The purpose ot this study is to investigate how two teachers of fifth grade say they are working with reading comprehension in their teaching. Furthermore the aim is to investigate how the teachers' instruction in reading cmprehension expresses itself. The study was conducted from a teachers perspective and the questions that the stydy will answer are: How do two teachers in fifth grade believe they should teach in order to develop reading comprehension among their own students, and what methods, activities and materials are the teachers using in order to develop students' reading omprehension in the educational practise. The methods used during the study were interviews and observations. The observations were made in order to complete the picture from the interviews. The result show that two teachers in the same munipicality represent two different teaching methods. One teacher represents the reciprocal method and the other teacher represents a practise where the focus is on the individual to develop their own reading comprehension through individual work. The conclusions are: all students need support and help from other students and teachers to develop their reading comprehension and a system should be developed to enable  all teachers to receive training and knowledge of successful methods for developing reading comprehension based on resarch.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på vilka tankar goda och svaga läsare i årskurserna ett och tre, bar på beträffandeläsning och läsningens nytta. Dessutom granska ifall det fanns några skillnader i läsintresset hos eleverna. Läsintresse och läsglädje är en förutsättning för att läsfärdigheterna ska utvecklas och om eleven inte upplever läsningen som meningsfull, kan det få stora konsekvenser för hela läsundervisningen. På grund av att läsförmågan minskas när läsglädjen är tryter, ville jag undersöka hur elevernas läsintresse såg ut för goda respektive svaga läsare. Därefter jämfördes och analyserades resultatet för att se ifall det fanns några kopplingar mellan goda läsare och gott läsintresse, kontra svaga läsare och dåligt läsintresse. För att undersöka mitt problem genomfördes intervjuer med sammanlagt 16 elever. Tio av dessa var goda läsare och sex elever var svaga läsare. Dessutom tillhörde de årskurserna 1 och 3, på två olika skolor.  Undersökningen visade att de goda och svaga läsarna hade liknande syn angående läsinlärningen. Dessutom hade de liknande litterär hemmiljö där föräldrarna läste egna skönlitteräraböcker. Däremot fanns det skillnader mellan goda och svaga läsare beträffande föräldrarnas läsning för barnen. De goda läsarna upplevde att föräldrarna läste för lite böcker för barnen, vilket de svaga läsarna inte gjorde. De svaga läsarna menade att de blev lästa för i hemmet.  Alltså omringades alla barnen mer eller mindre av litteratur både i hemmet och i skolan. Studien visade också att de goda och svaga läsarna hade olika syn på läsningens nytta. De goda läsarna upplevde läsningens nytta mer som en aktivitet för deras egen skull, än vad de svagaläsarna gjorde. Däremot hade de goda och svaga läsarna liknande läsintresse, då båda entusiastiskt berättade om sina skönlitterära böcker.

The starting point of this study is the crossover phenomenon and how the needs of adult readers of young adult fiction can be met in the library services. To investigate this, the main focus is on how public librarians perceive cross-reading adults, and in what ways literature promotion can facilitate or restrict adults' reading of young adult fiction. Six librarians were interviewed for this study, and the results were analyzed from a theoretical perspective that emphasizes literature promotion as an activity that can affect the perceptions, and actions of the recipients. The librarians express an open attitude to cross-reading in general, which creates favorable conditions for anyone who wishes to read across age boundaries. Furthermore, there are several situations where the librarians sometimes choose to recommend young adult literature to adults, or when fiction for adults and young adults is shelved together. However, the main part of the collection is still organized and shelved based on age categories. The study suggests that when literature is directed at a specific age group, there may be a restricting effect on those who do not fit into that age category, unlike in cases where literature is contextualized based on content. Literature may also be seen as more appropriate for certain age groups by its proximity or distance to other literature departments in the library. One conclusion drawn is that if the boundaries between different age groups are loosened, this may be advantageous for more than one group of library users.

The aim of this Master’s thesis is to deepen the understandingof how discourses on reading are manifested in Swedishdaily press 2007-2010. The empirical material is based on76 articles from four national newspapers. The questionsasked are: what categorizations emerge on reading; whatpossible themes can be discerned; which discourses onreading appear in newspapers and how are these defined;and what consequences may the discourses have?The study examines how reading is described and how perceptionsand images of reading emerge and the factors affectingthis, through critical Discourse Analyse according toErnesto Laclau and Chantal Mouffe. The articles are analysedin four phases which includes: identifying the elementreading, reading categories by means of chains of equivalence,possible themes and identifying discourses. The resultsshow that four discourses on reading can be identified: theinstrumental discourse, the hierarchical discourse, the malecrisis discourse and the “invisible” female discourse.Possible consequences of the discourses are that institutions,such as schools, solely focus on the utilitarian aspect of readingand do not encourage the pleasurable reading. Readingis often associated with the reading of books. It could be ofimportance that professionals within the library and schoolsectors are aware of this when reading is discussed and promoted.Another conclusion is that reading associated withwomen is likely to be taken for granted, and as a result effortsare focused on enhancing reading among boys and menand thereby perpetuate gender stereotypes. / Program: Bibliotekarie

