Dialysär en livsavgörande behandling för patienter med kronisk njursvikt som upptartid och leder till livsförändringar för patienten. Peritonealdialysbehandlingkräver att patienten har god kunskap och aseptik i sitt utförande. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva faktorer som påverkar livskvaliten hos patienter som genomgårperitonealdialys. Metoden somanvändes var en litteraturstudie. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL,PsycINFO och PubMed. Tio artiklar utgjorde resultatet som genomgickkvalitetsgranskning enligt Polit och Becks (2012) guide för kritisk granskningav kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatetvisade ett flertal faktorer som påverkade livskvaliten hos patienter medperitonealdialys. De faktorer som framkom var sömn, trötthet, utbildning,arbete, inkomst, omvårdnadsstöd, ålder och fysisk påverkan. Slutsatsen var att de faktorer somframkom i resultatet hade en påverkan på patienternas upplevelse av livskvaliten

Introduktion: Prevalensen av kronisk njursvikt ökar världen över. Patienter som diagnostiseras ställs inför stora livsförändringar för att möta de restriktioner och rutiner som blir avgörande för överlevnad. Med vetskap om detta är det av värde att utöka kunskapen om copingstrategier och på vilket sätt patienter hanterar den potentiellt påfrestande situationen. Det för att Sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta och stötta patienterna. Syfte: Belysa copingstrategier hos patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys, utifrån Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2017) nio-steg. Databearbetningen utfördes med deduktiv ansats. Resultatet baserades på tio artiklar och databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys använde olika copingstrategier. Litteraturstudien identifierade underkategorierna; söka information, konfronterande, problemlösning/planering/beslutsfattande, distansering/undvikande, acceptans, socialt stöd, humor, positiv omvärdering och religion. Underkategorierna kunde placeras in under; Problemfokuserad, Emotionsfokuserad och Meningsfokuserad coping utifrån Lazarus och Folkmans teori. De användes enskilt och i kombination med varandra och vilken typ av copingstrategi som användes påverkades av olika sociodemografiska och kliniska variabler. Slutsats: Med vetskapen om att dessa patienter är i behov av välfungerande copingstrategier för att hantera sin livsomställning krävs utökad kunskap om copingstrategier och vilka variabler som påverkar. Detta kan hjälpa sjuksköterskan att tidigt identifiera och hjälpa utsatta grupper för att motverka stressorer som påverkar individens förmåga till coping negativt.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är i världen ett växande folkhälsoproblem och patienter kan komma att behöva peritonealdialysbehandling. Dialys är en livsavgörande åtgärd för att patienten ska överleva då njurarna är ett livsviktigt organ. Behandlingsmetoden är krävande och kan komma att ha stor inverkan på patientens liv. Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter av livskvalitet hos patienter som behandlas med peritonealdialys. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg och studien inkluderade 11 stycken vetenskapliga artiklar. Studien är induktivt genomförd. Resultat: Aspekter som påverkade livskvaliteten var påverkan på psykisk status, arbetssituation och ekonomisk status, äldre och yngre patienter samt deras sociala begränsningar, erhålla stöd från närstående och sjukvårdspersonal samt fysisk påverkan av behandlingsmetoden. Slutsats: Aspekterna som framkom i resultatet hade påverkan på patienternas livskvalitet.

Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling. På grund av detta är det betydelsefullt att sjuksköterskan som möter denna patientgrupp har en medvetenhet om de problem som kan uppstå gällande patienternas livskvalitet. Syftet med aktuell litteraturstudie är att beskriva patienters upplevda bundenhet och begränsningar av dialysbehandling för kronisk njursvikt. Elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats inkluderades i studien. Resultatet visar att patienterna känner sig inskränkta i sitt vardagliga liv på grund av dialysen samtidigt som de är tacksamma för att dialysbehandlingen ger möjlighet till förlängt liv. Beroendet till likväl maskin som vårdpersonal är ett genomgående tema i resultatet. Upplevelsen av att förlora tid, svårigheter att resa samt förändringar i olika sociala sammanhang var också något som patienterna uttryckte. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att hon bör lindra patientens lidande. Litteraturstudien kan användas för att uppmärksamma det sjukdomslidande patienterna upplever.

