<p>Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebär upprepade andningsuppehåll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det många personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar på en försämrad livskvalitet hos personer med OSAS. Livskvaliteten påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Personer med OSAS påverkades i sitt vardagliga liv då tröttheten begränsar deras livsstil. En efterfrågan av relevant information kan upptäckas i denna patientgrupp. Genom CPAP-behandling kan livskvaliteten öka. Sjuksköterskan kan genom extra stöd och undervisning i samband med diagnostisering och behandling, ytterligare öka patientens livskvalitet. Mer kunskap behövs hos sjukvårds¬personalen om OSAS och CPAP-behandlingar. Detta för att kunna ge undervisning och stöd till patient och anhöriga. Genom en utvecklad sömnanamnes skulle fler patienter med OSAS kunna upptäckas och få hjälp. Det finns ett behov av mer forskning om OSAS ur ett sjuksköterskeperspektiv samt om patienters upplevelser av OSAS.</p>

Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebär upprepade andningsuppehåll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det många personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar på en försämrad livskvalitet hos personer med OSAS. Livskvaliteten påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Personer med OSAS påverkades i sitt vardagliga liv då tröttheten begränsar deras livsstil. En efterfrågan av relevant information kan upptäckas i denna patientgrupp. Genom CPAP-behandling kan livskvaliteten öka. Sjuksköterskan kan genom extra stöd och undervisning i samband med diagnostisering och behandling, ytterligare öka patientens livskvalitet. Mer kunskap behövs hos sjukvårds¬personalen om OSAS och CPAP-behandlingar. Detta för att kunna ge undervisning och stöd till patient och anhöriga. Genom en utvecklad sömnanamnes skulle fler patienter med OSAS kunna upptäckas och få hjälp. Det finns ett behov av mer forskning om OSAS ur ett sjuksköterskeperspektiv samt om patienters upplevelser av OSAS.

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Sömn är ett regelbundet återkommande tillstånd som är livsnödvändigt för att kroppen skall återhämta sig på ett korrekt vis. Personer med insomni och sömnapné är två patientgrupper som lider utav långvariga sömnproblem. Orsakerna till den dåliga sömnen kan vara många, och därför är det viktigt för sjuksköterskan att vara lyhörd och kunna stötta patienterna med hjälp av sina kunskaper gällande de åtgärder och behandlingar som finns att använda sig av.</p><p><strong>SYFTE:</strong> Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskan kan tillämpa för att stödja patienter med långvariga sömnproblem.</p><p><strong>METOD:</strong> En litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter användes vid datainsamling och analysförfarande.</p><p><strong>RESULTAT:</strong> Fyra kategorier framkom ur analysen av de vetenskapliga artiklarna: <em>egenvård, akupunktur, kognitiv beteendeterapi, </em>och <em>stödprogram.</em> Dessa kategorier gör det möjligt för sjuksköterskan att tillämpa stöd till patienterna. Hos patienter med långvariga sömnproblem har de stödjande åtgärderna visat sig ge ökad sömn- och livskvalitet. <em></em></p><p><strong>SLUTSATS: </strong>Forskningen kring de långvariga sömnproblemen har ökat under de senaste åren men trots det finns det bristande kunskap om hur sjuksköterskan kan ge de behandlingar och det stödet som patienterna med insomni och sömnapné behöver.</p> / <p><strong>BACKGROUND:</strong> Sleep is a periodic state which is essential for the body to recover in a proper manner. Insomnia and people with sleep apnea are two groups of patients out of long-term sleep problems. There are many causes of poor sleep, and that’s why there are so important for the nurse to be sensitive and support patients through their knowledge concerning the actions and processes that exist to use.</p><p><strong>AIM:</strong> The purpose of this literature review was to illustrate which measures nurse can apply to support patients with long-term sleep problems.</p><p><strong>METHOD:</strong> A literature overview, including 13 reviewed and analyzed articles. Fribergs (2006) model for literature overview were used in data collection and analysis procedure.</p><p><strong>RESULT:</strong> Four categories emerged from the analysis of the articles: <em>self-care, acupuncture, cognitive behavioral therapy, </em>and<em> support program</em>. These categories make it enable for the nurse to apply support to patients who suffer out of prolonged sleeping problem. Patients perceive that both their sleep and quality of life improves with the help of different treatments.</p><p><strong>CONCLUSION:</strong> Research into long-term sleep problems has increased in recent years. Despite this, there is a lack of knowledge about how nurse can provide treatment and support for patients with insomnia and sleep apnea.</p>

