Abstrakt   Bakgrund Hemodialysbehandling är en ofta livslång behandling mot kronisk njurinsufficiens, ett ofta livshotande tillstånd som härstammar i att njurfunktionen filtrations förmåga försämras. Behandlingen är krävande på många sätt och präglar livet för den drabbade. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och omvårdnadsarbetet kring dessa patienter och att erbjuda en personcentrerad vård. För att detta ska vara möjligt måste vårdpersonalen förstå sig på patienternas erfarenheter och upplevelser.     Syfte Syftet med arbetet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling.   Metod En litteraturstudie genomfördes med datainsamling genom de booleska sökmetoder Cinahl och Pubmed där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod valdes ut för en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Behandling med hemodialys innebär stora livsförändringar och ansträngningar både fysiskt och psykiskt. Upplevelserna varierar mellan att handla om patientens individuella uppfattning av livet med hemodialysbehandling och kronisk njurinsufficiens till copingstrategier och sociala problem i relationer med anhöriga och hälso- och sjukvården. Omvårdnadsåtgärder och interventioner bör fokusera på att understödja patientens dagliga liv, psykiska hälsa och att underlätta dennes påfrestningar.   Slutsats En ökad kunskap om patienters erfarenheter och upplevelser i livet med hemodialys kan ge en ökad kunskap för att bedriva en god personcentrerad vård och omvårdnad.

Senaste rapporten från SNR (svenskt njurregister) visar att 2012 genomgick 3026 patienter hemodialys i Sverige. De vanligaste orsakerna till att en person påbörjar hemodialys är glomerulonefrit, diabetesnefropati och polycystisk njursjukdom. Symtom som kan ses kan ses på sjukdom är trötthet, illamående och klåda. Hemodialys är en behandling där patientens blod leds ut ur kroppen och går igenom en syntetiskt konstruerad njure med ett renande filter. Blodet återförs därefter till patienten. Behandlingen är tidskrävande för patienten och innebär ofta flera besök i veckan på en dialysavdelning. Behandlingen tar vanligtvis 4-5 timmar och pågår under tre tillfällen per vecka. Denna litteraturstudie har till syfte att belysa patienters upplevelse av hemodialysbehandling vid kronisk njursjukdom. Nio studier har granskats varav sex kvalitativa och tre kvantitativa. I resultatet framgick hur patienter ständigt påverkades av hemodialys behandlingen. De områden som särskilt framkom var påverkan på tiden, arbetsrelaterade bekymmer, upplevelser av vårdrelationen, att anpassa sitt liv efter en eventuell transplantation, hur själva behandlingen påverkade patienten och upplevt stöd från omgivningen. I diskussionen reflekterades över vikten av ett öppet klimat på vårdavdelningen så att patienten känner sig bekväm att ta upp ämnen som hon eller han behöver samtala om. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att leva med kronisk njursvikt och vara beroende av hemodialys medför en betydande inverkan på livet. Hemodialysbehandling genomförs vanligen tre dagar per vecka året om. Behandlingen är en livsuppehållande åtgärd och är inte en oproblematisk ersättning för de skadade njurarna. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilka resulterade i tio artiklar som ansågs kunna ge svar på syftet. Från resultatdelarna i de tio artiklarna hämtades textenheter vilka svarade på syftet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utfördes och resulterade i fyra huvudkategorier. I kategorin Att sakna det tidigare livet men finna acceptans beskriver sorgen och saknaden över det tidigare livet och en acceptans av det nya livet. I kategorin Att känna sig begränsad och beroende framkom att njursjukdomen och hemodialysbehandlingen orsakade begränsningar i det dagliga livet som innebar att de njursjuka personerna blev bundna till platsen och styrdes av tiden för behandlingarna. De blev även beroende av en maskin och andra människor för att överleva. Kategorin Att kunskap och information är viktigt för välmåendet belyser att njursjuka personer upplevde att välmåendet påverkades av hur information framfördes och att kunskapen i sig var viktig för välbefinnandet. I kategorin Att bli sedd och bekräftad framkom det hur viktigt de njursjuka personerna upplevde att kontakt med vårdpersonal och andra njursjuka personer var. Studien visade att det stöd vårdpersonalen kunde ge hade stor påverkan på de njursjukas liv. Har sjuksköterskan insikt i hur en njursjuk person kan uppleva sin situation finns förutsättningar att ge en personcentrerad vård och hjälpa den njursjuka personen igenom transitionsprocessen. Slutsatsen var att vidare studier behövs på om personcentrerad vård kan hjälpa njursjuka personer som behandlas med hemodialys igenom transitionsprocessen.

