Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att livet i hemodialys upplevs som fångenskap att livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar. När en tid har gått infinner det sig ett lugn, en stund att vara för att sedan komma vidare innan tacksamhet och acceptans till det nya kan infinna sig. Teman som framkom var; från frihet till fångenskap, övergång till det nya livet och det nya livet. Slutsats: Patienten upplever att dialysen styr deras vardag istället för att patienten kan styra sin dag med hemodialys.

Bakgrund: När en person drabbas av demenssjukdom förändras hela vardagen för den drabbade men även för de anhöriga. Invanda mönster och rutiner ändras och de drabbade tvingas hitta ett nytt sätt att leva på. En demenssjuk person kräver mycket tillsyn och stöd och den anhöriga måste hela tiden finnas till hands. För anhöriga kan det innebära att de försummar sina egna behov och får mindre tid till egentid utanför hemmet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en demenssjuk i hemmet. Metod: Detta är en litteraturstudie där åtta studier med kvalitativ forskningsmetod har analyserats. Studierna togs fram via databaserna CINAHL, PubMed samt Scopus och kvalitetsgranskades därefter. Resultat: Att vara anhörig till någon som drabbas av demenssjukdom är en stor omställning för alla nära anhöriga. Olika upplevelser visar sig såsom förändring i relationen till partnern, känslan av ensamhet och sorg och hur det är att ta hand om någon som drabbats av demenssjukdom. Det finns olika sätt att hantera denna förändring och det har visat sig att stöd från familj och vänner är en viktig del i att kunna hantera acceptera sjukdomen och livets förändringar. Konklusion: Resultatet visar att anhöriga som vårdar en demenssjuk upplever rollförändringar samt att det behövs mer information till de anhöriga.

Snabbare och effektivare insatser ökar antalet överlevande personer efter ett hjärtstopp. Hjärtstopp är en stor händelse som skapar förändringar i livet. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om personers livsförändringar efter ett hjärtstopp. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar där fokusen var att se hur vardagslivet påverkades samt vad som blev viktigt i livet efter hjärtstoppet. En integrerad kunskapsöversikt utfördes där 17 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Resultatet från första frågeställningen visade att vardagslivet påverkades av känslor som skuld, oro och ångest. Förändringar i kognitiva förmågor, rörelseförmågor, arbetsliv och samliv var även delar i vardagen som påverkades. Resultatet från den andra frågeställningen visade att relationen till andra blev viktigare än tidigare. Det blev även viktigt att ändra sin livsstil för att minska risken för återfall och gå vidare i livet. Att visa sin tacksamhet till livräddarna blev viktigt och visades genom att leva livet fullt ut. Studien bekräftar att det sker livsförändringar hos personer som drabbats av hjärtstopp. Stöd kan komma att behövas i livsförändringar som hjärtstopp medför. Det krävs att händelsen accepteras som en del av livet för att kunna gå vidare.

Tack var ökade kunskaper om att larma tidigt, starta hjärt-lungräddning och utföra defibrillering, överlever dubbelt så många ett hjärtstopp nu som för 10 år sedan, vilket betyder att sjuksköterskor allt oftare träffar på patienter som överlevt. Hjärtstoppet innebär olika förändringar i livet, som innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap om eventuella livsförändringar efter denna händelse. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsförändringar efter ett hjärtstopp. För att öka kunskapen inom detta område valdes att göra en systematisk litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fyra teman identifierades och fick rubrikerna fysiska-, psykiska- och kognitiva förändringar samt förändringar i vardagen. Livsförändringar kan innebära fysisk förändring med nedsatt funktion som följd, men även psykisk påverkan med tankar om sin egen existens och dödlighet. Minnet kan försämras och medföra att vardagen påverkas på olika sätt. Detta kan leda till ett lidande då den subjektiva kroppen förändras. Som sjuksköterska är det viktigt att vara lyhörd för patientens behov, skapa en tillåtande miljö för frågor samt att göra närstående delaktiga i patientens vård. Detta skulle kunna leda till ett ökat välbefinnande både för patienten och dennes närstående. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

De första lungtransplantationerna i Sverige utfördes 1990 i Lund och Göteborg med bra resultat. Dessa två transplantationscentra har Socialstyrelsens tillstånd att utföra operationerna och har stor erfarenhet av omvårdnaden både före och efteråt. Det har utförts cirka 1000 lungtransplantationer hittills i Sverige. Överlevnaden har kontinuerligt förbättrats. Rehabiliteringen efteråt är mångfacetterad och sjukvården kommer möta dessa patienter ute i samhället. Hur utvecklas patienternas livssituation? Syftet med denna studie är att beskriva lungtransplanterade patienters upplevelser av tiden efter utskrivning från den slutna vården. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) gjordes baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen resulterade i att vi valde ut fyra kategorier med respektive underkategorier. Dessa kategorier var Känslomässiga förändringar, Kroppslig påverkan, Konsekvenser i vardagen och Existentiella funderingar. Upplevelserna efteråt framkallade många olika känslor som var både positiva och negativa. Gemensam känsla som nästintill alla hade var tacksamhet mot donatorn och sjukvården. Oro och depression förekom också där rädsla för avstötning utgjorde ett stort sjukdomslidande. Fysiskt var ett flertal nedsatta redan innan och träning var betydelsefull men upplevdes komplicerad då de begränsades av smärta och biverkningar. Att återgå till arbete eller att hitta en ny mening med livet var målet för många. Det är viktigt för all vårdpersonal att ha god förståelse för alternativa förlopp så att de då kan stötta patienten på bästa sätt i dennes helhetssituation.

