<p>Barns föreställningar kring naturens olika fenomen är många. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag är övergången från dag till natt och tvärtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hänger samman, är det viktigt att lyssna på deras föreställningar för att sedan bygga vidare på dessa. För att ta reda på barns föreställningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i årskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förståelse för att solen, månen, jorden och andra planeter är i ständig rotation. Hur dessa objekt roterar ute i rymden varierade i svaren hos eleverna. Slutsatsen av detta arbete blir att elevernas föreställningar kring fenomenet dag och natt kan kopplas samman med de vetenskapliga förklaringarna samt att de hade förståelse för att olika objekt i rymden ständigt roterar på olika sätt.</p> / <p>Children's conceptions are several about different natural phenomenon. One phenomenon that every child comes in contact with every day is the transition from day to night and vice versa. To be able to give children explanations about thing that happens and how they are connected to each other, it is important to listen to what conceptions they have and then explain on the basis from their conceptions. Individual semi constructed interviews have been made with pupils in 3rd grade to find out what conceptions they have. The results show that the pupils were certain that the sun, the moon, the earth and other planets are rotating out in space varied. The conclusion of this work is that the pupils conceptions about the phenomenon day and night can be connected with the scientific explanations and that they also had understanding about how different objects are rotating in space.</p>

Barns föreställningar kring naturens olika fenomen är många. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag är övergången från dag till natt och tvärtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hänger samman, är det viktigt att lyssna på deras föreställningar för att sedan bygga vidare på dessa. För att ta reda på barns föreställningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i årskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förståelse för att solen, månen, jorden och andra planeter är i ständig rotation. Hur dessa objekt roterar ute i rymden varierade i svaren hos eleverna. Slutsatsen av detta arbete blir att elevernas föreställningar kring fenomenet dag och natt kan kopplas samman med de vetenskapliga förklaringarna samt att de hade förståelse för att olika objekt i rymden ständigt roterar på olika sätt. / Children's conceptions are several about different natural phenomenon. One phenomenon that every child comes in contact with every day is the transition from day to night and vice versa. To be able to give children explanations about thing that happens and how they are connected to each other, it is important to listen to what conceptions they have and then explain on the basis from their conceptions. Individual semi constructed interviews have been made with pupils in 3rd grade to find out what conceptions they have. The results show that the pupils were certain that the sun, the moon, the earth and other planets are rotating out in space varied. The conclusion of this work is that the pupils conceptions about the phenomenon day and night can be connected with the scientific explanations and that they also had understanding about how different objects are rotating in space.

No description available.

This essay examines the way the recurring motifs in Karin Boye's poetry might be read as expressions of queer or subversive desire. The fact that the lyrical I is not gendered in the poems opens up for a queer reading. In adherence to Sara Ahmed's notion of desire lines and sexual orientation I discuss the spatial aspects of desire, and explore the positions and movements of the lyrical I in Boye's poetic landscape as deviations from the concept of the straight and marked path, into the queer and unknown. I trace desire in Boye's poetry mainly through the themes of nature and night, and the ways in which these phenomena deviate from the normative structures laid out by the poems. Usually the motifs of night (such as fog, shadows and darkness) are associated with the fading of the senses. The night obscures the vision of the lyrical I and wraps them in heavy silence, making them experience and desire in new ways.  Through motifs related to nature Boye formulates a feminine, matriarchal myth. The lyrical I shows an erotic approach that is neither categorizing nor possessing, but instead open, organic and flower-like. Beyond the restrictive light of civilization the dark, primitive and unnamed desires roam free, reaching towards all that is nameless and new. / <p>Camilla Wallin Bergström heter numera Camilla Wallin Lämsä</p>