Bakgrund: Obstruktiv sömnapné en är sjukdom som innebär att man under nattsömnen drabbas av perioder då andningen upphör helt. För den drabbade kan detta leda till konsekvenser för den somatiska hälsan såväl som den psykiska. Tidigare forskning har även kunnat påvisa påverkan på patienternas livskvalité. Syftet med den här studien var att undersöka vilken inverkan obstruktivt sömnapnésyndrom har på hälsorelaterad livskvalitémen också psykisk hälsa hos patienter i Sverige samt om det finns skillnader mellan olika undergrupper Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie men kvantitativ ansats. I studien deltog 19 patienter med obstruktiv sömnapné och data samlades in via en enkät där det förutom ålder, kön, längd, vikt och dagsömnighet (Epworth sleepiness scale; ESS) också samlades in data om hälsorelaterad livskvalité (SF-12) och psykisk hälsa (HADS). Inklusionskriterier var patienter med obehandlad sömnapné som kom till Sömn- och andningcentrum på Akademiska sjukhuset för att prova ut en CPAP. Materialet analyserades med deskriptiv statistik genom bearbetning i datorprogrammet SPSS och jämförelser mellan grupper gjordes med hjälp av Mann Whitney U-test. Huvudresultat: I resultatet framkom att majoriteten av deltagarna i studien hade en sämre fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalité och att majoriteten upplevde att de hade ångestsymtom. Kvinnor med obstruktiv sömnapné visade mer depression- och ångestsymtom och patienter med sömnapné med samtidig fetma hade sämre fysisk hälsorelaterad livskvalité. Slutsats: Obstruktiv sömnapné är kopplat till både sämre hälsorelaterade livskvalité och psykiska symtom. Vidare forskning och ytterligare arbete med patientgruppen krävs för att förbättra vården för patienter med obstruktiv sömnapné. / Introduction: Obstructive sleep apnea is an illness which means that during nighttime-sleep, the patient experiences episodes in which she cease to breath. To the affected this can result in implications for both the somatic and the mental health. Earlier research also points towards the patient’s quality of life. The aim of this study was to examine how obstructive sleep apnea affect quality of life among patients in Sweden and if these patients experience effect on their mental health and if it’s differences between subgroups. Method: A quantitative cross sectional study was made. 19 patients with obstructive sleep apnea was participating and data was collected via forms that, beside age, sex, height, weight and day-sleepiness (Epworth sleepiness scale; ESS), also was based on the health related quality of life (SF-12) and mental health (HADS). Inclusion criteria was patients with nontreated sleep apnea that attended The Center for Sleep and Breathing at Akademiska sjukhuset to try out a CPAP. Collected data was analyzed with descriptive statistics by processing it in the computer program SPSS and comparisons between groups was made with Mann Whitney U-tests. Result: In the result it became apparent that the majority of the participants of the study had an inferior physical and mental health related quality of life and that the majority experienced anxiety. Women with obstructive sleep apnea showed more depression- and anxiety symptoms and patients with obesity had an inferior physical health related quality of life. Conclusion: Obstructive sleep apnea is tied to both health related quality of life and mental health. Further research and additional work with this patient group is needed to enhance the care of patients with obstructive sleep apnea.Keywords: Obstructive sleep apnea, quality of life, mental hea

Bakgrund: Sömnapné är en vanlig men underdiagnostiserad sjukdom och kännetecknas av upprepade andningsuppehåll under sömnen. Tillståndet förekommer ofta i samvariation med hjärtsjukdom och är ett ökande hälsoproblem. Patienter med hjärtsjukdom finns på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården varför det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sömnapné och dess inverkan. Sömnproblematik har beskrivits som en kunskapslucka för sjuksköterskor. Syftet var att beskriva vuxnas erfarenhet av sömnapné och dess inverkan på dagligt liv vid samtidig hjärtsjukdom. Metod som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes i PubMed samt Cinahl. Arton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats inkluderades och analyserades med integrerad analys.  