Bakgrund: En tarmstomi kan innebära ett nedsatt välbefinnande i vardagen där sociala och fysiska aspekter påverkas Tarmstomin kan bidra till en stor förändring i livet och ett omvårdnadsbehov i form av utbildning i egenvård behövds. Det kan uppnås genom åtgärder utefter personers individuella behov. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med en tarmstomi i vardagen. Metod: Litteraturöversikten bestod av tio kvalitativa och nio kvantitativa artiklar. Litteratursökningarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en manifest innehållsanalys samt en datareduktion av kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet identifierade tre huvudkategorier, Att leva med en förändrad tillvaro, Att känna sig annorlunda och Förutsättningar för hantering av tarmstomin. Personer behövde anpassa vardagen vilket kunde upplevas som begränsning. De kändes sig obekväm i deras kropp, vilket påverkade deras relationer till andra samt intima relationer. Det fanns ett stort behov av stöd och utbildning för att lättare hantera och acceptera tarmstomin. Diskussion: En tarmstomi medförde livsförändringar samt att personer behövde lära sig anpassa och hantera den nya vardagen. Diskussionen kopplades till Roys adapationsmodell, Goffmans teori om stigma, etiska aspekter samt personcentrerad vård. Slutsats: Genom tillämpning av personcentrerad vård kan sjuksköterskan se personen bakom tarmstomin och utefter detta skapa en förutsättning för hantering och anpassning / <p>2023-11-03</p>

