Bakgrund: Stroke är en sammanfattande benämning på två akuta sjukdomstillstånd: hjärnblödning och hjärninfarkt. Sjukdomen är en folksjukdom och risken att drabbas ökar bland annat med dåliga levnadsvanor och ålder. Vid behandling av stroke är tid en avgörande faktor för att minska konsekvenserna. Att som sjuksköterska ha en god förståelse kring svårigheter som uppstår i samband med stroke är betydelsefullt. Syfte: Att beskriva upplevelser i vardagslivet hos vuxna personer som drabbats av stroke. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där tretton kvalitativa studier ingår som har analyserats enligt Fribergs analysbeskrivning i fem steg. Resultat: Vid den kvalitativa analysen framkom att det förekommer olika dimensioner av upplevelser: fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Dessa dimensioner är tätt sammankopplade och har en påverkan på den drabbade personens vardagsliv. Slutsats: Egenvården och vardagen påverkas dramatiskt när en person drabbas av stroke. Som sjuksköterska är det grundläggande med en holistisk syn på den drabbade personen för att kunna skapa en förståelse kring upplevelser efter stroke samt möjliggöra en god och effektiv vård. / Background: Stroke is a term for two acute states of diseases: cerebral haemorrhage and cerebral infarction. Stroke is a common disease and the risk of having a stroke increases with bad living habits and age. Time is a crucial factor when it comes to the treatment of stroke and to reduce the consequences of stroke. For a nurse it is important to understand difficulties that arise after stroke. Aim: To describe experiences in everyday life of adults affected by stroke. Method: A literature review performed with an inductive approach consisting of thirteen qualitative articles that have been analysed according to Friberg’s analysis description in five steps. Result: The end result showed that experiences exist in different dimensions: physical, mental, social and existential. These dimensions are closely connected and affect everyday life for adults affected by stroke. Conclusion: Everyday life and self-care are dramatically affected when the person is affected by stroke. As a nurse, it is fundamental to have a holistic view of the affected person in order to create an understanding of post-stroke experiences and to enable a good and effective care.

Inledning: Transversal Upper Limb Reduction Deficiency (TULRD) innebär medfödd avsaknad av arm- eller hand även kallad för dysmeli (eng. dysmelia). Det föds cirka 60 individer med dysmeli i Sverige varje år. Professionella inom armprotesområdet arbetar i syfte att stödja individens praktiska delaktighet i vardagslivet och motverka effekter av eventuell stigmatisering i den sociala miljön. Problemformulering: Generellt, har personer med dysmeli en positiv kroppsbild och en upplevelse av normalitet tills de redan i barndomen blir medvetna om att Normaten inte upplever dem på samma sätt. En person med dysmeli kan välja att använda, eller att inte använda handprotes. I syfte att maskera avsaknad och hantera eventuell stigmatisering väljer en del att använda handprotes. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva professionellas (inom ortopedteknisk verksamhet) erfarenheter av betydelsen av en arm- och handprotes för delaktighet och inkludering i vardagslivet, bland individer med dysmeli. Syftet är även att belysa hur professionella beskriver sitt arbete som syftar till ökad delaktighet i vardagslivet bland individer med dysmeli. Metod: Kvalitativ metod tillämpades i form av intervjuer med professionella inom ortopedteknisk avdelning. Resultat: Professionellas stöd kan ha en central betydelse för individers delaktighet. Handproteser fyller olika funktioner i olika kontexter men bör även vidareutvecklas. Attityder i samhället kan spela roll för individers delaktighet och självkänsla. Vidare forskning: Vidare forskning bör fokusera på att undersöka personliga erfarenheter från personer med dysmeli gällande det professionella stödet och aspekten livskvalité i förhållande till övrig befolkning. Forskning bör fokusera på att identifiera faktorer som främjar respektive hindrar delaktighet. / Introduction: Transversal Upper Limb Reduction Deficiency (TULRD) implies congenital absence of a limb (or part thereof), e.g. an arm or a hand. TULRD is also referred to as dysmelia. In Sweden, approximately 60 individuals with dysmelia are born annually. A person with dysmelia may, or may not, choose to use a prosthesis as a means of supporting the persons’ practical involvement in activities of everyday life, and possibly also to counteract the effects of possible stigmatization. Prostheses are supplied by professionals working within the arm prosthesis area. Problem: In general, persons with dysmelia have a positive body-image and perceive themselves as normal, until during the childhood becoming aware that the so called Normate does not experience them in the same way. In order to mask the absence and manage social reactions, some persons choose to use hand prosthesis. Purpose: Hence, the aim of this study is to describe the professionals’ experience of the importance of a hand prosthesis for persons with dysmelia. Also, how professionals describe their work that aims to increase participation in everyday life among individuals with dysmelia. Method: Qualitative method was applied in the form of interviews with professionals working with prosthetics. Result: Professional support plays a central role regarding the users’ involvement in everyday life. However, hand prostheses are perceived as being far from perfect, and needs further development. Social attitudes can affect the individual's involvement and self-esteem. Further Research: The personal experience of living with dysmelia needs to be further addressed concerning the role of professional support, as well as quality of life, in order to identify factors that promote and hinder participation.

