Allt fler i världen drabbas av diabetes och siffrorna förväntas öka under den närmaste framtiden. Samhällets kunskaper om orsaker till olika diabetesdiagnoser tycks vara bristande och ha skapat en syn på sjukdomen som är både dömande och ohållbar. Patienter bemöts inte alltid på ett tillfredställande sätt av omgivningen vilket leder till utanförskap på grund av särbehandling. Sjuksköterskor möter allt oftare patienter med en diabetesdiagnos och har därför en viktig roll att stödja patienten i sin nya situation. Syftet med arbetet var att beskriva hur sociala aspekter påverkar livet för personer som lever med diabetes typ 1 ur ett patientperspektiv för att få förståelse hur patienter upplever sin situation. Studien är baserad på sammanlagt åtta artiklar varav hälften hade kvalitativ metod och den andra halvan hade kvantitativ metod. Dataanalysen mynnade ut i tre kategorier: Betydelsen av att vara i ett sammanhang, Att förhålla sig till andras tyckande och tänkande samt Skilda åsikter om stöd. Resultatet visar att patienter generellt har behov av att bli förstådda av sin omgivning men ta emot stöd eller klara sig själv är faktorer som varierar på individnivå. Patienter mår dåligt på grund av omgivningens okunskap om sjukdomen vilket har lett till både social osäkerhet men också särbehandling i olika sociala sammanhang. I diskussionen problematiseras studiens viktigaste fynd. Sjuksköterskan har en viktig roll att ge stöd och öka välbefinnandet för patienter. Genom att vården tar hänsyn till patientens autonomi kan patienten få möjlighet att själv påverka hur vården ska se ut och ges rätt stöd för att stärka patientens förmåga att själv hantera sin situation. En viktig klinisk implikation är att öka tillgängligheten på information. Det kan uppnås exempelvis genom att hålla fler föreläsningar för allmänheten och att öka tillgängligheten för stöd till patienterna genom bland annat internetkommunikation. För att vården ska vara aktuell och följa befintliga riktlinjer bör det även ske en granskning av befintliga rutiner.

: Stroke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som ger upphov till akuta symtom. Vid stroke drabbas hjärnans vävnad av bristande blodtillförsel (ischemi). Orsaker till ischemi kan var blödning eller tilltäppning från en central artär . Patienterna som överlever stroke har ofta någon typ av fysisk funktionsnedsättning kvar. Detta kan medföra känslomässiga och kognitiva komplikationer, vilket i sin tur kan leda till isolering. Däremot finns det patienter som har hopp och acceptans trots tillståndet. Syfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter efter en stroke. Vidare var syftet med studien att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod : Vår metod var en litteraturstudie av deskriptiv design som grundar sig i tolv vetenskapliga artiklar. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat : Resultatet i studien visar på att patienter efter stroke ofta lider av någon grad av funktionsnedsättning, kognitiva eller känslomässig som leder till isolering. Dock får vissa patienter acceptansen av det nya tillståndet och bestämmer sig för att hantera sin vardag genom att lära sig nya sätt som är anpassade till nya aktiviteter. Slutsats : Samtliga deltagare har fått ett annorlunda liv med olika grad och form av funktionshinder som påverkar deras liv. Det dagliga livet blev svårare att hantera vilket ofta ledde till psykisk påfrestning. För de, med låg KASAM, som inte kunde acceptera sin förändrade livssituation kunde påfrestningarna medför isolering från omvärlden. Att var beroende av närstående kunde vara krävande men av stor betydelse under hela återhämtningsprocessen. Nyckelord :

