Det här examensarbetet syftade till att undersöka hur danslärare tolkar två skrivningar utifrån ämnesplanen i Dansteknik 1 i Gy11 för den svenska gymnasieskolan. Skrivningarna behandlar relationen mellan dans och musik. Teorin som studien bygger på har varit läroplansteori med centrala begrepp som paradigmatiska och icke-paradigmatiska ämnen, determinanter och kvalitetsuppfattningar. Insamlad data gjordes via kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer med danslärare som varit eller är verksamma vid gymnasieskolors dansestetiska program i Sverige. Som analysmetod användes den hermeneutiska cirkeln och via den kunde tre huvudresultat urskiljas. Det första huvudresultatet visade att tolkningen av skrivningarna berodde på hur danslärarna uppfattade relationen mellan dans och musik kopplat till dansgenre. Det andra huvudresultatet visade hur tolkning av skrivningarna påverkades i samtal med andra yrkesverksamma. Det tredje huvudresultatet behandlade hur tolkningar av skrivningarna i ämnesplanen förstods och hur danslärarna reflekterade över dem utifrån kvalitetsuppfattningar, koder och konventioner.

Syftet med studien var att undersöka hur professionella inom LARO tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, och hur de professionella anser att detta påverkar behandling. Studien gjordes utefter en hermeneutisk ansats med kvalitativ karaktär, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor på LARO-mottagningar i södra Sverige. Detta gjordes utifrån Michael Lipskys teori Street-Level Bureaucracy, gräsrotsbyråkrati. Resultatet visar att Socialstyrelsens föreskrifter lämnar ett stort tolkningsutrymme och i sin tur ger de professionella ett stort handlingsutrymme gällande tillämpning. Skillnaderna kunde vara stora i hur de professionella tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter på de enskilda verksamheterna. De professionella kunde se svårigheter med hur de skulle arbeta utifrån Socialstyrelsens föreskrifter i praktiken, då de ansåg att Socialstyrelsens föreskrifter inte tydliggör hur de professionella ska tillämpa föreskrifterna. Vidare har Socialstyrelsens föreskrifter lättats upp vilket gjort att fler klienter fått tillgång till behandling, vilket även möjliggjort klientens möjligheter till en individanpassad behandling där de profes

This project is part of the development phase of a health company called HälsoTanken, that is about to expand as a company. The purpose of the project is to develop HälsoTanken's website to present the company on the web so that the recipient feels confident. In the healthcare industry it is important for the customers to feel trust, therefore we will analyze how web design can be used to achieve trust in the health industry in this study. The background of the study consists of the concepts, risk society and health literacy to understand how people experience risks and expertise in society, as well as underlying knowledge in health. The main areas covered are web design, positive impression on the web and a theory about how the recipient makes their credibility assessment of web pages. The study is conducted by qualitative semi-structured interviews of HälsoTankens primary target group, which are men and women aged 50 to 60 years. The result of the study shows that a lot of text and elements in a web design does not have a positive effect when it comes to creating trust in web pages. However, trust is created through clear structure and professional images on premises. The result was used as the basis for the creation of HälsoTankens new web page, which is presented in the form of a prototype.

Studiens syfte var att undersöka hur förhörsledare inom Polisens olika avdelningar upplevde rättssäkerheten i att använda sig av tolk vid förhör. Materialet till studien insamlades genom sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med förhörsledare som hade erfarenhet av förhör där tolk medverkat. Resultatet framställdes genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom det aktuella ämnet, kommunikationsteorin samt Mertons teori om strain låg till grund för analysen av intervjumaterialet. Resultatet visade att intervjupersonernas upplevelser var att rättssäkerheten påverkas vid polisförhör där tolk medverkar. Vidare kunde vi härleda detta till fem olika aspekter. Dessa tematiserades till tolkens roll i förhörsammanhanget, tolkens sätt att närvara, tolkens auktorisation, kommunikationsbrister samt tolkens bakgrund. / The purpose of this study was to examine whether interrogators within the various police departments experienced legal certainty in using interpreter at interrogation. The material for the study was collected through six qualitative, semi-structured interviews with interrogators who had experience in interrogation where interpreter participated. The result was presented through a qualitative content analysis. Previous research within the current subject, communication theory and Merton's theory of strain formed the basis for the analysis of the interview material. The results showed that the experiences of the interviewees were that legal certainty is affected by police interrogations where an interpreter participates. Furthermore, we could deduce this into five different aspects. These were thematised to the interpreter's role in the interrogation context, the interpreter's way of attending, the interpretation of the interpreter, the lack of communication, and the background of the interpreter.

Föreliggande studie har en kvalitativ ansats där syftet är att genom intervjuer lyfta fram och tolka hur förskollärare själva uppfattar sitt arbete med matematik och därigenom få en djupare förståelse för matematik i förskolan samt bidra med kunskap om hur användandet av den sker i förskolan. Studiens syfte har framkommit då forskning återkommande belyser att barns tidiga matematiska kunskaper försämras allt mer och att Sverige är ett av de nordiska länderna med lägst genomsnitt i matematikkunskaper. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där de centrala begreppen tolkning, hermeneutisk spiral, förståelse samt förförståelse använts som analysverktyg. Intervjuerna baserades på öppna frågor som genomfördes med sex förskollärare från olika avdelningar och verksamheter. I studiens resultat synliggörs det utifrån respondenternas uttalande att matematik är ett viktigt ämne att arbeta med redan i förskolan och att det kan förekomma olika strategier för att implementera det i verksamheten. Men å andra sidan belyser studien att det enligt förskollärarnas uttalande kan förekomma hinder som de anser vara problematiska för att aktivt kunna arbeta med matematik som ett ämne i förskolan.