Bakgrund: Stroke är en sjukdom som drabbar många människor i hela världen. Detta leder till stora vårdkostnader och lidande för patienterna. Komplikationer av en stroke kan ledda till långvarig sjukhusvistelse, ökade sjukvårdskostnader, försvåra återhämtningen samt orsaka dödsfall. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med kvarstående komplikationer efter en stroke upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna, CINHAL Complete och PubMed, med sökorden Complications, Experiences, Everyday life, Individuality och Stroke. Artiklarna analyserades i fyra steg där likheter och skillnader kategoriserades och tematiserades. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Upplevelser av ett begränsat liv som beskriver hur kognitiva begränsningar identifierades som ett problem för deltagarna i det dagliga livet, Upplevelser av rädsla inför framtiden, hur stroke är en traumatisk oväntad händelse som orsakar känslor av rädsla och hopplöshet, Uppleva tacksamhet beskriver positiva reflektioner om livet efter stroke Upplevelser av det livsviktiga sociala stödet beskriver om vikten av socialt stöd och hur familjerelationer var en stor del av livet.  Sammanfattning: Resultatet i denna litteraturöversikt lyfte fram hur att inte kunna utföra vardagliga aktiviteter påverkade deltagarnas självförtroende, motivation och tålamod. Där det beskrev att en stor förändring i livet inträffar efter att ha drabbats av stroke. En av de var att förlora tidigare förmågor och vardagsrutiner beskrev de som en besvikelse. Trots besvikelsen hade deltagarna också positiva reflektioner över livet trots att de sörjde över sina tidigare förmågor. / Background: Stroke is a disease that affects many people worldwide. Having a stroke can have numerous complications, including extended hospitalizations, increased medical costs, difficulty recovering, and evendeath in the most extreme cases. Aim: The aim is to describe how people with residual complications after a stroke experience in daily life. Method: The research method was a literature review based on ten scientific qualitative articles. The articles were searched in two databases, CINHALComplete and PubMed. With the keywords Complications, Experiences, Everyday life, Individuality and Stroke. The articles were analyzed in four steps where similarities and differences were categorized and thematized. Results: As part of the analysis, four main themes were identified; Experiences of a limited life, depicting how cognitive limitations are acknowledged as a problem in daily life. Experiences of fear of the future, describing how stroke is a traumaticsurprise that causes feelings of fear and hopelessness. Experiencing gratitude describing reflections on life after stroke despite previous abilities, and Lastly. Experiences of vital social support talking about the value of social supportand the role of family relationships. Summary: The results of this literature review highlighted how not being able to perform everyday activities affected the participants' self-confidence, motivation, and patience. As a result of suffering a stroke, a significant change in life occurs. One of them was losing previous abilities and going through daily routines they described as disappointing. Despite the disappointment, the participants also had positive reflections on life despite mourning their former abilities.

