<img src="file:///page2image7096" /> Patienter med kronisk njursvikt som genomgår hemodialys spenderar i genomsnitt tre till fyra gånger i veckan samt tre till fem timmar per tillfälle på hemodialysbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som genomgår hemodialysbehandling. Metoden som användes var en litteraturstudie. Elva artiklar utgjorde resultatet vilka söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl och genomgick kvalitetsgranskning. Resultatet som framkom var att ett flertal faktorer av livskvaliteten var påverkade hos denna patientgrupp. De faktorer som identifierades oc

Bakgrund: Varje år behandlas ungefär 2900 personer med hemodialys, vilket innebär att blodet renas från slaggprodukter via en dialysmaskin. När en person påbörjar en dialysbe-handling förändras hela deras liv och de behöver finna sätt att hantera det på. Copingstrategier kan vara till hjälp för patienten i den jobbiga processen. Det är också viktigt för patienten att sjuksköterskan finns där och ger stöd samt anpassad information. Syfte: Att beskriva patienter med njursjukdomars erfarenheter av att leva med dialysbehand-ling, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En beskrivande design har använts i denna litteraturstudie. 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har använts. Huvudresultat: Dialysbehandling är en tuff process som påverkar patienten både fysiskt, psykiskt och existentiellt. Tiden som patienten tvingas lägga ner tillsammans med dialysma-skinen inkräktar på patientens vardag såpass att de inte har möjlighet att resa bort längre än ett par dagar. Patienten måste genomgå dialysbehandlingen för att överleva, trots den upplevda rädslan och smärtan. Ett sätt att hantera alla känslor och den trötthet patienten upplever är genom att använda sig av copingstrategier. Artiklarna som använts i studien är kvalitativa där intervjuer använts för att få fram deltagarnas erfarenheter. Slutsatser: Patienterna påverkas mycket av den tuffa dialysbehandlingen. Det krävs att pati-enten klarar av att hantera den tuffa processen för att överleva sin sjukdom, oavsett alla nega-tiva och påfrestande konsekvenser som det medför. Sjuksköterskan kan utgöra stöd och hjälpa patienten med att ge den information samt hitta de resurser som patienten behöver för att han-tera situationen.

<p> </p><p><strong><p>Bakgrund</p></strong>: Andelen njursjuka som är i behov av hemodialys ökar ständigt. I stort sett alla dessa patienter lider av törst. Att vara njursjuk och under dialysbehandling innebär stränga restriktioner i hur mycket vätska patienterna bör inta. Den kraftiga törsten kan leda till att patienterna intar så mycket vätska att dialysbehandlingen blir en fara. För att de inte ska riskera sin hälsa behöver patienten stöd i hanterandet av törst. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa hanteringen av törst hos patienter som behandlas med hemodialys. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. 10 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. <strong>Resultat: </strong>Törst hos hemodialyspatienter upplevs som ett lidande. Hur väl patienterna hanterar vätskerestriktioner och törst beror på bland annat graden av törst, motivationsgrad, sjukdomsstadiet och patientens ålder. Patienter med stor självdisciplin har lättare att hålla sig till de ordinerade vätskerestriktionerna och utstå törsten. <strong>Slutsats: </strong>I slutänden är det när patienter tar ett eget ansvar och utvecklar egna egenvårdsstrategier som de framgångsrikt kan utstå törsten som följer med hemodialysbehandlingens vätskerestriktioner. Utöver att ge sedvanlig information bör sjuksköterskor stödja hemodialyspatienter att hitta egna copingstrategier, speciellt barn och ungdomar.</p>

Bakgrund : Andelen njursjuka som är i behov av hemodialys ökar ständigt. I stort sett alla dessa patienter lider av törst. Att vara njursjuk och under dialysbehandling innebär stränga restriktioner i hur mycket vätska patienterna bör inta. Den kraftiga törsten kan leda till att patienterna intar så mycket vätska att dialysbehandlingen blir en fara. För att de inte ska riskera sin hälsa behöver patienten stöd i hanterandet av törst. Syfte: Syftet med studien var att belysa hanteringen av törst hos patienter som behandlas med hemodialys. Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. 10 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Törst hos hemodialyspatienter upplevs som ett lidande. Hur väl patienterna hanterar vätskerestriktioner och törst beror på bland annat graden av törst, motivationsgrad, sjukdomsstadiet och patientens ålder. Patienter med stor självdisciplin har lättare att hålla sig till de ordinerade vätskerestriktionerna och utstå törsten. Slutsats: I slutänden är det när patienter tar ett eget ansvar och utvecklar egna egenvårdsstrategier som de framgångsrikt kan utstå törsten som följer med hemodialysbehandlingens vätskerestriktioner. Utöver att ge sedvanlig information bör sjuksköterskor stödja hemodialyspatienter att hitta egna copingstrategier, speciellt barn och ungdomar.