Resultatet av litteraturöversikten visade på tre huvudkategorier: Påverkan på vardagen, Påverkan på den psykiska hälsan och Påverkan av otillräcklig kunskap. Det framkom tydligt en negativ påverkan på det dagliga livet främst genom den överdrivna dagsömnigheten. Den störda sömnen påverkade den fysiska, psykiska och sociala funktionen vilket gav en nedsatt livskvalité. Humöret påverkades och depression var vanligt förekommande. Behandling med Continuous Positive Airway Pressure [CPAP] innebar ofta att livskvalitén påverkades positivt. Slutsatsen: Litteraturöversikten visade att vuxna med sömnapné och hjärtsjukdom kunde få en sämre psykisk och fysisk hälsa vilket påverkade det dagliga livet ur flera aspekter.Överdriven sömnighet under dagtid var det mest framträdande symtomet vilket var kopplat till både nedsatt livskvalitet och depression. Resultatet visade att patienterna var omedvetna och hade otillräcklig kunskap kring att deras symtom kunde bero på sömnapné. Det framkom att sömnapné är en mångfasetterad sjukdom som kunde innebära ett lidande för patienten.Ökad kunskap hos sjuksköterskan kan bidra till upptäckt av sömnrelaterade problem hos patienter med hjärtsjukdom. / Background: Sleep apnea is a common but underdiagnosed disease that is characterised by repeated pauses in breathing during sleep. The condition often occurs in association with heart disease and is a growing health problem. Patients with heart disease are present at all levels of care in health care, which is why it is important that the nurse has knowledge of sleep apnea and its effects. Sleep problems have been described as a knowledge gap for nurses.The aim was to describe adults' experience with sleep apnea and its impact on daily life in concomitant heart disease. The method chosen was a literature review. The article search was conducted in PubMed and Cinahl. Eighteen scientific articles of both qualitative and quantitative approach were included and analysed with integrated analysis.The results of the literature review showed three main categories: Impact on everyday life, Impact on mental health and Impact on insufficient knowledge. There was a clear negative impact on daily life, mainly through excessive daytime sleepiness. The disturbed sleepaffected the physical, mental and social function, which resulted in a reduced quality of life. Mood was affected and depression was commonly. Treatment with Continuous Positive Airway Pressure [CPAP] often meant that the quality of life was positively affected. Conclusion: The literature review showed that adults with sleep apnea and heart disease could have poorer mental and physical health, which affected daily life from several aspects. Excessive daytime sleepiness was the most prominent symptom, which was linked to both reduced quality of life and depression. The results showed that the patients were unconscious and had insufficient knowledge that their symptoms could be due to sleep apnea. It turned out that sleep apnea is a multifaceted disease that could cause suffering for the patient. Increased knowledge of the nurse can contribute to the detection of sleep-related problems in patients with heart disease.

Vid långt gången nedsättning av njurfunktionen uppstår ett förgiftningsliknande symtom vilket innebär att kroppen inte kan göra sig av med dess slaggprodukter i vanlig omfattning. För att behandla tillståndet är dialysbehandling ett alternativ. Peritonealdialys är en av de dialysformer som allmänsjuksköterskan mer sällan kommer i kontakt på grund av att behandlingen inte är bunden till sjukhusmiljö och därför vanligtvis utförs av patienten själv i hemmiljö. Byte av dialysvätska sker flera gånger under dygnet med ett antal timmar emellan bytena. Syftet var att undersöka peritonealdialys inverkan på patientens sömn. Metoden som valdes var en litteraturstudie där materialinhämtning skedde via veteskapliga databaser. Resultat tio artiklar valdes ut och bearbetades. Under bearbetningen kom det fram fyra övergripande teman. Patienter med peritonealdialys och sömnpåverkan har följande problem: Uppvaknande under sömn, försämrad sömn, insomningsbesvär och sömnapné. / At long time advanced renal dysfunction occurs a poisoning symptom which means that the body can´t eliminate it´s waste products. One option for treating the condition are dialysis. Peritonealdialysis is one of the forms of dialysis a general nurse less frequently are in contact with. The treatment is not bound to a hospital and therefore normally preformed by the patient at home. The exchanges of dialysis fluid takes place several times throughout the day with a number of hours between the exchanges. The aim was to investigate peritonealdialysis effects on the patient's sleep. The method chosen was a literature study with materials from scientific databases. The Results of ten articles were selected and processed. During the process, four broad themes came up. Patients with peritoneal dialysis and sleep impact has the following problems: Awakening during sleep, impaired sleep, insomnia and sleep apnea.