Bakgrund: Människor lever längre idag, vilket gör att antalet patienter med dialys ökar varje år. Patienter med njursvikt kan behöva genomgå dialysbehandling för att överleva. Behandlingen kan vara livslång och tar upp majoriteten av patienternas tid och sätter begränsningar i livet. Dialysbehandlingen påverkar patienters upplevda dagliga liv, eftersom behandlingen medför stora förändringar i livet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av sitt dagliga liv i samband med dialysbehandling. Metod: Allmän litteraturöversikt. Litteraturöversikten består av data från sju kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar. Resultat: När patienterna drabbades av en njursvikt, innebar det stora förändringar. De fick anpassa sitt liv efter dialysbehandlingen. Patienterna upplevde begränsningar i livet, där sociala relationer och de dagliga aktiviteterna blev lidandes. De upplevde bland annat oro, rädsla, osäkerhet, nedstämdhet, trötthet och smärta. Patienterna upplevde sig även vara beroende av dialysmaskinen, av anhöriga och av sjuksköterskorna. Känslor som frihet, kontroll, självständighet och hopp kunde också upplevas av patienterna. Slutsats: Patienter som genomgick dialysbehandlingen upplevde många negativa faktorer som påverkades av deras sjukdom och dialysbehandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och kan förstå vad patienter som genomgår dialysbehandlingen upplever, för att kunna hjälpa de på bästa sätt att anpassa dialysbehandlingen till deras liv samt att minska patienternas negativa upplevelser

En av njurarnas funktion är att rena blodet från slaggprodukter och överflödig vätska. Vid njursvikt försämras denna förmåga och dialys kan behövas för att kompensera funktionen. Det finns två olika dialysmetoder; hemodialys och peritonealdialys, vilket renar blodet på en konstgjord väg. Personer som erhåller hemodialys behandlas vanligtvis på sjukhus men liksom peritonealdialys går det att behandlas med hemodilays även i personens egna hem. Sjuksköterskan har ett ansvar att kunna ge en god vård vilket bland annat innebär att ta hänsyn till och få en uppfattning om personens livsvärld. Detta är en förutsättning för att kunna möta patienten, för att kunna ge individanpassad utbildning samt att arbeta hälsobefrämjande specifikt mot den enskilde personens behov. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser och erfarenheter av att leva med hemdialys. Metod var en litteraturöversikt där analysen utgjordes av sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultatet visade att hemdialys har en positiv inverkan på hälsan och att personerna upplevde en känsla av frihet. Sjuksköterskans stöd har visats ha en stor betydelse för personerna och att det är viktigt med en noggrann utbildning. Personerna upplevde en oro över att de var ensamma i ansvaret för behandlingen och även för att komplikationer skulle uppstå. Dialysbehandlingen gjorde att hemmet förändrades då mycket material skulle förvaras, det visades även att familjens stöd var betydelsefullt. Slutsatsen är att hemdialys har en positiv påverkan på hälsan men det har även visats skapa oro gällande det stora ansvaret för behandlingen. Sjuksköterskans stöd är betydelsefullt för att stärka personens självförtroende. Kunskapen kan användas för att förbättra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.

Bakgrund: Kroniskt njursvikt är ett ökande folkhälsoproblem, därmed ökar även antalet patienter som utför dialys. Av 4183 patienter är det endast 1037 som utför sina dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan behöver mer kunskap kring hur patienter upplever sin egenvård i samband med dialysbehandlingar. Sjuksköterskan behöver bedriva en personcentrerad vård för att dialysbehandlingar i hemmet ska få positiva resultat. Bristande kunskaper inom ämnet kan resultera i att egenvården drivs på ett icke patientsäkert sätt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att utföra dialys i hemmet.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Fribergs fyrstegsmodell används.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känsla av flexibilitet, självständighet och förmågan till egenvård, känslomässiga påfrestningar samt behov av stöd och information.Slutsats: Patienter har varierande upplevelser av att utföra dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan ska bedriva en personcentrerad vård i samband när informationen ges samt när utbildningen erbjuds. Det främjar egenvården hos patienten samt ökar flexibiliteten. Kravet patienter har på självständighet är stort, därmed krävs det av sjuksköterskan att ha rätt kompetens och erbjuder utbildning samt information till både patienter och anhöriga för att därmed öka flexibiliteten.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter i dialys samt om det finns några skillnader i hur män och kvinnor i dialys upplever de faktorer som påverkar livskvaliteten. Metoden var en litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande sex teman: trötthet, anpassning till ett liv med dialys, upplevelser och känslor i samband med lidande, förlust av frihet, begränsningar samt förändrade relationer. Det gick inte att urskilja några skillnader i mäns och kvinnors upplevelse av de faktorer som påverkar livskvaliteten. Resultatet kan användas till att möta dessa patienter med en ökad förståelse och kunskap om deras situation. / The aim of this study was to describe the contributing factors that affect the experience of quality of life in dialysis dependent patients and if there were any differences in how men and women experience the contributing factors that affect their quality of life. The method was a literature study based on ten scientific articles. The result revealed six different themes; fatigue, adjustment to a life in dialysis, experiences and emotions in relation to suffering, loss of freedom, limitations and transformed relationships. Differences between men and women in their experience of the contributing factors that affect their quality of life were indiscernible. The result of this study can be used to meet these patients with an increased understanding and knowledge of their situation.

