Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för slutet av årskurs nio. Detta arbete består av en tolkningsprocess och användandet av kunskapskraven, där innehållet ska förmedlas samt kommuniceras mellan lärare och elev. Vidare behandlar studien elevers uppfattningar om kunskapskraven. I samband med införandet av Lgr11 introducerades även nya kunskapskrav för elever i slutet av årskurs nio. En diskussion kring problematiken gällande kunskapskraven, vid införandet, bestod bland annat av dess innehåll samt tolkningsbarhet för en likvärdig bedömning. Studien har utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet samt läroplansteorin. Studien baseras på en kvalitativ undersökningsmetod i form av fyra lärarintervjuer samt intervjuer med fyra fokusgrupper, bestående av fyra till fem elever. Resultatet i undersökningen visar att lärare arbetar på olika sätt gällande användandet samt tolkningen av kunskapskraven. Vidare framgår det i resultatet att samtliga lärare anser kunskapskraven som otydliga och svårtolkade. Beroende på hur läraren använder sig av kunskapskraven i undervisningen resulterar det i olika uppfattningar hos eleverna. I resultatet framgår det även att eleverna tror att läraren premierar en mängd olika faktorer i samband med bedömning, där tydliga kopplingar till kunskapskraven saknas.     Nyckelord: Kunskapskrav, Idrott och hälsa, Tolkning, Kommunikation, Elevers uppfattning, Värdeord

Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skå-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion. Hans slutsats är att den nationella läroplanen består i självaste verket av fem läroplaner. Utvalda nivåer ligger till grund för uppsatsens analys där vi presenterar paralleller till denna teori dvs. den decentraliserade skolverksamhetens.Då Lpo94 är en ramlag kommer vi i uppsatsen att visa på skolpersonalens olika subjektiva tolkning av detta styrdokument. Undersökningen visar också att den subjektiva tolkningen bidrar till att den dolda läroplanen implementeras olika fastän dess innehåll inte skiljer sig åt. Svaren från elevenkäterna visar ytterligare att lärarna inte alltid håller sig till den definierade Lpo94. / Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skå-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion. Hans slutsats är att den nationella läroplanen består i självaste verket av fem läroplaner. Utvalda nivåer ligger till grund för uppsatsens analys där vi presenterar paralleller till denna teori dvs. den decentraliserade skolverksamhetens.Då Lpo94 är en ramlag kommer vi i uppsatsen att visa på skolpersonalens olika subjektiva tolkning av detta styrdokument. Undersökningen visar också att den subjektiva tolkningen bidrar till att den dolda läroplanen implementeras olika fastän dess innehåll inte skiljer sig åt. Svaren från elevenkäterna visar ytterligare att lärarna inte alltid håller sig till den definierade Lpo94.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur verksamma lärare didaktiskt resonerar kring sitt arbetssätt med motivation till skönlitterär läsning. Dessutom beskriver lärarna i studien hur de utför arbetet i klassrummet och vilka verktyg de använder i sin undervisning.  Metoden som används i studien är fyra semistrukturerade intervjuer som baseras på öppna frågor till erfarna lärare, både i fysiska och digitala miljöer. Intervjuerna spelades in och transkriberades, och de transkriberade texterna utgjorde den empiri som användes för analysen. Studien har  litteraturdidaktiska perspektiv för att undersöka lärarens arbetssätt i litteraturundervisning.  Dessutom utgår studien från den hermeneutiska traditionen för att tolka insamlad data. Resultatet av studien påvisar att lärarna arbetar med skönlitterär läsning på olika sätt och även med olika syfte, men generellt syftar de på att nå samma mål. Lärarnas gemensamma mål tyder på en avsikt att utforma en meningsskapande undervisning där eleverna blir motiverade till läsning. Att läsa med inlevelse är ett viktigt verktyg som lärarna använder sig av i läsprocessen och lärarna vill lära ut detta verktyg till sina elever. Anledningen är att inlevelseförmågan enligt lärarna är en egenskap som individen behöver ha genom livet för att skapa mening av den text som läses. Skönlitteraturläsning i sin tur är en byggsten i arbetet av olika färdigheter, bland annat inlevelseförmågan. Resultaten av studien visar också betydelsen av lärarens roll i motivationsarbete, det vill säga hur läraren genom val av undervisningsmetoder motiverar till skönlitterär läsning.

Syftet med detta arbete är att utforma, pröva och utvärdera ett arbetssätt för textanalys och tolkning av text i sångundervisning inom populärmusikaliska genrer. Utvecklandet av arbetssättet tar utgångspunkt i två olika sångpedagogers syn på hur arbetet med text ska genomföras. Undersökningen har genomförts med två deltagare som deltar på två sånglektioner och i en intervju, vilka har dokumenterats med videoinspelning. Resultatet indikerar att arbeta med textanalys i sångundervisning kan leda till ett mer närvarande och nyanserat uttryck hos sångeleven, och i samma veva att även tekniska detaljer i sången kan komma av sig självt på köpet. Dessutom kan fokuset på texten leda till att sångeleven får nya perspektiv på sig själv som sångare och genom det befrias från en del prestationskrav kopplat till sångteknik. Samtidigt kan analysarbetet uppfattas som att fokus blir mer på att förstå, och realisera vad textförfattaren vill säga snarare än på sångarens egen intention med texten. Detta strider till viss del mot idealet inom populärmusikaliska genrer där sångaren förväntas vara mer fri och personlig i sin tolkningav texten. Konkreta verktyg som underlättar arbetet med tolkande av text är t.ex. att arbeta med känslor utifrån slumpmässigt dragna känsloord, att markera olika känslolägen eller stämningari texten och att leta efter känslomässiga vändpunkter i en text.