<p>Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet.</p><p>Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet.</p><p>Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna.</p><p>Resultat: I resultatet framkom att patienterna uttryckte lidande relaterat till begränsningar i deras dagliga liv, rädslor och stress. Livskvalitet kunde upprätthållas genom att patienten på olika sätt hanterade sin förändrade livsvärld och genom stöd från familj och vänner. Det framkom även att vårdrelationen hade stor betydelse för upplevelsen av livskvalitet.</p><p>Slutsats: Att leva med hemodialys innebär ett begränsat liv, men trotts detta går det att upprätthålla livskvalitet, genom olika copingstrategier och stöd från familj, vänner och vårdpersonal. Ökad förståelse hos vårdpersonalen för patienter i hemodialysbehandling kan bidra till att vårdandets mål uppfylls och att öka patienternas upplevelse av livskvalitet.</p>

<p>The aim of this study was to investigate which situations haemodialysis patients consider as the hardest for avoiding fluid intake. The data collection was performed with a questionnaire which was distributed to haemodialysis patients who fulfilled the inclusioncriteria. Of 158 haemodialysis patients 103 haemodialysis patients chose to participate in the study. The participants were chosen from different dialysis centres (n=12) in north and south of sweden, excluding the middle of Sweden. The questionnaire that was given out consisted of 32 situations, the response format included nine alternatives, that included different kind of difficultes. The nine alternatives were; very easy, easy, neither easy or hard, hard, very hard, impossible, do not know, do not concerns me. The 32 situations were devided into four categories, physiological, affective, social and environmental factors. The main result indicated that it was hardest to avoid fluid in the physiological situations. For exampel when the patients felt a dryness in the mouth, when they felt thirsty or when they hade eaten salty food.</p> / <p>Syftet med studien var att undersöka vid vilka tillfällen hemodialyspatienter ansåg att det är svårast att undvika vätskeintag. Datainsamlingen skedde med en enkät som delades ut till dialyspatienter som uppfyllde författarnas förbestämda inklusionskriterierna. Av 158 patienter så valde 103 dialys patienter att delta i studien. Deltagarna valdes ifrån dialysenheter (n=12) som låg söder om Örebro samt norr om Sundsvall dvs mellan Sverige togs ej med. Enkäten som delades ut bestod av 32 olika situationer och till dem hörde nio olika svarsalternativ som innefattade olika svårighets grader. De nio olika svarsalternativen var; inga problem, mycket lätt, lätt, varken lätt eller svårt, svårt, mycket svårt, omöjligt, vet ej samt gäller inte mig. I databearbetningen delades de 32 olika situationer in i fyra olika grupper, fysiologiska, affektiva, sociala och miljöfaktorer. Huvudresultatet visade att det i de fysiologiska situationerna var svårast att följa vätskerestriktionerna. Exempelvis när patienterna kände sig torra i munnen, kände sig törstiga samt när de åt salt mat.</p>

<p>Bakgrund: Omvårdnad till patienter som är i behov av livsuppehållande hemodialysbehandling innebär för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvårdnad. Vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling kan sjuksköterskor ställas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstå vid situationer där olika handlingsalternativ finns, då olika värderingar finns att välja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan påverka sjuksköterskors hälsa och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sjuksköterskor upplevde etiska dilemman kring patienters existentiella oro, svårigheter kring hemodialysbehandling samt kommunikationsbrist och oklara beslutsvägar. Slutsats: Upplevelser av etiska dilemman som framkom i resultatet visar på ett behov för sjuksköterskor att i dialog öppet reflektera och analysera kring etiska frågor, genom till exempel omvårdnadshandledning och etiska ronder. Därigenom kan sjuksköterskors personliga växt och utveckling stärkas.</p>

