This work provides a survey of Dutch literature translated into Swedish between 1830 and 1995 in order to investigate the mechanisms and selection criteria that determined the reception given this literature in the Swedish literary field. The introduction briefly sketches intercultural relations between Sweden and the Low Countries until 1830. The second chapter traces the growth of Dutch as a subject in Swedish universities, and Dutch literature in Swedish reference works, literary histories, cultural publications, radio and television. To the extent that rules of secrecy have permitted, the Nobel Prize candidacies of Dutch and Flemish writers have also been examined. The third chapter provides a commentary on the appended bibliography of translations from Dutch into Swedish during the period 1830-1995. Tables indicate distributory percentages of translated works as regards men and women, Dutch and Flemish authors, or adult literature, children's literature and comic strips. A consideration of number of translated titles per author and works with the greatest number of editions allows us to determine the types of literature most sought after. A division into quality categories, presented in tabular form, indicates the relative distribution of translations from 1830 to 1995 into entertaining works and quality literature, respectively. The fourth chapter investigates the reception of five Dutch post-war authors in Sweden, based on analyses of book reviews and reader interviews. It becomes clear that medieval trade links between Scandinavia and the Low Countries had a linguistic impact, one that subsequently inspired Scandinavian philologists interested in Nordic languages, English and German to investigate Frisian, Low German and Dutch, as well. As a result, by the turn of the century Swedish university students of German were being taught Middle Dutch and Modern Dutch, as well. At the same time, Dutch influence on 17th-century cultural life in Sweden had become of major interest to cultural historians. The Dutch literature translated during that century was primarily moralistic and didactic, but during the latter half of the 19th century, translations began to appear of a more entertaining nature - historical novels and stories about the common people of the Netherlands and Flanders. In Swedish book reviews, these texts were frequently compared to Dutch painting. By the end of the 19th and early 20th century, translations included novels dealing with contemporary matters, such as the womens question, the peace movement and social issues such as socialism and colonialism. A small group of academics and literary specialists were by then working for a literary Nobel Prize for the Dutch part of the world. Nevertheless, the translations produced during 1920-1950 were primarily a question of entertaining literature. During the 1930s more translations began to appear of literature for children and adolescents, a movement that intensified during the 50s, so that today such areas account for more than half of the literature translated from Dutch. From the 1930s until her retirement in 1961, the Dutch foreign lecturer Martha A. Muusses played a central role for Swedish awareness of serious Dutch - although not Flemish - literature. During the 60s, deliberate Dutch and Flemish economic commitments produced an increase in the amount of serious literature translated from Dutch to Swedish. By the 70s this shift was facilitated by the growing number of enthousiastic translators, backed up by informative articles written by Dutch and Flemish professors. They were driven not least by the desire to see the Nobel Prize in literature at last go to a work in Dutch. Moreover, new enthousiastic supporters from the heart of the Swedish literary world would join them in the 80s and 90s. Although the Swedish translations from Dutch still contain large elements of children's literature, anti-war tracts, works of social criticism, literature about the situation of women, and works dealing with the lives and customs of the people in the Netherlands and Flanders, a noticeable shift has taken place towards the type of literature appreciated by literary critics - nor is this latter type without its appreciative readers in the public at large. In sum, the reception of Dutch literature in Sweden from the 19th century to 1995 has primarily shifted from literature of a moral and religious nature, via a literature of entertainment, to a more serious literature, a shift in wich the commitment of translators and Dutch and Flemish cultural intermediaries, together with economic support, has played a crucial role.

The objective of this entire essay, founded on nineteen interviews of poetry readers at thepublic library in Borås, is to ascertain why people do read poetry. But in addition to examinewhat sort of people who enjoy poetry, as well as what they appear to get out of their exercise.I have also put together the position of the poetry reader as a customer of the library.The summary of contents is primarily based on direct quotations of the interviews, and doesnot reflect any generally applicable facts about poetry readers. I am only trying to focus on thethoughts and sentiments on poetry experienced by a few randomly selected individuals. DanAndersson, Karin Boye, Nils Ferlin and Gustaf Fröding were stated as favourites by many.The only thing in common subsequently found by those interviewed was a great affection forliterature and a diligent usage of the library.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

Att en publik upplever en berättelse i reklamfilmen olika är en självklarhet och i dagens transmediala medievärld där så pass mycket reklamfilm publiceras på många olika plattformar blir det en labyrint för ingen mindre än medieproducenten. Vilket format man ska välja, och hur det förstärker eller förminskar berättelsen är en ständigt pågående diskussion. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som hände med handlingen när formatet ändrades till 1:1 och hur publiken uppfattade berättelsen då, när bilden beskurits från det bredare bildformatet till ett kvadratiskt bildformat. Studien undersöker bildformatets förhållande till plattformen Instagram, hur en publik upplever bildformatet och handlingen samt om de upplever någon skillnad på formatet 16:9 jämfört med 1:1. Studien har genomförts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med åtta deltagande informanter. Undersökningens resultat visade att den breda versionen i 16:9 uppfattades som mer professionell och cinematisk samt väckte intresse i flödet, medan det kvadratiska formatet 1:1 versionen snarare uppfattades som amatör-lik. Sammanfattningsvis resulterade analysen i att bildformatet 16:9 var bättre lämpad för storytelling-reklamfilm på Instagram

<p>Uppsatsen syftar till att utifrån receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarna</p><p><em>FRIDA och <em>Veckorevyns framställning av sina omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings omslag. Utifrån tidningarnas omslag vill vi göra en semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa. </em></em></p>

Uppsatsen syftar till att utifrån receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarna FRIDA och Veckorevyns framställning av sina omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings omslag. Utifrån tidningarnas omslag vill vi göra en semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa.