Bakgrund: Obstruktiv sömnapné (OSA) är en vanlig och mycket utbredd sjukdom förknippad med betydande hälsoproblem, samsjuklighet och mortalitet. De flesta vuxna med OSA är utan diagnos och behandling. Primärvårdens distriktssköterskor spelar en viktig roll vid identifiering och vägledning av patienter med misstänkt OSA. Syfte: Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av att identifiera och vägleda patienter med misstänkt OSA inom primärvården. Metod: En kvalitativ ansats i form av en kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes där sju distriktssköterskor intervjuades. Analysprocessen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fem kategorier: att möta patienten, att ställa rätt frågor, anhörig som motivator, att vidta åtgärder och att samverka med övrig vård. Distriktssköterskorna beskrev att de mötte patienterna med misstänkt OSA oftast antingen via telefonrådgivning eller på diabetesmottagningen. Deltagarna i studien belyste att det var viktigt att ställa rätt frågor till patienter och känna till de vanliga tecknen på OSA. Det framkom även att anhöriga hade en viktig roll vid identifiering av patienter med misstänkt OSA och fungerade som motivator. I studien upptäcktes även strävan efter att vägleda patienter med misstänkt OSA. Slutsats: För att underlätta arbete med OSA patienter i primärvården behövs forskning med fokus på distriktssköterskor samt gemensamma riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt OSA anpassade för primärvårdspersonal. / Background: Obstructive sleep apnea (OSA) is a common and very spread disease associated with significant health problems, comorbidity and mortality. Most adults with OSA are without diagnosis and treatment. Primary care district nurses play an important role in identifying and guiding of patients with suspected OSA. Purpose: The purpose was to describe the district nurse's experience of identifying and guiding patients with suspected OSA in primary care. Method: A qualitative approach in the form of qualitative manifest content analysis was conducted where seven district nurses were interviewed. The analysis process was conducted according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: The study revealed five categories: to meet the patient, to ask the right questions, relative as motivator, to take workarounds and to interact with other care. District nurses described that they met the suspect OSA patients most often by telephone counseling or at the diabetes reception. The participants in the study illuminated the importance of how to ask the right questions to patients and to know the common signs of OSA. It was also found that relatives had an important role in identifying of patients with suspected OSA and they worked as motivators. The study also identified the strain for guiding patients with suspected OSA. Conclusion: In order to facilitate work with OSA- patients in the primary care, research is needed which is focusing on district nurses and common guidelines for investigating of patients with suspected OSA adapted for primary care staff.