I denna studie undersöker vi vilka vardagliga upplevelser och erfarenheter invandrarungdomar från två ungdomsverksamheter i förorten har av rasism. Till detta har vi fokuserat på två huvudområden, dels hur vardagsrasismen kommer till uttryck i ungdomarnas liv, och hur man kan förstå deras erfarenheter utifrån begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, och dels hur ungdomarna hanterar deras upplevelser. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsansats använts där sju semistrukturerade intervjuer har gjorts med invandrarungdomar från förorten. Vårt metateoretiska perspektiv har varit socialkonstruktionism, med postkolonialism som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi specifikt använt oss av de teoretiska begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, vilka används för att analysera och förstå materialet. Materialet har i sin tur kodats, tematiserats, kategoriserats, och analyserats utifrån ovannämnda teoretiska perspektiv. I analysen har vi kommit fram till att den rasbiologiska historien tillsammans med koloniala värderingar aktualiseras och än idag präglar invandrarungdomar ifrån förortens vardag på ett påtagligt sätt. Detta kommer främst till uttryck genom en upplevd annorlundahet och ojämlikhet mellan dem som är rasifierade och de som anses som norm i samhället. Det i sin tur gestaltades genom två olika former, dels genom en upplevelse av att bemötas som ''den Andre'', och dels genom att bedömas utifrån stereotypa föreställningar. Dessa former aktualiserades delvis genom raslärans kvarlevor, där slaven och djuren blev tydligt framträdande, och även genom en stereotypisering utifrån attributen skägget, sjalen, och platsen förorten, vilka i sin tur resulterat i att ungdomarna betraktats som bl.a. självmordsbombare, terrorister och gangsters. Vidare visar resultaten att sättet att hantera rasismen på var av varierande slag, men vi fann tre övergripande strategier: att försöka söka sig till och vistas inom trygga områden, att hålla sig borta från rasismen på olika sätt (undvika, bortförhandla, anpassning), samt att göra motstånd via gruppverksamheter. Slutligen problematiseras och diskuteras hur invandrarungdomarnas erfarenheter av rasism direkt eller indirekt kan leda till social utstötning och skapa en förstärkt exkludering, samt det sociala arbetets betydelsefullhet. / In this study, we examine the everyday experiences immigrant youths from two youth activities in the suburb have about racism. To do this, we focused on two main areas, first how everyday racism inherent in young people's lives, and secondly how they deal with their experiences of racism. To be able to examine their experience have we done a qualitative research approach used by semi-structured interviews on seven young immigrants from the suburb. Our meta-theoretical perspective has been social-constructionism, with post-colonialism as the main theoretical basis. According to this we use the concepts ''the Other'' and stereotyping, which are applied to the material. The material has been encoded, thematized, categorized and analyzed on the basis of the above theoretical perspectives. Concluding remarks is that the racial story along with colonial values today characterize and affects the life of the young people living in the suburbs in a tangible way. This is mainly expressed through a perceived differentness and inequality between those who are racialized and those which are considered as the norm in society. That was depicted through two different forms, first through an experience of being categorized as '' the other '' and secondly by judged by stereotypes. These forms was actualized by the remains of the racial-doctrine, where the slave, and the animals were clearly visible, and also by a stereotyping by attributes like the beard, shawl, and the place suburb, which the result show that resulted in that young people is being regarded as eg suicide bombers, terrorists, and gangsters. Moreover, the results also show that the way to deal with racism was varied, but we have been able to categorize them in three main strategies: to try stay in safe areas, to stay away from racism in different ways (avoiding, removing, negotiating, adaptation), and to resist through group activities. Finally, we problemized and discusses how the immigrant youth experiences of racism directly or indirectly leads to social exclusion.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka sätt människans vardagsliv blivit begränsat i det sociala livet på grund av covid- 19 och få kunskap om hur de offentliga rummen i Sunne har påverkats av restriktionerna. Frågeställningarna som besvaras handlar om hur det sociala livet och människors vardagsliv har förändrats på grund av restriktionerna och hur användningen av de offentliga rummen har förändrats i Sunne. Vi har använt oss av kvantitativa metoden för att få svar till våra frågeställningar. För att bygga upp och omfattande statistik. Litteratur i form av böcker, vetenskapliga artiklar och pålitliga digitala källor använts. Det genomfördes en enkätundersökning för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att respondenterna i Sunne har blivit begränsade av olika restriktioner till följd av covid-19 som resulterat i social distansering och en förändrad vardag. Resultatet pekar också på att det är minskad rörelse i de offentliga rummen och att respondenterna i Sunne använder platserna på ett säkert sätt. Slutsatsen kan dras att alla människor påverkas på något sätt av restriktionerna som vidtagits, vilket också har fått konsekvenser för användningen av de offentliga rummen. / The purpose with the essay is to describe and account for how people`s everyday life and social life has been affected by the restrictions as a result of covid-19 in Sunne and also illustrate how the public places in Sunne have been affected by the restrictions. The issues that are answered are about how the use of public places has changed in Sunne. We have used a quantitative method to get answers to our questions. To build up a lot of comprehensive statistics. Literature in form of books, scientific articels and reliable digital sources has been used. A survey was conducted to get answers to the questions. The results show that the respondents in Sunne have been limited by various restrictions as a result of how covid-19 which has also resulted in social distancing and change in everyday life. The results indicate that there is reduced movment in the public places and that the respondents in Sunne use the places in a safe way. It can be concluded that all people are affected in some way by the restrictions that have been taken, which has also had consequences for the use of public places.