<p>Examenskonsert med Radiokören är arbetets klingande del.</p>

Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhållande till landbaserad vindkraft i Sverige. Frågeställningarna behandlar huruvida olika handlingssätt hos dessa olika aktörsgrupper, gällande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, påverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hållbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras på en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten på fem kvalitativa intervjuer samt två telefonintervjuer med olika aktörsgrupper på tre nivåer bestående av miljödepartement, länsstyrelser och verksamhetsutövare. Resultaten har sammanställts och diskuterats.</p><p>Resultaten visar att det finns utrymme att tolka miljöbalkens första fyra kapitel så det passar olika verksamheters egna intressen, även om verksamheternas mål är olika. Problem uppstår för vindkraftsetableringen då de skilda aktörsgrupperna har olika bild av vilket mål och syfte som är miljöbalkens främsta. Detta gäller för miljöbalkens övergripande mål om en hållbar utveckling som inte alltid går att kombinera med miljöbalkens övriga mål. Det medför att konflikter kan uppstå som innebär att en övergång från ett fossilt energianvändande till ett förnybart ställs mot en förändring av landskapsbilden. Miljön påverkas även den av olika aktörsgruppers handlingssätt då det ger konsekvenser för hur vindkraftfrågor behandlas. Den globala miljön kan sägas gynnas av vindkraften, men den påverkas indirekt av att vindkraften sägs påverka den lokala miljön negativt. Störningar äger rum i form av buller, skuggningar och en förändrad landskapsbild, vilket kan försvåra etablering av vindkraft. Resultaten visar att den förändrade landskapsbilden är en betydande konfliktanledning.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Skolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet.</p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken.</p><p>Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan. Övriga nio informanter var elever som alla läste Religion A under sitt tredje och sista år. Av eleverna var tre män och sex kvinnor, vilka kom ifrån sju olika grundskolor. Eleverna läste vid två olika program, där två av de intervjuade lärarna undervisade. De rådande styrdokumenten som läroplaner, kursplaner, ämnesmål, betygskriterier och timplaner granskades och tolkades för att jämföras med hur de lärare och elever som deltagit i studien ansåg att religionsämnet gestaltades i praktiken.</p><p>Tidigare forskning som behandlar övergången från grundskolan till gymnasieskolan är mycket tunn och för det begränsade området som innefattar denna övergång för religionsämnet blir stoffet ännu tunnare. För detta examensarbete har därför allmängiltiga studier använts för hur skolors arbete inför övergången generellt bör vara utformat.</p><p>Några viktiga resultat av studien är att religionsämnet allt för ofta inom grundskolan tillägnas minst tid av de samhällsorienterade ämnena. Många lärare känner osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utformas inom religionsämnet. Ingen av eleverna för denna intervjustudie känner att de förstår kursplanen och dess mål för Religion A. Samtliga lärare som deltagit i denna intervjustudie anser att elevernas förkunskaper inom religionsämnet allmänt är för låga.</p><p>Med tanke på resultaten så framkommer det tydligt att ett samarbete mellan skolor och ämneslärare i större utsträckning borde finnas. Genom detta skulle många oklarheter om hur lärare kan arbeta med religionsämnet försvinna och en mer likvärdig bedömning skulle kunna utformas.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Skolan kan sägas ha två primära och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundläggande demokratiska värden. Att vårt samhälle har förändrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förståelse, tolerans och inlevelse för andra människor har blivit allt mer angelägen. För förverkligandet av skolans båda uppgifter spelar läroboken fortfarande en framträdande roll. En viktig fråga är om läroböckerna i religionskunskap är anpassade för den relativt nya situation som råder i skolan, med mångkulturella och mångreligiösa klassrum.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån två läroböcker i religionskunskap kan sägas uppfylla läroplanens direktiv om att undervisningen ”skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” (Lpf 94, s 3). De frågor som ställs i samband med detta är:</p><p>• På vilket sätt beskrivs religionerna judendom, kristendom och islam i de utvalda läroböckerna?</p><p>• Vad får det sätt på vilket judendom, kristendom och islam beskrivs i de utvalda böckerna för konsekvenser när det gäller elevernas möjligheter att nå upp till läroplanens skrivning om förståelse och inlevelse?</p><p>• Vilken typ av förståelse kännetecknar de utvalda läroböckerna? Är det ett lära om- eller ett lära av- perspektiv som förmedlas?</p><p>Den metod som används i studien är en form av textanalys som fokuserar textens innehållsmässiga aspekter. I analysen anläggs ett perspektiv som kan sägas vara konstruktivistiskt och kritiskt. De böcker som är föremål för analys, Hela livet samt Söka svar, är båda läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan, kurs A och B, och har tillkommit efter den senaste läroplanen, Lpf 94. De religioner som studeras närmare är judendom, kristendom samt islam.</p><p>Resultatet av studien visar att de båda böckerna som undersöks på olika sätt kan sägas ha brister när det gäller uppgiften att främja förståelse och inlevelse. Problemet med Hela livet har med dess innehåll att göra: på ett kategoriskt sätt framställs kristendomen positivt och islam negativt medan judendomen framställs mer neutralt. Svagheten med Söka svar har mer att göra med dess utformning och stil. Boken liknar en liten uppslagsbok med sakligt hållen information. Risken med detta framställningssätt är att förståelse och inlevelse motverkas. De slutsatser som kan dras av studien är att tidsandan med dess diskurs på ett påtagligt sätt har satt sin prägel på läroböckerna. Detta visar sig framförallt tydligt i framställningen av islam.</p>