Sömnapné karaktäriseras av korta andningsuppehåll som inträffar under sömnen och resulterar i en störd nattsömn. Svårighetsgraden av sömnapné kan anges med hjälp av ett index som kallas för apné-hypopné index (AHI), där summan av alla andningsuppehåll divideras med den totala sömntiden. Vanligtvis sker sömnregistreringen under endast en natt men i denna studie ska registreringen ske under två nätter i stället. Syftet med studien är att undersöka skillnaden i AHI-värde och därmed skillnaden i den diagnostiserade svårighetsgraden av sömnapné mellan de två registreringstillfällen. Observationsstudien bestod av 25 patienter, varav 14 män, som blivit remitterade för sömnapnéutredning på Fysiologkliniken vid Västmanlands sjukhus Västerås. Sömnen registrerades i hemmet med hjälp av den ambulatoriska sömnregistreringsapparaten NOX T3s. All insamlad data analyserades manuellt i programmet NoxTurnal. Ett Wilcoxons signed-rank test med signifikansnivå 0,05 användes för att se om det förelåg signifikant skillnad i AHI-värde mellan de båda registreringarna. Den statistiska analysen visade ingen statistiskt signifikant skillnad i AHI mellan första respektive andra registreringen. På individnivå sågs smärre skillnader. För 3 av 25 patienter var skillnaderna mellan registreringarna sådana så att den kliniska handläggningen skulle ha kunnat förändras. / Sleep apnea is characterized by short pauses in breathing that occur during sleep and result in disrupted sleep. The severity of sleep apnea can be indicated by an index called the apnea-hypopnea index (AHI), where the sum of all breathing pauses is divided by the total sleep time. Typically, sleep monitoring occurs for only one night, but in this study, monitoring will take place over two nights. The purpose of the study is to investigate the difference in AHI value and therefore the difference in the diagnosed severity of sleep apnea between the two monitoring occasions. The study consisted of 25 patients, of whom 14 were men and 11 were women, referred for sleep apnea evaluation at the Physiology Clinic at Västmanland Hospital in Västerås. Sleep was recorded at home using the ambulatory sleep registration device NOX T3s. All data was manually analyzed using the NoxTurnal software program. A Wilcoxon signed-rank test with a significance level of 0,05 was used to determine if there was a significant difference. There was no statistically significant difference in AHI between the first and second recordings. On an individual level, minor differences were observed. For 3 out of 25 patients, the differences between the registrations were significant enough to potentially change the clinical management.

The aim of this study is to examine the collection One Thousand and One Nights (also: The Arabian Nights) from a european perspective, by comparing different european translations. The study focuses on three translations into Swedish from different periods of time and how the tales have changed in the translation process - depending on the prevailing line of approach and Western perceptions of Eastern standards. The thesis of the study is that Eastern culture, from a Western perspective, has been seen as exotic and different but not as a high literary culture and that this view has affected the translations into european languages. The study shows, among other things, that Western culture is many times considered normative in the translations and that the translators often give their own voices a prominent role, also that common Western notions of the East affects the translations. The word ”orientalism” is used frequently in the study and it refers primarily to the image of the Orient as it is described in Edward Saids' book Orientalism: as a Western construction whose main purpose is to strengthen its own conception of the Orient and thereby strengthen the Western identity as better than the Orient. The study shows, with basis in Saids' Orientalism, that the translation of One Thousand and One Nights often serves as a filter for Western beliefs and a fulfillment of expectations that already exist.

<p>Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i år tre. Barnens svar kategoriserades enligt två olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende på vilken modell som användes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick. Vår undersökning gjordes ur ett sociokulturellt perspektiv där språkets nyanser och användandet av artefakter som tankeredskap legat till grund för resultaten och vår tolkning. Det visade sig att flera barn hade en vetenskaplig bild av fenomenet men saknade begrepp för att synliggöra detta. Dessa barn kunde med hjälp av papper, pennor och sitt kroppsspråk förtydliga sina tankar.</p>

<p>Växlingen mellan dag och natt är något vi upplever ständigt. För att ta reda på vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förändras något av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i två omgångar. En första intervju för att ta reda på barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfälle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen ändrade åtta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell. Slutsatsen blir att det är viktigt att känna till barns uppfattningar samt att det är möjligt att förändra dessa uppfattningar med undervisning om fenomenen.</p>

Växlingen mellan dag och natt är något vi upplever ständigt. För att ta reda på vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förändras något av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i två omgångar. En första intervju för att ta reda på barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfälle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen ändrade åtta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell. Slutsatsen blir att det är viktigt att känna till barns uppfattningar samt att det är möjligt att förändra dessa uppfattningar med undervisning om fenomenen.

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i år tre. Barnens svar kategoriserades enligt två olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende på vilken modell som användes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick. Vår undersökning gjordes ur ett sociokulturellt perspektiv där språkets nyanser och användandet av artefakter som tankeredskap legat till grund för resultaten och vår tolkning. Det visade sig att flera barn hade en vetenskaplig bild av fenomenet men saknade begrepp för att synliggöra detta. Dessa barn kunde med hjälp av papper, pennor och sitt kroppsspråk förtydliga sina tankar.