Detta är en studie om instrumental låtskrivning genom adaption – från trummor till gitarr. Mitt syfte med studien var att undersöka hur trumkomp och rudiments kan tolkas på gitarren och användas som verktyg för låtskrivning. Genom att använda trumkomp och rudiments för att skapa gitarrkomp samt rudiments som verktyg och inspiration till melodi-skrivande på gitarr skapades fyra instrumentala låtar. I uppsatsen beskrivs hur denna tolkning gick till och hur adaptionen kunde vara mer eller mindre kreativ beroende på om trumkomp eller rudiments var ursprunget till låten. De fyra låtarna fullbordades med enklare arrangemang och spelades in. I diskussionen resonerar jag kring hur min kreativitet har stimulerats men också hämmats av det här sättet att skriva komponera musik. Slutsatser som jag gör är t.ex att det tillvägagångssätt som beskrivs i uppsatsen kanske bör ses som ett inspirerande första steg i en kreativ process snarare än ett verktyg som ska följas strängt under hela komponerandet av en låt.

<p>Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika lärare tolkar kursplanerna gällande litteraturundervisningen i Svenska B och Svenska som andraspråk B. För att utröna om de kan anses som likvärdiga görs jämförelser gällande hur undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare som undervisar samma kurs och även mellan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B. Detta eftersom godkänt betyg i kurserna ger likvärdig grundläggande behörighet för högre studier. Eventuella orsaker till olikheter angående likvärdighetsaspekten avser undersökningen också att utforska. Undersökningen gjordes genom intervjuer med fem lärare på gymnasiet och på Komvux.</p><p>Lärarna i Svenska B vittnade om att de allmänna formuleringarna i kursplanen ger läraren stor frihet vilket gör att det, mellan olika lärare, kan skilja sig åt beträffande undervisningstid och innehåll. Markanta sådana skillnader leder i sin tur till att lärarna anser att kurserna inte blir likvärdiga. Specifikt stora skillnader i undervisningstid och innehåll framkom mellan Svenska B och Svenska som andraspråk B. I Svenska B ägnas betydligt mycket mer tid, cirka 70-75%, åt litteraturundervisning än i Svenska som andraspråk B där tidsåtgången är cirka 30-50% av den totala undervisningstiden. Anledningen till denna skillnad är att andraspråkseleverna har språkliga begränsningar vilket gör det svårt för dem att läsa och förstå litteratur från olika tider och kulturer. Speciellt svårt har eleverna med äldre tiders texter varför sådana i hög grad väljs bort.</p><p>På grund av de språkliga begränsningarna lägger lärarna istället stor vikt vid elevernas språkfärdighet på bekostnad av litteraturundervisningen. Därför kan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B, enligt denna fallstudie, inte anses vara likvärdiga. Undersökningen indikerar också på att andraspråkselevernas brister i språkbehärskningen beror på att de inte fått tillräcklig undervisningstid i tidigare kurser. Dessutom framhöll lärarna att undervisningstiden i Svenska som andraspråk B borde utökas.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i år tre. Barnens svar kategoriserades enligt två olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende på vilken modell som användes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick. Vår undersökning gjordes ur ett sociokulturellt perspektiv där språkets nyanser och användandet av artefakter som tankeredskap legat till grund för resultaten och vår tolkning. Det visade sig att flera barn hade en vetenskaplig bild av fenomenet men saknade begrepp för att synliggöra detta. Dessa barn kunde med hjälp av papper, pennor och sitt kroppsspråk förtydliga sina tankar.</p>

<p>All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung’s analytic psychology. In addition to this I also use concepts from hermeneutical and existential phenomenology, represented here by Viktor Frankl, Emmanuel Lévinas, Martin Heidegger and Paul Ricoeur. The Jungian analysis shows that the content in the short story <em>Sjön</em> (The lake) in a high degree is structured in a way that correlates very well with this method. When it comes to the phenomenological thinkers, several of their concepts are applicable in my short story. In the philosophy of Frankl and Heidegger, the concept of <em>conscience</em> is a warning to the individual to take care of his life, which is a possible interpretation of the anxiety of my main character.  When it comes to his seeking for the significance of an important earlier event in his life the concept of <em>memory</em> in the discourse of Ricoeur also bring some light to the understanding. Finally, the concept of <em>the Other</em> in Lévinas´ philosophy can explain his longing for a reestablishing of a meaning in his life.</p><p> </p>

<p>Uppsatsen syftar till att utifrån receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarna</p><p><em>FRIDA och <em>Veckorevyns framställning av sina omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings omslag. Utifrån tidningarnas omslag vill vi göra en semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa. </em></em></p>