighet.

In this essay I trace the historical theme in Djuna Barnes’s Nightwood, stressing the importance of the concept of forgetfulness in the text. Read alongside Nietzsche’s On the Use and Abuse of History for Life as well as his later thoughts on genealogy, the novel can be seen to concern itself with that same dilemma of history that he articulates in his philosophy. That is: how not to be overburdened by historical knowledge to the point where it petrifies life and prevents any real and novel action, and how at the same time, to make oneself conscious of ones own historicity, so as not to be governed to much by the past. I argue that Robin inhabits what Nietzsche would call the unhistorical state, whereas the other characters, in contrast, struggle with their relation to the past. Their stories delineate how history is appropriated and the other made self through the use of masks, costumes, memorabilia, nesting, storytelling and bodily inscription.

Eyvind Johnson publicerade romanen Molnen över Metapontion 1957. Romanen är en komposition av sammanvävda berättelser, där minnen och erfarenheter från olika tider - Antiken och 1900-talet - försöker gestalta vad det innebär att vara människa. Men hur fångar man både sina egna erfarenheter och sin samtids utmaningar genom att skriva en historisk roman? Nobelpristagaren Eyvind Johnson är en författare som i det historiska berättandet kom att se möjligheter - möjligheter att, genom den narrativa operationen, både bearbeta och gestalta sina egna och sin samtids upplevelser och minnen. Hur kom då Eyvind Johnson fram till sin komplexa tidsgestaltning i romanen Molnen över Metapontion där han sammanför historiska och samtida minnen? Det försöker denna uppsats söka svar på genom att studera ett urval av Eyvind Johnsons egna brev och dagböcker, för att undersöka vad som där framträder från Johnson själv om hans författarskap. På samma sätt som Eyvind Johnson ägnat minnen - sina egna och historiens - stort utrymme, så har den franske filosofen, Paul Ricoeur, ägnat en stor del av sitt liv åt att försöka ringa in berättandets möjligheter att gestalta människans historiska minnen. I sina djuplodande analyser av texter från den västerländska civilisationens olika tidsepoker visar Ricoeur mångfalden av aspekter kring fenomen som berättande och temporalitet, vilket hänger samman med begrepp som minne och glömska. Ricoeurs studie av minnet som fenomen utgör teoretiskt underlag för en del av uppsatsens analys.