Bakgrund: Obstruktiv sömnapné (OSA) är en sjukdom med återkommande andningsuppehåll i de övre luftvägarna till följd av delvis eller total tilltäppning av luftflödet vid sömn, vilket leder till en lägre syremättnad i blodet. Det är känt att OSA försämrar kognitiva funktioner såsom minne och inlärning. Det saknas evidens om samband mellan kognitiv funktion, grad av symptom och fysisk aktivitetsnivå.   Syfte: Att beskriva kognitiv funktion hos en grupp patienter med övervikt och OSA. Undersöka samband mellan kognitiv funktion (korttidsminne) och fysisk aktivitet på moderat till hög intensitet (MVPA) samt undersöka samband mellan kognitiv funktion och svårighetsgrad av OSA.   Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med korrelerande design. Grad av OSA mättes med apné-hypopné-index (AHI), kognitiv funktion med sifferrepetitionstest och fysisk aktivitet med accelerometer. I studien inkluderades 86 patienter diagnostiserade med OSA (AHI &gt;15), Body Mass Index (BMI) &gt;25 och ha en självskattad fysisk aktivitetsnivå på mindre än 150 minuter per vecka.   Resultat: Resultatet av sifferrepetitionstestet i studien visade ett medelvärde på 15,7. Det fanns inget signifikant samband (r=-0,10, p=0,38) mellan mängden MVPA och kognitiv funktion hos patienter med OSA. Det fanns heller inget signifikant samband (r=0,09, p=0,40) mellan AHI och prestation på sifferrepetitionstestet.   Slutsats: Mängden fysisk aktivitet verkar inte ha någon effekt på kognitiv funktion. Det verkar inte heller finnas något samband mellan AHI och en patients kognitiva funktion. Ytterligare forskning på ämnet krävs för att kunna bekräfta resultatet från denna studie. / Background: Obstructive sleep apnea (OSA) is a disease with repeated episodes of partially or completely blocked airways during sleep, which leads to a lower blood saturation. OSA is known to decrease cognitive abilities like memory and learning. There is a lack of studies which investigate if there is an association between cognitive function, symptoms and physical activity in patients with OSA.   Purpose: To describe the cognitive function in a group of patients who are overweight and has OSA. Examine the association between cognitive function (short-term memory) and moderate to vigorous physical activity (MVPA) and examine the association between cognitive function and severity of OSA.   Method: This paper is a cross-sectional study with correlational design. The severity of the disease was measured with apnea-hypopnea index (AHI). The cognitive function was measured by digit span test and physical activity with an accelerometer. The study includes 86 patients diagnosed with OSA (AHI &gt;15), with a BMI &gt;25 and a self-assessed moderate intensity physical activity less than 150 minutes/week.   Results :The digit span test in this study showed a mean value of 15,7. There was no significant correlation (r=-0.10, p=0.38) between amount of MVPA and short-term memory in patients with OSA (p=0.38). There was neither any significant correlation (r=0.09, p=0.40) between patients AHI and the cognitive functions.   Conclusion: The amount of physical activity didn’t seem to have any effect on cognitive function. There doesn't seem to be any association between AHI and patients cognitive function. Further research is needed to confirm the results from this study.

Tidigare forskning indikerar att individer med sömnapné får mer allvarliga skador i sambandmed vägtrafikolyckor jämfört med individer utan sömnapné. Det har även visats att merallvarliga skador genererar högre kostnader. Det finns dock ett kunskapsglapp i frågan om demer allvarliga skadorna som involverar individer med sömnapné har högresjukvårdskostnader i Sverige. Studier visar även att om patienter ska kunna få ut maximaltmed vård för de skattepengar som läggs på hälso- och sjukvården bör samhällseffektivakostnadsanalyser göras. En del i samhällseffektiva kostnadsanalyser är att identifiera,kvantifiera och värdera de kostnader som är relevanta vid ett specifikt olycksfall.Uppsatsens syfte är att framställa, jämföra och analysera de sjukvårdskostnader somuppkommer vid vägtrafikolyckor i Sverige orsakade av individer med och utan sömnapnéunder en uppföljningsperiod på ett, två och tre år. I sjukvårdskostnaderna inkluderas dekostnader som uppstår i slutenvården, öppenvården, samt läkemedelskostnader. Syftetuppfylls först genom identifiering, kvantifiering och värdering av sjukvårdskostnaderna. Meden ekonometrisk modell avser vi dessutom att förklara sambandet mellan de förklarandevariablerna ålder, kön och patientgrupp och den beroende variabeln sjukvårdskostnader. Denekonometriska