Bakgrund: Patienter får stomi av olika anledningar. Oftast beror det på sjukdom eller hälsotillstånd. Att få stomi kan innebära olika utmaningar för patienterna. De kan uppleva ett lidande som ibland blir okontrollerbart. Sjuksköterskan ska bidra med informatik och pedagogik till patienterna för att stärka deras egenvård och autonomi. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelser av att leva med ileostomi och kolostomi. Metod: Examensarbetet är skriven som en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning. Totalt har 15 vetenskapliga artiklar analyserats med hjälp av Fribergs analysmodell i fem steg. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudteman: Att vara emotionellt påverkad och Förändrad livsvärld. Resultatet visar att självbilden, den sexuella och psykiska hälsan påverkades till följd av stomin vilket medförde både negativa och positiva känslor hos patienterna. Även stora livsförändringar samt att patienter inte längre var autonoma uppstod som resultat av stomin. Konklusion: Patienter med stomi upplever ofta både sjukdomslidande och vårdlidande, vilket kräver rätt förutsättningar och stöd för egenvård. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja patienternas autonomi och välbefinnande genom kunskap om stomin och förståelse för deras upplevelser. / Background: Patients get a stoma for various reasons. Most often it is due to illness or health conditions. Having a stoma can present various challenges for patients. They may experience suffering that sometimes becomes uncontrollable. The nurse must contribute with information and pedagogics for the patients to strengthen their self-care and autonomy. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of patients with an ileostomyand colostomy. Method: The thesis is written as an integrated compilation of qualitative research. A total of 15 scientific articles have been analyzed using Friberg's analysis model in five steps. Findings: The results are presented based on two main themes: Being emotionally affected and Changed life-world. The results show that self-image, sexual and mental health were affected as a result of the stoma, which brought about both negative and positive feelings in the patients. Major life changes and the fact that patients were no longer autonomous occurred as a result of the stoma. Conclusion: Patients with a stoma often experience both suffering from illness and suffering from care, which requires the right conditions and support for self-care. Nurses have an important role in supporting patients' autonomy and well-being through knowledge of the stoma and understanding of their experiences.

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit. De senaste åren har en ökning av de kroniska sjukdomarna skett bland annat i Sverige. Sjukdomarna går i skov och drabbar olika lager av tarmens slemhinna. För att hjälpa personerna att uppleva hälsa, trots kronisk sjukdom, bör sjuksköterskan känna till hur de upplever det att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Vid sökning i databaserna Cinahl och PubMed valdes nio artiklar ut för att användas i studien. Bearbetningen av resultatet inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade emotionella upplevelser såsom skuld, vanmakt, rädsla, hopp, stress och oro. Sjukdomen gav begränsningar i det dagliga livet i form av att personerna inte kunde delta i aktiviteter, kostrestriktioner, etcetera. Symtomen gav en ständig påminnelse om sjukdomen och ledde till förändrad självbild. Det fanns olika sätt att hantera sin sjukdom på och stöd upplevdes för det mesta positivt. Konklusion: Personerna påverkas av sjukdomarna även när dem är i remission. Närvaro av ett stödjande nätverk har betydelse för personernas dagliga funktion. / Background: Inflammatory bowel diseases include Crohn's disease and ulcerative colitis. In recent years, an increase of these chronic diseases occurred partly in Sweden. The diseases are relapsing, and affect different layers of the bowel mucosa. To help the persons to experience health, despite chronic illness, the nurse should be familiar with their perception of living with the disease. Purpose: The purpose of this overview was to describe the persons experiences of living with an inflammatory bowel disease. Method: When searching the databases Cinahl and PubMed, nine articles were selected for use in the study. The processing of the results was inspired by content analysis. Results: The results showed emotional experiences such as guilt, helplessness, fear, hope, stress and anxiety. The disease caused restrictions in daily life such as not being able to participate in activities, dietary restrictions, etcetera. The symptoms gave a constant reminder of the disease and led to altered self-image. There were different ways to manage their illness and support was perceived positively for the most of the time. Conclusion: The persons are affected by the diseases even when they are in remission. The presence of a support network is important for the persons daily functioning.

Background: Cervical cancer is a global health problem, by year 2020 around 600,000 women were suffering from cervical cancer. The contagious infection Human Papillomavirus causes the majority of cervical cancers worldwide. The impact of cervical cancer on women contributes to changes in their social and sexual relations in which women finds themselves.  Aim: The aim was to describe women's experiences of living with cervical cancer. Method:The method used in this study was literature-based. Friberg's five-step model was used to analyze the selected scientific articles used for the result. Results: Based on the analysis work, three themes emerged: the intimate relationship, being affected by cervical cancer and a second chance. Seven subthemes were compiled in coding: the experience of changed sexuality and femininity, to feel loneliness in the disease, to find support in the environment, to feel bad about what is to be cured, a constant worry, see life with new eyes, find comfort in religion and faith, there is a future. Conclusion: Women's lives after suffering from cervical cancer changed drastically and affected their health.