Improvisationsteater är en teaterform där scenerna byggs upp gemensamt och skapas i samma ögonblick som den återges. Uppsatsens syfte har varit att undersöka varför människor vill improvisera samt vilka faktorer som utgör ett lyckat samspel och därmed kan skapa en scen. Samspelet i improvisationsteater ställs även i kontrast mot människans samspel i vardagen. Syftet besvaras med hjälp av två olika frågeställningar: dels varför informanterna vill hålla på med improvisationsteater och dels hur de gör för att tillsammans skapa, samspela och förstå varandra i ett sammanhang som hittas på och återges i stunden. Resultaten analyseras och diskuteras utifrån teorier om symboliskt universum och frame vilka är sprungna ur kunskapssociologin och den symboliska interaktionismen. För att möta syftet valde jag att göra en kvalitativ undersökning med explorativ ansats. Jag intervjuade fyra informanter som alla har en gedigen erfarenhet av att improvisera. På grund av det begränsade urvalet valdes dessa informanter med hjälp ett bekvämlighetsurval, något som var möjligt tack vare två nyckelinformanter. Utifrån de kvalitativa intervjuerna framkom temat ’Friheten att tillsammans skapa en ny värld’ som källa för intresset av improvisationsteater. Som svar på ett lyckat samspel i scenen genererades två teman; ’Den teoretiska verktygslådan’ och ’Improvisatörens nödvändiga förmågor’. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att improvisationsteater utgör en unik ’parantes’ kring verkligheten. Det är ett sammanhang där människor medvetet kan bete sig på sätt som inte hade varit möjligt i vardagen. På så sätt får de tillgång till unika upplevelser och erfarenheter. Dessa begränsas dock till förmån av inramningen och samspelet. Samspelet möjliggörs genom två ’grundpelare’. Den ena utgörs av improvisationsteaterns struktur som är utformad för att snabbt inrama situationen. Den andra utgörs av några centrala förmågor vars syfte är att möjliggöra en ömsesidig intrycksstyrning och teammaskopi. Genom improvisationsteater ges individen således möjlighet att fritt och ohämmat undersöka och öva på det sociala samspelet.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare i västvärlden, underliggande hjärt- och kärlsjukdomar är ofta bidragande orsaker till att hjärtsvikt uppstår. Sjukdomen har en allvarlig påverkan på kroppen och gör att personers hälsa sätts ur balans. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med diagnostiserad hjärtsvikt med minst NYHA II. Metod: En litteraturstudie har gjorts och baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever fysisk, social och psykisk påverkan på livet på grund av sjukdomen. Det väcker känslor av ilska, frustration och ångest. Personerna har ofta behov av att göra livstilsförändringar som påverkar deras sociala nätverk negativt och skapar känslor av ensamhet och sorg. Många funderar mycket på framtiden och hur familjesituationen kan komma att förändras. Diskussion: Fynden som diskuteras är den fysiska påverkan, osäkerheten inför framtiden och hur familj- och närståenderelationerna kan förändras. Slutord: Som sjuksköterska och andra yrkesgrupper inom vården  är det viktigt att  ha förståelse för vilka känslor som personer med hjärtsvikt har och upplever. Genom att förstå vilka fysiska begränsningar personerna har och vilka upplevelser det skapar, kan omvårdnadsarbetet underlättas. / Background: Heart failure is a chronic disease that is becoming increasingly more common in the Western civilization, where the underlying cardiovascular diseases often are contributing factors to the occurrence of heart failure. The disease has a serious impact on the body and makes health out of balance. Aim: The aim was to highlight experiences of living with diagnosed heart failure graded at least as NYHA II. Methods: A literature review has been made based on 13 scientific articles. Results: People’s experiences of living with heart failure are physical, social and psychological impact on life due to the disease. It arouses feelings of anger, frustration and anxiety. People often need to make lifestyle changes that affect their social networks negatively and this creates feelings of loneliness and sadness. Many think a lot about the future and how the family situation may change. Discussion: The findings which have been discussed are the physical impact, uncertainty about the future and how family and close relationships can change.Conclusion: As a nurse and other professionals in health care it´s important to understand the feelings that people with heart failure have. By understanding the physical limitations and the experiences it creates, nursing work might become easier.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Introduktion/Bakgrund: Det mest rapporterade symtomet från patienter med traumatisk skallskada är hjärntrötthet. Traumatisk skallskada innefattar allt från lätt hjärnskakning till svår permanent hjärnskada. Utmärkande symtom kopplat till hjärntrötthet är stresskänslighet, ljud- och ljuskänslighet, uppmärksamhet- och koncentrationssvårigheter, onaturlig snabb förlust av mental energi samt onaturligt lång återhämtning av energi efter koncentration. Det finns ingen väl fungerande behandling mot hjärntrötthet. Information och samtal är den primära behandlingsmetoden och det är sjuksköterskans ansvar att ta hänsyn till patientens tillstånd och anpassa informationen.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur livskvalitet i det vardagliga livet påverkas hos människor med hjärntrötthet efter en traumatisk skallskada. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar genomfördes i PubMed, PsychInfo och Cinahl. Tolv kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel sammanställdes i studiens resultat. Resultat: Resultatet indikerar påverkan på livskvaliteten vid hjärntrötthet efter traumatisk skallskada. Ökad kunskap, medvetenhet och acceptans krävs för att hantera hjärntrötthet. Hjärntrötthet kan ge svårigheter i sociala sammanhang då personen inte klarar av att sortera stora mängder intryck. En hjärntrött person behöver anpassa aktivitetsnivån och yrkeslivet för att klara av vardagen och bevara god livskvalitet. Slutsats: Hjärntrötthet kräver stora förändringar i vardagen eftersom både aktivitets- och ambitionsnivån måste sänkas för att spara på den mentala energin. Litteraturstudiens resultat visar på faktorer som påverkar livskvaliteten negativt men genom kunskap och acceptans går det att lära sig att hantera och leva ett liv med god livskvalitet trots hjärntrötthet.

No description available.

The main purpose of this master thesis is to investigate how six elderly individuals, 65-75 years old, use and perceive Internet in their everyday life. The focus in this study is to enlighten elderly people as Internet-users.In 2010 many elderly people are still digital excluded. In Europe and in Sweden efforts are made to educate citizens to use the Internet, and that benefits of the digital society should be available to all.This study is based on the following questions: what made the informants take an interest in the Internet in the first place? How and for what purpose do they use it? And how do the informants regard to their own Internet usage and its importance in society?We interviewed six people aged 65-75 years old, using semi-structured questions. The data was analyzed by using the theory developed by Hektor concerning Internet and information behaviour in everyday life. We relate our analysis to previous research and to Swedish statistics concerning Internet-usage among elderly people.All six informants were motivated to begin to use the Internet in the first place and their background, environment, interests and their particular circumstance of life were substantial. They use the Internet as an integrated part of their everyday life. They have mainly positive perspectives about the Internet, both their own usage and in the society. except for the risk of being cheated, or the lack of speaking to people face to face. Sometimes they find technological problems troublesome and difficult to solve without help. / Program: Bibliotekarie

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / S. 318-337: Bibliografi.

Diss. Göteborg : Univ., 2002.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.