modellen skapas utifrån data från olycksregistret Swedish Traffic AccidentData Acquisition (STRADA) och organisationen European Sleep Apnoea Database(ESADA).I resultatanalysen presenteras och analyseras sjukvårdskostnaderna utifrånsamhällsekonomisk teori för att avgöra om det existerar en skillnad i sjukvårdskostnader samtför att utreda hur den eventuella skillnaden är fördelad enligt Pareto- och Kaldor-Hickskriteriet. Studiens resultat visar på att det existerar en framträdande skillnad mellan de tvåpatientgruppernas sjukvårdskostnader. Marginalkostnaderna för patientgruppen medsömnapné är betydligt större än för patientgruppen utan sömnapné och de inkrementellakostnaderna visar också relativt stora kostnadsskillnader under respektive uppföljningsår. / Previous research indicates that individuals with the condition obstructive sleep apnoea(OSA) get more severe injuries after road traffic accidents, in comparison with individualswithout OSA. It has also, in previous studies, been shown that more severe injuries generatehigher costs. There is although a knowledge gap concerning whether the more severe injuriesthat involve individuals with OSA result in higher medical expenses. Furthermore, earlierresearch also implies that for patients to receive maximum healthcare from the tax moneyreimbursing the healthcare in Sweden, there should be socio-effective cost analysisconducted. An important part of socio-effective cost analysis is the identification,quantification and valuation of relevant costs associated with a specific causality.The aim of the study is to produce, compare and analyse the healthcare costs associated withroad traffic accidents in Sweden caused by individuals with and without OSA, during afollow-up period of one, two and three years. The healthcare costs include the costs that occurin the inpatient and outpatient care as well as pharmaceutical costs. The aim has been fulfilledthrough identification, quantification and valuation of the healthcare costs associated withroad traffic accidents, for individuals with and without OSA. In order to examine therelationship between the describing variables age, sex and patient group and the dependentvariable healthcare cost, we constructed an econometric model. The econometric model hasbeen assembled by data from the accident register Swedish Traffic Accident Data Acquisition(STRADA) and the organisation European Sleep Apnoea Database (ESADA).The result of the study presents and analyse the healthcare costs through socio-economictheory to decide whether there does exist a difference in healthcare costs and to investigate ifthe eventual difference in costs is distributed according to the Pareto- and Kaldor-Hickscriteria.The study’s result demonstrates a significant difference of the healthcare costs in thetwo patient groups. The marginal costs for the patient group with OSA is considerably higherthan the marginal cost for the patient group without OSA. The incremental costs also showrelatively large cost differences during the three follow-up years.

Bakgrund Obstruktiv sömnapné (OSA) karakteriseras av upprepade episoder av helt eller delvis avstängda luftvägar under sömn. Det saknas studier som undersöker samband mellan fysisk kapacitet och graden av OSA, Body Mass Index (BMI), dagtrötthet, mängden tid med lågintensiv fysisk aktivitet (LFA) och ålder hos personer med OSA.   Syfte Syftet var att se hur fysisk kapacitet skiljer sig hos personer med OSA beroende på graden av OSA, BMI, dagtrötthet, mängden LFA och ålder samt studera sambandet mellan dessa variabler.   Metod Studien var en tvärsnittsstudie med en jämförande och korrelerande design. Data kommer från baslinjemätningar av en randomiserad kontrollerad studie på 86 deltagare med diagnosen OSA (AHI &gt;15), BMI &gt;25, samt en självskattad måttligt intensiv fysisk aktivitet på mindre än 150 minuter/vecka. Dagtrötthet mättes med Epworth sleepiness scale och LFA mättes med accelerometer.    Resultat Det fanns ett signifikant samband mellan prestation på 6 MWT och ålder respektive mängden tid i LFA. Hög ålder och få minuter av LFA korrelerar med kortare gångsträcka. Personer med övervikt hade längre gångsträcka än personer med fetma. Det var inga skillnader i gångsträcka beroende på graden av OSA eller om det förekom dagtrötthet.   Slutsats Ålder och BMI bör tas i beaktande vid utförandet och utvärdering av gångtest för personer med OSA. Personer med OSA som utför mer LFA hade en högre kapacitet vilket möjligen kan förklaras av att de är mindre stillasittande. Mer forskning behövs på ämnet för att ta reda på bakomliggande orsaker och se kausala samband.