Syftet var att kartlägga klinisk praxis gällande ultrafiltrationshastighet (UFR) under hemodialysbehandling samt beskriva i vilken omfattning rekommenderad ultrafiltrationshastighet överskrids. Vidare var syftet att beskriva skillnader i UFR mellan män och kvinnor samt mellan patienter som har haft dialys kortare eller längre tid än 18 månader. Föreliggande studie utgick från DOPPS rekommendation där UFR inte bör överstiga 10 ml/h/kgkroppsvikt. Att överstiga rekommenderad UFR har enligt tidigare forskning visat en ökad risk för patienten genom högre morbiditet och mortalitet. Designen som användes var en beskrivande tvärsnittsstudie. Genom lottdragning ur SvensktNjurregister (SNR) gjordes ett slumpmässigt urval av 15 hemodialyskliniker av 66 möjliga. Samtliga hemodialysbehandlingar där ultrafiltration tillämpades vid dessa kliniker på en förvald dag inkluderades i studien. Tio kliniker valde att delta i studien och 167 dialysobservationslistor utgjorde undersökningsgruppen. Utifrån de registrerade studievariablerna, ultrafiltrationsvolym (ml),dialystid (h) och torrvikt (kg), beräknades ultrafiltrationshastighet.Resultatet visade att den vanligast förekommande ultrafiltrationshastigheten var 9.4 ml/h/kg, det vill säga strax under den rekommenderade. Studien visade också att vid var femte hemodialysbehandling överskreds rekommenderad UFR med ökad risk för behandlingsrelaterade komplikationer. Konklusionen i denna studie påvisar att det finns brister i klinisk praxis om riskerna med för hög UFR samtatt rutiner för vad som är maximal UFR saknas. / The aim was to identify clinical practices regarding ultrafiltration rate (UFR) on hemodialysis, and describe the extent to which the recommended ultrafiltration rate is exceeded. A further aim was to describe differences in the UFR between men and women and between patients who had dialysis shorter or longer than 18 months. The present study was based on DOPPS recommendation that UFR should not exceed 10ml/h/kg body weight. Prior research has shown an increased risk of the patient when recommended UFR  is exeeded through higher morbidity and mortality. The design used was a descriptive cross-sectional study. By drawing lots from Swedish Renal Registry (SNR), a random sample of 15 hemodialysis clinics of 66 possible. All hemodialysistreatments where ultrafiltration was applied at these clinics on a preselected day were included in the study. Ten clinics chose to participate in the study and 167 dialysis observation lists constituted the study group. Based on the recorded study variables, ultrafiltration volume (ml), dialysis (h) and dryweight (kg) was calculated ultrafiltration rate. The result showed that the most abundant ultrafiltration rate was 9.4 ml/h/kg, that is, just below the recommended. The study also showed that every fifth hemodialysis exceeded recommended UFR with increased risk of treatment-related complications. The conclusion of this study indicate that there are deficiencies in clinical practice about the risks of excessive UFR and the procedures for what is maximum UFR missing.

Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att livet i hemodialys upplevs som fångenskap att livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar. När en tid har gått infinner det sig ett lugn, en stund att vara för att sedan komma vidare innan tacksamhet och acceptans till det nya kan infinna sig. Teman som framkom var; från frihet till fångenskap, övergång till det nya livet och det nya livet. Slutsats: Patienten upplever att dialysen styr deras vardag istället för att patienten kan styra sin dag med hemodialys.

För de människor som drabbats av kronisk njursvikt är en av behandlingsformerna hemodialys vilket innebär att en maskin renar patients blod. För patienterna innebär behandlingen en livsomställning som kan upplevas som mycket krävande. Syftet med denna studie är att utforska de upplevelser som patienten förknippar med behandlingen. Studien är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i fyra olika kategorier med nio underkategorier. Studien visar: hur patienter upplever sig bundna till tid och platser för behandling, ekonomiska svårigheter till följd av förlorade jobb, psykisk ohälsa, förändrade sociala relationer, hur familj, vänner och en gudstro kan spela en stor roll gällande patientens strategi till att orka fortsätta kämpa. För dessa patienter uppstår många gånger ett lidande, på flera olika nivåer. Ett sjukdomslidande i form av de fysiska smärtor som behandlingen innebär. Ett livslidande uppstår också i form av att patienterna känner sig låsta till en plats eller ett sjukhus.

No description available.

Bakgrund Kronisk njursvikt är ett globalt hälsoproblem som ökar världen över och räknas som den tredje största sjukdomen. Sjukdomen medför diet- och vätskerestriktioner, att behandlas med hemodialys är tidskrävande och påfrestande för kroppen. Det leder till att patientens hela livssituation påverkas. Syfte Belysa patienters erfarenheter av att leva med hemodialysbehandling. Metod Systematisk litteraturstudie. Resultat Resultatet presenteras genom tre teman; Ett begränsat liv med tre subteman, Känslomässiga reaktioner med två subteman samt Ändrade förutsättningar för hälsa med två subteman. Resultatet tyder bland annat på att patienterna känner sig beroende av både behandlingen i sig men även människor i sin omgivning. Det framkom även att en stor del av patienterna upplevde en oro och förtvivlan bland annat gällande försämringen i sjukdomen och behandlingen, men kunde trots allt negativt ändå se en framtid med fortsatt liv. Slutsats Patienterna upplevde ett existentiellt lidande och beroende till hemodialysenheten, som kan vara svårt att sätta ord på och få begriplighet i. Patientens beslut av att följa hemodialysbehandlingens restriktioner och begränsningar kan leda till att de känner ett välbefinnande trots allt.

Bakgrund: Att drabbas av kronisk njursvikt och därmed tvingas börja medhemodialys innebär en stor omställning i livet. Patienterna beskriver många olikakänslor som de måste lära sig att leva med. Relationen till sjuksköterskan är viktigtoch behov av information är stort. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskrivahur patienter upplever att hemodialys påverkar deras liv. Metod: I litteraturstudienhar 12 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats utifrån Fribergsanalysmetod, inspirerad av beskrivande metasyntes. Artikelsökning utfördes idatabaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Patienternas upplevelser delades in i trekategorier, fysiska, psykiska och sociala. Upplevelsen av att behöva hemodialys vartill största delen negativ. Slutsats: Att leva med hemodialys är påfrestande bådefysiskt, psykiskt och socialt och det är därför av stor vikt att både patienter, anhörigaoch vårdpersonal får förståelse för hur patienterna kan uppleva sin situation. Nyckelord: Hemodialys, Patient, Upplevelse, Vuxna, Litteraturstudie.