<p><p>(<em>Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller.</em> Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas. De är centrala i Johnsons diktning och exempel från hans romaner ges. Vidare studeras novellernas ideologiska innebörder. Även Johnsons liv och olika ideologiska uttalanden berörs. En översiktlig studie över krigsmotivets förekomst i hans romaner ingår också. De noveller som ingår i undersökningen är "Mannen som var med", "Kort besök", "Det förlorade Europa" och "I det overkliga".</p></p>

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas. De är centrala i Johnsons diktning och exempel från hans romaner ges. Vidare studeras novellernas ideologiska innebörder. Även Johnsons liv och olika ideologiska uttalanden berörs. En översiktlig studie över krigsmotivets förekomst i hans romaner ingår också. De noveller som ingår i undersökningen är "Mannen som var med", "Kort besök", "Det förlorade Europa" och "I det overkliga".

<p><p>Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman <em>Strändernas svall</em> (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i <em>Odysséen</em>. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs’, men även Nestors och Menelaos’. Författaren undersöker samband mellan minnet, berättartekniken och tematiken, varvid störst vikt läggs vid tematiken. Även några av Eyvind Johnsons övriga verk berörs kortfattat, särskilt <em>Minnas.</em></p></p>

<p>Med utgångspunkt från en analys av Eyvind Johnsons tidiga roman Herr Clerk, vår mästare och dess olika versioner, diskuteras författarens förhållande till det självbiografiska berättandet, den möjliga eller omöjliga konstruktionen av ett jag i och utanför texten.</p><p>Det utanförskap som tematiskt karaktäriserar delar av Johnsons författarskap har som regel förståtts ur ett klassperspektiv. I Uppsatsen föreslås en läsart som öppnar också för andra perspektiv, särskilt kön och sexualitet.</p>

Med utgångspunkt från en analys av Eyvind Johnsons tidiga roman Herr Clerk, vår mästare och dess olika versioner, diskuteras författarens förhållande till det självbiografiska berättandet, den möjliga eller omöjliga konstruktionen av ett jag i och utanför texten. Det utanförskap som tematiskt karaktäriserar delar av Johnsons författarskap har som regel förståtts ur ett klassperspektiv. I Uppsatsen föreslås en läsart som öppnar också för andra perspektiv, särskilt kön och sexualitet.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs’, men även Nestors och Menelaos’. Författaren undersöker samband mellan minnet, berättartekniken och tematiken, varvid störst vikt läggs vid tematiken. Även några av Eyvind Johnsons övriga verk berörs kortfattat, särskilt Minnas.

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1984. / Summary in English. Includes index. Bibliography: p. 157-164.

I en narratologisk studie granskas spatialitet i skönlitterär prosatext. I texten undersöks några spatiala nivåer som kan länkas till extradiegetisk berättarinstans och "normal" perception kontra drömmar och visioner hos karaktärer inom diegesen. Till den narratologiska studien kopplas undersökningsmodeller hämtade från det som med en paraplyterm kallas kognitiv poetik och som behandlar både den litterära texten och läsarens perception och kognition i läsprocessen. I studien berörs också den fiktiva berättelsen betraktad som "värld" ur ett litteraturteoretiskt och filosofiskt resonemang kring begreppen "actual world", "possible worlds" och "fictional worlds".  Det övergripande syftet är att förklara hur text och läsarkognition samspelar för att skapa mentala, rumsliga "bilder" hos läsaren, bilder som kan skifta mellan olika läsare och som resulterar i den berättelsens "värld" som läsaren upplever. Som grundtexter i avhandlingsarbetet används Eyvind Johnsons Krilonsvit.

Dans les années 1920 et 1930, le canon littéraire scandinave semble s’écrire hors des frontières du Nord. De nombreux écrivains aujourd’hui reconnus comme des classiques, tels que Karen Blixen, Eyvind Johnson, Harry Martinson et Aksel Sandemose, font non seulement le choix de quitter la Scandinavie, mais encore de raconter l’ailleurs. Que signifie et implique la délocalisation du champ scandinave de l’époque ? Quels liens peut-on établir entre espace et écriture ? Quelles représentations du paysage en ressortent ? Quelles formes d’identités trouvent leur accomplissement par ce biais ? L’étude de quatre romans permet de tenter de comprendre les mécanismes du phénomène d’émigration littéraire que le Danemark, la Suède et la Norvège ont connu au début du XXème siècle. Il ne s’agit pas d’un mouvement, encore moins d’une école, mais d’une tendance qu’ont eue les artistes scandinaves à se situer « Out of Scandinavia » pour façonner l’identité littéraire nordique au seuil de la modernité. / In the 1920s and 1930s, the Scandinavian literary canon seems to be written outside the borders of the North. Many writers that we acknowledge today as classic authors such as Karen Blixen (Isak Dinesen), Eyvind Johnson, Harry Martinson and Aksel Sandemose leave the Scandinavian peninsula and narrate the new horizons. What does that kind of relocation of the Scandinavian literary scene mean and imply? How can we link the notion of space to literary writing? How are the landscapes depicted? What kind of identities emerges from this perspective? This work takes focus on four novels and aims to understand the mechanism of the Nordic literary emigration that occurred in Denmark, Sweden and Norway in the beginning of the 20th century. It is not an artistic movement nor a school, but a tendency for Scandinavian writers to take an “Out of Scandinavia” point of view, in order to shape the identity of Nordic literature on the brink of modernity.

Eyvind Johnson publicerade romanen Molnen över Metapontion 1957. Romanen är en komposition av sammanvävda berättelser, där minnen och erfarenheter från olika tider - Antiken och 1900-talet - försöker gestalta vad det innebär att vara människa. Men hur fångar man både sina egna erfarenheter och sin samtids utmaningar genom att skriva en historisk roman? Nobelpristagaren Eyvind Johnson är en författare som i det historiska berättandet kom att se möjligheter - möjligheter att, genom den narrativa operationen, både bearbeta och gestalta sina egna och sin samtids upplevelser och minnen. Hur kom då Eyvind Johnson fram till sin komplexa tidsgestaltning i romanen Molnen över Metapontion där han sammanför historiska och samtida minnen? Det försöker denna uppsats söka svar på genom att studera ett urval av Eyvind Johnsons egna brev och dagböcker, för att undersöka vad som där framträder från Johnson själv om hans författarskap. På samma sätt som Eyvind Johnson ägnat minnen - sina egna och historiens - stort utrymme, så har den franske filosofen, Paul Ricoeur, ägnat en stor del av sitt liv åt att försöka ringa in berättandets möjligheter att gestalta människans historiska minnen. I sina djuplodande analyser av texter från den västerländska civilisationens olika tidsepoker visar Ricoeur mångfalden av aspekter kring fenomen som berättande och temporalitet, vilket hänger samman med begrepp som minne och glömska. Ricoeurs studie av minnet som fenomen utgör teoretiskt underlag för en del av uppsatsens analys.