The aim of this study was to investigate which situations haemodialysis patients consider as the hardest for avoiding fluid intake. The data collection was performed with a questionnaire which was distributed to haemodialysis patients who fulfilled the inclusioncriteria. Of 158 haemodialysis patients 103 haemodialysis patients chose to participate in the study. The participants were chosen from different dialysis centres (n=12) in north and south of sweden, excluding the middle of Sweden. The questionnaire that was given out consisted of 32 situations, the response format included nine alternatives, that included different kind of difficultes. The nine alternatives were; very easy, easy, neither easy or hard, hard, very hard, impossible, do not know, do not concerns me. The 32 situations were devided into four categories, physiological, affective, social and environmental factors. The main result indicated that it was hardest to avoid fluid in the physiological situations. For exampel when the patients felt a dryness in the mouth, when they felt thirsty or when they hade eaten salty food. / Syftet med studien var att undersöka vid vilka tillfällen hemodialyspatienter ansåg att det är svårast att undvika vätskeintag. Datainsamlingen skedde med en enkät som delades ut till dialyspatienter som uppfyllde författarnas förbestämda inklusionskriterierna. Av 158 patienter så valde 103 dialys patienter att delta i studien. Deltagarna valdes ifrån dialysenheter (n=12) som låg söder om Örebro samt norr om Sundsvall dvs mellan Sverige togs ej med. Enkäten som delades ut bestod av 32 olika situationer och till dem hörde nio olika svarsalternativ som innefattade olika svårighets grader. De nio olika svarsalternativen var; inga problem, mycket lätt, lätt, varken lätt eller svårt, svårt, mycket svårt, omöjligt, vet ej samt gäller inte mig. I databearbetningen delades de 32 olika situationer in i fyra olika grupper, fysiologiska, affektiva, sociala och miljöfaktorer. Huvudresultatet visade att det i de fysiologiska situationerna var svårast att följa vätskerestriktionerna. Exempelvis när patienterna kände sig torra i munnen, kände sig törstiga samt när de åt salt mat.

Bakgrund: Omvårdnad till patienter som är i behov av livsuppehållande hemodialysbehandling innebär för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvårdnad. Vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling kan sjuksköterskor ställas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstå vid situationer där olika handlingsalternativ finns, då olika värderingar finns att välja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan påverka sjuksköterskors hälsa och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sjuksköterskor upplevde etiska dilemman kring patienters existentiella oro, svårigheter kring hemodialysbehandling samt kommunikationsbrist och oklara beslutsvägar. Slutsats: Upplevelser av etiska dilemman som framkom i resultatet visar på ett behov för sjuksköterskor att i dialog öppet reflektera och analysera kring etiska frågor, genom till exempel omvårdnadshandledning och etiska ronder. Därigenom kan sjuksköterskors personliga växt och utveckling stärkas.

Bakgrund : Patient i hemodialys (HD) behandling är utsatt olika stressfaktorer, som till exempel den strikta diet, begränsat vattenintag, bundenhet till dialysenhet eller känsla av trötthet även på dialysfria dagar. Cirka 20 procent patienter i HD behandling utvecklar depression som i sin tur leder till låg plasma albumin. Syftet: Att belysa samband mellan stressfaktorer, depression, låg plasma albumin och mortalitet/morbiditet samt omvårdnadens betydelse för patienter i hemodialysbehandling. Metod: Studie genomfördes som en litteraturöversikt och granskning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultat baserar på 15 artiklar, varav 1 kvalitativ, 14 kvantitativ . Resultatet delades i fem kategorier: stressfaktorer och deras koppling till depression, depression, låg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vid låg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vid depression. Diskussion: I diskussion lyfts upp samband mellan högre morbiditet/mortalitet och depression samt låg plasma albumin hos patienter i HD behandling. Det tas upp även vikten av omvårdnadsinsatser vid depression och låg plasma albumin hos patient i HD behandling. Slutsats: Mer forsknings behövs för att sjuksköterska kan erbjuda patienten effektiva strategier som hjälper denne att hantera de stressfaktorerna och livsstilförändringar som HD innebär.

Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet. Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: I resultatet framkom att patienterna uttryckte lidande relaterat till begränsningar i deras dagliga liv, rädslor och stress. Livskvalitet kunde upprätthållas genom att patienten på olika sätt hanterade sin förändrade livsvärld och genom stöd från familj och vänner. Det framkom även att vårdrelationen hade stor betydelse för upplevelsen av livskvalitet. Slutsats: Att leva med hemodialys innebär ett begränsat liv, men trotts detta går det att upprätthålla livskvalitet, genom olika copingstrategier och stöd från familj, vänner och vårdpersonal. Ökad förståelse hos vårdpersonalen för patienter i hemodialysbehandling kan bidra till att vårdandets mål uppfylls och att öka patienternas upplevelse av livskvalitet.