The objective of this entire essay, founded on nineteen interviews of poetry readers at thepublic library in Borås, is to ascertain why people do read poetry. But in addition to examinewhat sort of people who enjoy poetry, as well as what they appear to get out of their exercise.I have also put together the position of the poetry reader as a customer of the library.The summary of contents is primarily based on direct quotations of the interviews, and doesnot reflect any generally applicable facts about poetry readers. I am only trying to focus on thethoughts and sentiments on poetry experienced by a few randomly selected individuals. DanAndersson, Karin Boye, Nils Ferlin and Gustaf Fröding were stated as favourites by many.The only thing in common subsequently found by those interviewed was a great affection forliterature and a diligent usage of the library.

<p>I en enkätundersökning har jag undersökt om det finns något samband mellan upplevelsen av kön hos den okönade autodiegetiska berättaren och författarens kön i två dikter av David Uppgren och Mariam Naraghi. Jag kom fram till att så inte var fallet utan att det fanns större bevis för att läsarna i huvudsak projicerade sitt eget kön på berättarrösten. Sedan analyserade jag även enkätsvaren för att undersöka vad i dikterna som avgjorde om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Det framkom att stereotypa uppfattningar om kön låg till grunden för majoriteten av läsarnas upplevelse. Efter detta applicerade jag stereotyperna på dikten för att se om diktens innehåll påverkades av om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Utfallet tydde på att så var fallet och att det i synnerhet är märkbart i berättarröstens förhållningssätt till den fiktiva världen.</p>

I en enkätundersökning har jag undersökt om det finns något samband mellan upplevelsen av kön hos den okönade autodiegetiska berättaren och författarens kön i två dikter av David Uppgren och Mariam Naraghi. Jag kom fram till att så inte var fallet utan att det fanns större bevis för att läsarna i huvudsak projicerade sitt eget kön på berättarrösten. Sedan analyserade jag även enkätsvaren för att undersöka vad i dikterna som avgjorde om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Det framkom att stereotypa uppfattningar om kön låg till grunden för majoriteten av läsarnas upplevelse. Efter detta applicerade jag stereotyperna på dikten för att se om diktens innehåll påverkades av om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Utfallet tydde på att så var fallet och att det i synnerhet är märkbart i berättarröstens förhållningssätt till den fiktiva världen.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta del av och göra en analys av tio elevers berättelser om sina literacypraktiker. Den teoretiska ingången i studien är ett sociokulturellt perspektiv vilket medför en förståelse av lärande som något som människan gör i samspel med andra i olika sociala, materiella och kulturella kontexter (Säljö, 2014a). Utifrån denna förståelse syftar undersökningen till att närmare undersöka specifika aspekter av goda läsares literacypraktiker, samt hur dessa kan förstås i relation till olika sociala, materiella och kulturella kontexter i barnens liv. Studien är av kvalitativ ansats och utgår från djupintervjuer genomförda med tio elever bedömda att ha en god läsförståelse. Elevernas medverkan baseras på resultat från både muntliga och skriftliga normerade test (Lundberg, 2001; Järpsten &amp; Taube, 2010; Skolverket, 2015). Av det huvudsakliga resultatet framgår att samtliga elever använder sig av både medvetna och omedvetna literacypraktiker. Till de medvetna literacypraktikerna hör att läsa långsamt, läsa om ord och innehållet i texten samt att utgå från bilderna. De omedvetna literacypraktikerna är att skapa inre bilder, koppla texten till egna erfarenheter, leva sig in i karaktären samt omvandla text till rörliga bilder. Av studien framgår också att föräldrarna kommunicerar ett engagerat förhållningssätt till skolan och skolkunskaper. Detta görs i form av andra läroböcker som föräldrarna förser sina barn med vilket även visar sig i gemensamma utmaningar i olika skolämnen samt läsprojekt i form av bokklubbar.      Nyckelord: Literacypraktiker, family literacy, årskurs 3, läsförståelse, goda läsare

The aim of this Bachelor’s thesis is to increase the knowledge of how reading is described in Swedish newspapers. The subject of reading has been a source of debate for a long time but the characteristics of the discussion is changing as new reading practices evolve and as our reading habits change. How reading is portrayed in media is of relevance to the field of library and information science for several reasons, one of them being the public library’s role in promoting the status of literature in our society. To carry out this mission, a deepened knowledge of the discourses of reading is of importance. The research questions asked are: Which discourses of reading can be identified in four Swedish daily newspapers during the fall of 2019? Which subject positions can be identified in the articles, and how are they constructed? The empirical material consists of 40 articles from four major daily newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. Three discourses were identified in the articles: the instrumentalistic discourse, the essentialistic discourse and the alarmistic discourse. The main subject positions identified were children and young adults, authors and literary critics. The findings show that reading is highly valued in all of the discourses although described with different repertoires.