Njursvikt är en kronisk sjukdom som utgör en utmaning för patienter att leva med. Njurarnas huvuduppgift är att rena blodet från slaggprodukter och överflödig vätska. Vid njursvikt är den förmågan försämrad och dialys behövs för att kompensera funktionen. Peritonealdialys (PD) är en behandling som patienter kan utföra själv i hemmet genom egenvård. Sjuksköterskan har därmed ett ansvar att utbilda patienter om behandlingen och ge en god vård. Den här litteraturöversikten syftar till att belysa patienters erfarenheter kring sin dialysbehandling. Nio artiklar har analyserats och resultatet har delats in i två huvudkategorier: ¨livskvalitet¨ och ¨Stöd och information¨, samt fem underkategorier. Resultatet visar att patienter har ett behov av mer information innan dialysstart och i sin egenvård för att anpassa sig till livet som kronisk sjuk. PD har visats ge patienter mer flexibilitet och självständighet i vardagen och ökat livskvaliteten, jämfört med hemodialys som sker på sjukhus. Patienters upplevelser kring dialysen har inkluderat ett behov av socialt stöd och individanpassad utbildning för att skapa förutsättningar till god omvårdnad.

Bakgrund: Antal personer som lever med kronisk njursvikt ökar med befolkningsökningen. Peritonealdialys är en vanlig livsuppehållande behandling för patienter som lever med kronisk njursvikt som främst sköts av patienter i hemmet. För att kunna fortsätta leva med sjukdomen under kontroll kräver peritonealdialys införande av nya livsförändringar som på olika sätt kan vara påfrestande för patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med peritonealdialys i sin vardag. Metod: Litteraturöversikten baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser hämtade från databaserna CINAHL complete och PsyINFO. Sökorden som användes vid artikelsökning var patient experience, living with" och "peritoneal dialysis" som vidare utökades till "perspective", "home dialysis, qualitative study och interview'' med års begränsning 2000- 2017. Resultat: Litteraturöversikten visade att patienternas upplevelser av att leva med peritonealdialys innefattade en livsförändringsprocess med upplevelser av övergång som en besvärlig vändpunkt i livet vilket började redan vid PD- initiering. De första sex månaderna var den svåraste tiden att hitta balansen och anpassa sig till ett nytt levnadssätt, under den perioden hade patienterna stora behov av stöd både från sjukvården och det egna sociala nätverket dels för att bearbeta de olika förluster och begränsningar relaterad till PD- behandlingen, dels för att upprätthålla motivationen för att fortsätta sköta sin behandling. Med tiden ökade patienterna upplevelser av oberoende självständighet i att hantera sin egenvård och deras behov av stöd minskade, stödet från sjukvården minskade till enbart rutinkontroller. Diskussion: Patienters upplevelser av att leva med PD diskuterades och analyserades utifrån Orems teori om egenvårdsbalans och tidigare forskning. Större delen av diskussionen understryker betydelse av sjukvårdpersonalens bemötande som kan såväl positivt som negativt påverka patienters upplevelser. Hur väl en patient lyckades med sin egenvård berodde mycket på bemötandet, anpassad information, typ av stöd i patientens sociala nätverk och vilka vårdinsatser patienten fick under behandlingsprocessen.