The purpose of this thesis is to analyze the implementation of the UN’s Convention on the Rights of the Child and how the preschool administration utilizes it on a daily basis. The study is based on the following three questions 1, How is the Convention on the Rights of the Child implemented? 2, How is the Convention on the Rights of the Child interpreted and 3, What does the work with the Convention on the Rights of the Child look like? The aim of the study is achieved by using a qualitative text analysis to analyze interviews done with experts on Child Rights in the preschool education sector and preschool teachers in the municipality Malmö, referred to as Malmö Stad in the thesis. The results from the qualitative text analysis are then again reviewed through the lens of an implementation theory. Results conclude that the implementation of, and the work with, the UN’s Convention on the Rights of the Child varies depending on what district the preschool is located in, due to difference in directives from the management and different interpretations from employees. This can be a result of the vagueness of the law, that the implementation has been done in several stages, lack of control and follow ups on the decision to implement the Convention on the Rights of the Child as a law. The study shows that all employees are not offered the same tools and resources to understand and work with the Convention on the Rights of the Child.

Denna studie syftar till att analysera och problematisera hur läromedel i ämnet religionskunskap som används vid skolor i en medelstor svensk stad använder sig av de abrahamitiska religionernas urkunder. Tolv läroböcker för mellanstadiet och högstadiet samlades in från stadens skolor och analyserades utifrån läromedelsteoretiska och läroplansteoretiska principer. Ett steg i processen var att utvärdera hur väl läromedlen lever upp till det centrala innehållet om religiösa urkunder i Skolverkets läroplan för grundskolan (Lgr22). Utifrån de vägledande frågeställningarna framkom det att de läromedel inriktade på mellanstadieåldern levde upp till det som förväntades. Mellanstadieelever skall ges möjligheter att lära sig hur centrala tankegångar, ritualer, levnadsregler kan uttryckas i religiösa urkunder. Däremot fann denna studie att det finns allvarliga brister i läromedlen som riktar sig till högstadiet. Enligt Lgr22 skall högstadieelever ges möjlighet att tolka och samtala kring symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder (Skolverket,2022). Med undantag för ett läromedel hade ingen lärobok mer än en handfull direkta citat från heliga skrifter och saknade uppgifter direkt relaterade till urkundernas innehåll. Tidigare forskning har konstaterat att svenska religionsläromedel ofta brister i saklighet och allsidighet. Till detta kan nu läggas att det även finns brister i hur läromedlen behandlar texttolkning—något som visar sig inte vara unikt för Sverige enligt studier gjorda i exempelvis Norge och Storbritannien. I ljuset av denna brist finns dock potential för utveckling. Läromedel skulle exempelvis kunna inkorporera specifika kapitel dedikerade till texttolkning för att ge högstadieelever möjlighet att uppnå läroplanens centrala innehåll.

Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ”den kristna etiken och den västerländska humanismen” överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag. / We were intersted in finding out how some teachers interpreted a basic system of values and if their interpretation were similar or not. After having interviewed a number of teachers we found out that most of them interpreted the basic values similar.

Det verkar finnas en stor tolkningsmöjlighet i hur den bildanalytiska undervisningen kan bedrivas i grundskolor. Oavsett om de valda metoderna går att applicera till kursplanens syfte och målbeskrivning så framgår i min undersökning att det finns svårigheter i att tala om hur undervisningen bedrivs inom detta kunskapsområde. De metoder som av bildlärare väljs i undervisningen av bildanalys är svåra att separera från ett vardagligt samtal om bilder. En ämnesspecifik begreppsapparatur verkar saknas, vilket också blir ett av undersökningens resultat som jag lägger vikt vid.

Syftet med vårt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhälsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhälsa för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrågas i en skola för alla. Resultatet i vår undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrågades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnåendemålen och den nationella proven. / Factors which control the commission of the special pedagog.

No description available.

Inledning Begreppet estetiska lärprocesser är ett svårdefinierat sådant. Denna studie syftar till att medhjälp av tidigare forskning förtydliga hur begreppet som pedagogisk arbetsmetod definieras och används i undervisning på fritidshem, samt utifrån hur fyra avdelningar på fritidshem tolkar begreppet. Syfte Syftet med denna undersökning är att bidra till en tydligare bild av hur olika avdelningar arbetar med estetiska lärprocesser i dagens fritidshem. Studiens frågeställningar har för avsikt att belysa lärprocessens gång från planerings- till utvärderingsstadiet. Fokus ligger på att studera hur olika avdelningar tolkar läroplanen och övriga styrdokument, samt vilket resultat de anser att detta arbete ger ifråga om sina elevers utveckling. Metod Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Det insamlade empiriska materialet har analyserats och bearbetats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultat Resultatet av studien visar hur fyra olika fritidshemsavdelningar arbetar med estetiska aktiviteter och uttrycksformer utifrån hur de beskrivs i fritidshemmets läroplan. Resultatet synliggör både likheter och skillnader i deras yrkesutövande och i deras tolkningar av läroplanens mål och riktlinjer, samt vad arbete med estetiska lärprocesser innebär. Studien visar också på hur avdelningarna arbetar med att täcka behov i sina respektive elevgrupper samt på vilka sätt eleverna utvecklas. I resultatet framkommer det också hur avdelningarna strävar efter att förbättra sitt arbete genom regelbundna grundliga utvärderingsprocesser.

Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ”alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt”. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika rektorer och ber dem tolka målet. Den enaskolan är en kommunal skola i Sverige och den andra en friskola som ligger i Spanien. Vårtresultat visar att tolkningarna är helt olika. Den ena rektorn ser målet som ett beteende och denandra ser det som en kunskap. Det beror bland annat på byråkratins grad, skolans resurser ocheleverna.

I denna uppsats kommer författaren redogöra för en undersökning kring akustik ur sångarens perspektiv. Uppsatsen är uppdelad i två delar; en skriftlig del, som kan läsas nedan, och en klingande del som finns som bilaga i slutet av uppsatsen. Samma röst kan upplevas olika beroende på i vilken lokal man befinner sig i, detta gäller sångaren själv men även publiken. Det är uppenbart att sångprocessen inte är oberoende av den akustiska miljön där den äger rum. Olika rum leder till olika uppfattningar av röstklangen och det musikaliska uttrycket. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka effekter akustiken har på sångaren, samt hur den bättre kan anpassa sin röst och sitt konstnärliga uttryck. Författaren har i undersökningen spelat in två sånger i tre olika akustiska rum: en studio, en körsal och en kyrksal. Hon har med hjälp av loggbok och inspelningarna jämfört och analyserat både inspelningsprocessen och de klingande resultaten. Sammanfattningsvis påverkas både det sångtekniska och det konstnärliga uttrycket i stor utsträckning av olika akustiska situationer. Bland de sångtekniska aspekterna bör nämnas framförallt klangfärg, andning och stöd.

No description available.