No description available.

Denna uppsats bygger till största del på en kvantitativ publikundersökning, vars syfte är att undersöka en mindre grupp (Stockholmsbor i åldern cirka 20–40 år) av mediepubliken och deras inställning till och åsikter om livesändningar på webben. Som ett komplement till publikundersökningen intervjuas en chef och en reporter på nyhetsredaktionerna bakom Aftonbladet och Nynäshamns Posten. Syftet med intervjuerna är att utforska hur de arbetar med och hur mycket de satsar på livesändningar. Uppsatsen utgår från teorierna användarforskning, receptionsforskning, nyhetsvärdering och medielogik. Resultatet baseras på 93 enkätsvar och visar att den tillfrågade publiken mer sällan än ofta tar del av livesändningar, och då helst när en riktigt stor händelse har inträffat. Publiken anser att händelser som handlar om kända personer, som till exempel kungliga framträdanden, är minst intressanta att sända live. Aftonbladet har uppmärksammat publikens efterfrågan på livesändningar när stora händelser har inträffat, men menar även att en viktig del i att sända live är snabbheten. Att man är först med en nyhet och kan erbjuda information direkt till tittarna värderas högt. Nynäshamns Postens främsta argument för varför de sänder live är att det är ett nytt sätt att berätta. Resultatet för den grupp vi undersökt visar att utbudet av antalet livesändningar är större än andelen som faktiskt tar del av dem. Däremot anpassar sig redaktionerna efter publikens efterfrågan vad gäller innehållet och prioriterar de händelser som publiken anser är mest relevanta. Undersökningen pekar på att livesändningar fyller en kompletterande, snarare än ersättande, funktion till övrig nyhetsrapportering. Slutligen kan man säga att majoriteten av den tillfrågade publiken har en positiv eller åtminstone neutral inställning till livesändningar på webben.

Syftet med studien är att undersöka en viss klippteknik och vilken påverkan den tekniken harpå en publik och om det går att se någon skillnad jämfört med en mer konventionellklippteknik. Klipptekniken ifråga är en teknik som filmklipparen Walter Murch använder sigav, där han i dialogscener väljer att klippa utan ljudet påslaget. Studien har genomförtsgenom kvalitativa intervjuer. De tio respondenterna har blivit intervjuade en och en där defått se fyra olika sekvenser i samband med intervjun där två var klippta med tekniken somundersöks och de andra två med en mer konventionell teknik. Undersökningens resultat visarinte något konkret resultat på vilken klippteknik som föredras, istället noteras aspekter somlängd och tempo på sekvenserna som en påverkande del i respondenternas tankar ijämförelsen mellan klippteknikerna.

Religion in popular culture has the power to evoke strong feelings and reactions, especially if someone feels offended by it. Jesus is a person with grave importance for many, since many people in the world are Christians. However, there is not a lot that can be said with certainty about the historical person Jesus. This uncertainty leaves room for interpretation and creative freedom, which gives origin to art centered around Jesus’ life. This essay aims to examine the reactions to two different Jesus films: The Last Temptation of Christ from 1988 and The First Temptation of Christ from 2019. The purpose of the study is to explore possibilities of interpretation, similarities, and differences in the reception of these films through a study of newspaper articles, user reviews and journalistic reviews of both the films. The material used are user reviews from the website IMDb, reviews aimed at catholic readers, reviews for newspapers, reviews for websites specifically for movie reviews and newspaper articles about reactions to the two films. The material has been compared and analyzed through a description of reception research. Previous studies related to the subject of the essay includes research about religion and popular culture, religion in film, Jesus in film and research about reception and reviews. These books, essays, and dissertations include studies of the movie The Last Temptation of Christ, but not of The First Temptation of Christ. The films differ in a lot of ways: genre, language, the makers objective, and time of release. These differences make up obstacles in comparing the reception of the films, but despite this several similarities have been found. The results of the study are presented thematically; first with a presentation of the articles and reviews of The Last Temptation of Christ, then with a similar presentation of The First Temptation of Christ. After these presentations, the conclusions about similarities and differences in the reception are given followed by an analysis in which the reactions are understood to be either a dominant, negotiating or opposing interpretation of the respective film. It can be seen in the results that there are similarities in the user reviews on IMDb, where high ratings correspond to a dominant interpretation and low ratings correspond to an oppositional interpretation. Also, similarities have become apparent in the reactions of Christian critics, protesters, and religious leaders. In the concluding part I reflect about the didactic value of the essay and its material, then I reflect on the essay itself and the process of working with it.