En studie har genomförts med syftet att undersöka diabetespatienters tolkning av informationen som ges av deras respektive ortopedingenjör under ett patientmöte samt undersöka vad ortopedingenjören anser sig ha förmedlat för information till patienten under patientmötet. Metoden i studien är kvalitativ där intervjuer med semistrukturerade öppna frågor har använts. I studien ingick två ortopedingenjörer samt två diabetespatienter. Efter avslutade intervjuer har materialet från intervjuerna analyserats och bildat kategorier. Dessa kategorier har sedan använts för att finna skillnader samt likheter mellan ortopedingenjörens och patientens tolkningar. Patientmötens har spelats in för att få möjligheten att se vart missförstånd uppstått. Genomgående i resultatet var att ortopedingenjören anser sig ha förmedlat mer information än vad patienten beskriver under intervjuerna. Några missförstånd upptäcktes men kommunikationen mellan parterna var god.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med litteratur i barngrupp. En del av syftet var också att undersöka huruvida förskollärarna använder sig av estetiska uttrycksformer när de bearbetar litteratur med barn. Kvalitativa intervjuer har genomförts på 5 olika förskolor med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Vilken ingång och förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna till läsning med barn? Vilka metoder använder de intervjuade förskollärarna sig av när de läser med barn och hur bearbetar de läsupplevelserna med barnen? Samt: Vilka estetiska uttryckssätt för tolkning bearbetning av litteraturförekommer och hur motiveras detta? Studiens innehåll har analyserats med sociokulturellteori i åtanke. Resultatet visar att samtliga förskollärare arbetar med litteratur dagligen iverksamheten. Det framkommer också att det finns olika förhållningssätt till läsning och litteratur bland de intervjuade förskollärarna, framför allt huruvida de ser på läsningens grundläggande funktion som en aktiv eller lugn aktivitet för barnen. Vanligast är att arbetetmed litteratur som aktivitet förläggs efter lunchen på förskolan, och aktiviteten kallas då förläsvila. Det visar sig även att drama är den dominerande estetiska uttrycksformen som används vid bearbetning av litteratur i förskolan.

No description available.

Härtill 4 uppsatser.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i både  ledaren och allmänna nyheter hos två stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet.  Metod: Denna studie har till största del tillämpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper . Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens när artiklarna kom från en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte från en blå tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, där majoriteten tyckte att texterna var ”neutrala”.  Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lågt resultat eftersom undersökningen behandlade några av Sveriges största tidningar.

<p>Enligt socialtjänstlagen (2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att personer med missbruksproblem får den hjälp och vård som krävs. I de fall missbrukaren motsätter sig frivillig vård har kommunen en skyldighet att utreda om personen innefattas av de kriterier som gäller för tvångsvård enligt lagen om missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM. Syftet med uppsatsen har varit att studera hur den 4 § i LVM tolkas och tillämpas av handläggare inom socialtjänsten.</p><p> </p><p>Uppsatsen har en rättsdogmatisk och kvalitativ inriktning. Huvudsakliga källor har utgjorts av författningstexter, förarbeten, doktriner samt praxis. Vidare har semistrukturerade intervjuer med handläggare på socialtjänsten genomförts, med syftet att få en inblick i hur lagen tolkas och tillämpas i praktiskt socialt arbete. Resultatet av studien visar att handläggares inställning till LVM har stor betydelse för hur lagen tolkas och att kommuners ekonomi påverkar tillämpningen av lagen. Denna kombination skapar en viss rättsosäkerhet för de individer som berörs.</p>

No description available.

Enligt socialtjänstlagen (2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att personer med missbruksproblem får den hjälp och vård som krävs. I de fall missbrukaren motsätter sig frivillig vård har kommunen en skyldighet att utreda om personen innefattas av de kriterier som gäller för tvångsvård enligt lagen om missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM. Syftet med uppsatsen har varit att studera hur den 4 § i LVM tolkas och tillämpas av handläggare inom socialtjänsten.   Uppsatsen har en rättsdogmatisk och kvalitativ inriktning. Huvudsakliga källor har utgjorts av författningstexter, förarbeten, doktriner samt praxis. Vidare har semistrukturerade intervjuer med handläggare på socialtjänsten genomförts, med syftet att få en inblick i hur lagen tolkas och tillämpas i praktiskt socialt arbete. Resultatet av studien visar att handläggares inställning till LVM har stor betydelse för hur lagen tolkas och att kommuners ekonomi påverkar tillämpningen av lagen. Denna kombination skapar en viss rättsosäkerhet för de individer som berörs.

I detta examensarbete studeras matematiklärare på gymnasiet. Syftet är att undersöka deras förståelse av begreppet sannolikhet, och deras insikter om styrkan och användbarheten av begreppet. Den empiriska undersökningen utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fem gymnasielärare. Intervjuerna analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på de historiskt sett vanligaste tolkningarna av begreppet sannolikhet, tillsammans med kategorier som tidigare forskning ställt upp för lärares innehållsliga ämneskunskaper om sannolikhet. Resultatet visar att de fem gymnasielärarna har begränsade insikter om betydelsen av begreppet sannolikhet för oss som samhällsmedborgare, privatperson och yrkesmänniska. Vidare visar studien att lärarnas förståelse av sannolikhetsbegreppet är teoretiskt orienterad och fokuserad på objektivitet och beräkningar. Deras tolkning medför svårigheter att koppla samman matematiska modeller och konkreta sannolikhetsbetingade situationer, och besvär att tolka vissa sannolikhetsmässiga påståenden.

Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilka känslor mottagaren upplever, baserat på individuella tolkningar av reklamfilmers budskap • Hur upplever och tolkar konsumenter reklamfilmers budskap? Metod Vi har i denna uppsats valt att utföra en kvalit ativ fallstudie med en abduktiv ansats. Denna undersökningsmetod valdes då vi ville ge förståelse för vårt problemområde. Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer som intervjuerna baserades på. Slutsatser Vi har kommit fram till att tolkning av budskap är högst individuell då den påverkas av en rad olika känslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att tolkning är högst individuellt och att ju fler stimuli som skickas till hjärnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen. Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning och tolkningen av ett budskap. Även individens sympati för budskapet och dess förmåga att känna empati för en person eller situation var av betydelse för hur vi uppfattar och tolkar budskap.