No description available.

Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensår står inför stora förändringar i sitt dagliga liv, förutom en mängd olika behandlingar står personerna även inför betydande förändringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensår har en sänkt livskvalitet, lider av smärta, påverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensår. Framför allt äldre personer drabbas och incidensen ökar med åldern. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensår. Metoden som vi använt är en "allmän litteraturstudie" där artiklar söktes i olika ämnes databaser samt manuella sökningar. 15 artiklar hittades, varav 12 stycken inkluderades i detta arbetet. Resultatet visar att framförallt smärta är en negativ faktor hos personer med bensår. Andra faktorer som påverkar livssituationen är: hygien, rörlighet, ekonomi,val av kläder, stöd, samt hopp och förtvivlan. Diskussion: i metod diskussionen diskuteras svagheter och styrkor med arbetet. Under resultat diskussionen diskuteras 3 huvudfynd: smärta, ekonomi och lukt & läckage, fynden disskuteras med hjälp av Carnevalis teori om det dagliga livet samt ny forskning. Slutsats: som sjuksköterska är det viktigt att se hela personen och förstå vad det är som inverkar på det dagliga livet. Kunskap om smärtstillning och adekvat omvårdnad av huden krävs för att hjälpa personerna i sitt dagliga liv. / The background shows that people living with venous leg ulcers is facing major changes in their daily lives, in addition to a variety of treatments persons are also facing significant changes in their lifestyle, priorities and behavior. Research shows that people living with venous leg ulcers have a reduced quality of life, suffers from pain, is affected by anxiety and depression. In Sweden, about 50 000 persons are living with leg ulcers. Especially older people are affected and the incidence increases with age. The aim is to describe people's experiences of living with venous leg ulcers. The method we used is a "general literature study" in which articles were searched in various subject databases and manual searches. 15 articles were found, of which 12 pieces included in this work. The results shows that above all, pain is a negative factor in people living with leg ulcers. Other factors that affect the life situation are: hygiene, mobility, economy, choice of clothing, support, and hope and despair . Discussion: in the method discussion we discuss weaknesses and strengths in the work. During the results discussion we discuss three main findings: pain, economy and smell & leakage, findings are discussed with Carnevali theory of everyday life as well as new research. Conclusion: As a nurse, it is important to see the whole person and understand what it is that affects daily life. Knowledge of pain relief and adequate care of the skin is needed to help people in their daily lives.

Hjärtinfarkt ingår i begreppet hjärt- och kärlsjukdom, och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och den övriga världen. Vid en hjärtinfarkt bildas en blodpropp som täpper till något av hjärtats kranskärl vilket leder till akut syrebrist och symtom som till exempel bröstsmärta, andnöd, illamående med mera uppkommer. Då hjärtinfarkt är en vanlig diagnos kommer sjuksköterskan möta dessa patienter var hon än arbetar. Kunskap kring individens upplevelser den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt är betydelsefull för att kunna ge bästa möjliga vård. Syftet med uppsatsen är att beskriva yrkesverksamma personers livssituation den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt. Arbetet är en systematisk litteraturstudie involverande 12 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar, som har granskats och genererat ett resultat med fyra huvudteman och nio subteman. Resultatet presenteras i följande huvudteman; Kroppen sviktar, Svårigheten att ta del av relevant information och få ett bra stöd, Livssituationen förändras med risk för känslor av skuld och skam och Förhållningssätt gentemot framtiden. I diskussionen tas resultatets huvudfynd upp och för- och nackdelar diskuteras. Diskussion kring känslor efter en hjärtinfarkt tas också upp, det kan handla om rädsla inför döden, maktlöshet, sårbarhet, avsaknad av tillit gentemot den egna kroppen med mera. Fokus ligger på hur information kring hjärtinfarkt ges på sjukhuset, att den är generell och svår att förstå, informationen behöver individanpassas. Annat som är centralt är att en hjärtinfarkt inte drabbar enbart den enskilda människan utan familj och närstående påverkas också. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för många innebära en upplevelse av att de får en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in på 50-talet har utvecklingen gått framåt och många livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebära både fysiska och psykiska omställningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omställningar kan påverka patientens livsvärld, levda kropp, hälsa och välbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vårdpersonal och närstående ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD är det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det är att leva med detta hjälpmedel. Syftet är att undersöka upplevelser av att leva med pacemaker eller ICD. För att svara på syftet genomfördes en litteraturstudie där Fribergs (2006, ss. 115-124) modell användes för analys av data. Resultatet bygger på analyser av åtta kvalitativa och två kvantitativa studier, dessa redovisas i form av fyra huvudteman; Att uppleva livsförändringar, att vara i behov av stöd och utbildning, att hitta sin egen väg till acceptans och att uppleva oro. Att behandlas med en pacemaker eller ICD kan för många innebära att livet förändras. Det kan innebära att individen får en mer positiv inställning till livet men det kan också innebära en del begränsningar som i sin tur kan leda till att personen drar sig undan. Det finns ett stort behov av mer stöd och utbildning från vårdpersonal för att individerna ska uppleva en trygghet i sin vardag. Den nya livssituationen kan innebära att individen måste försöka finna en egen väg mot att acceptera sin livsvärld. Det kan även finnas en oro inför framtiden och hur deras sjukdom kommer att påverka deras barn. För att patienten ska uppleva en trygghet i sin vardag behöver vårdpersonalen en större insikt och förståelse i patientens liv och på så sätt kunna ge en bättre information och utbildning. / Program: Sjuksköterskeutbildning