Detta är ett möbelprojekt för offentliga utomhusmiljöer, där moduler sträcker sig i olika riktningar och bildar rum i rummet. Formen på modulerna, och på möbeln som helhet, bygger på abstrakta modeller av olika platser i staden i kombination med, för mig, centrala begrepp som skala, repetition och mängd. Jag vill visa exempel på hur man kan arbeta med möbler i offentlig miljö, samt utveckla en väl fungerande möbel som skapar stimulerande mötesplatser i staden. / This is a furniture project for public outdoor environments, in which modules stretch out in all directions creating space within space. The form of the modules, and of the piece of furniture as a whole, builds on abstract models of different places in the town in combination with concepts that are central for me, such as scale, repetition and number. I want to demonstrate an example of how one can work with furniture in a public environment, as well as to develop a well-functioning piece of furniture that creates stimulating meeting-places in the town.

I det här examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut när en grupp medelålders människor genom två workshops tar sig an ett designprojekt med hjälp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebär en deltagande design där brukaren, alltså den tänkta användaren, är med i hela designprocessen. Jag har utgått från allemansrätten som ram för det offentliga rummet. Jag har använt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fältarbete i en liten stad i Dalarna där jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgår från frågeställningen: Hur kan designprocessen se ut när en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrätten som utgångspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjälp av foto, film och fältanteckningar. I anslutning till varje workshop har ett samtal skett, där deltagarna berättat om designprocessen och upplevelserna av att arbeta med design i det offentliga rummet. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teori. I gestaltningen visade jag en processfilm från workshop två. Filmen visar på gruppens designprocess i arbetet med en artefakt i det offentliga rummet och hur de går till väga i sitt arbete. Hammocken som gruppen gjorde på platsen finns även delvis med i utställningen. Den visade på materialet som användes och hur deltagarna använde sig av det. Till gestaltningen gjordes även en affisch. Bakgrundsbilden på affischen visar platsen där workshop två utfördes. På affischen fanns även stadsmiljörådets "agenda för staden": 1. Staden är demokratins arena 2. Stadens struktur är avgörande för en, hållbar samhällsutveckling 3. Komplexitet och vitalitet är stadens kännemärken 4. Gatan, torget och parken är stadens vardagsrum 5. Allemansrätten gäller också i staden 6. Successiv förändring ger staden, kontinuitet och mångfald Dessa punkter var viktiga för att ringa in och förtydliga arbetets syfte. Utställningens olika delar, inklusive uppsatsen, kommunicerade tillsammans hela undersökningen. / BI / KonstDe bifogade processbilderna (1-7) visar endast ett urval.

Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik offentlig miljö, från att vara en transportsträcka till att bli ett momentärt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att få sakta upp för ett ögonblick, och därigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmänniskor. / In this report, Sandra Petersson describes her process of transforming a specific public environment from being a path between two points, to become a momentary breathing space. The purpose of the project has been to create a space, where the visitor will be able to slow down for a moment, and therefore become more aware of his surroundings and his fellow beings. / Kandidatexamen 2009

Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt. Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut. Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / DVD i ficka.

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmål för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med längre öppettider och en större mängd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor på Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg är aktuell. Uppsatsens syfte är att söka svar på hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet på Brunkebergstorg och därmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. Tillvägagångssättet utmärks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan användas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum. För att tydligare förstå Brunkebergstorgs koppling till övriga city studeras platsens historia, folkflöden och rumslighet. Strategier från litteraturstudierna vävs avslutningsvis ihop tillsammans med vision citys utvecklingsmål och resultatet från platsanalysen i ett avslutande planförslag till Brunkebergstorg. Planförslaget bygger på litteraturstudierna, anpassas via vision city till Stockholms utvecklingsmål och rättar sig efter vad som är lämpligt på Brunkebergstorg enligt platsanalysen. Metoden minskar önsketänkande inom planeringen och kan hindra en överdriven planering där platsen programmeras till hundra procent. Nackdelen är att det mänskliga perspektivet till viss del faller bort med detta arbetssätt samt den värdefulla platsanalys de personer som dagligen spenderar tid på platsen hade kunnat bidra med.

Offentliga rum som torg har en potential att att åter bli stadens huvudsakliga mötesplatser. De sociala utbyten som sker på torg, att se och bli sedd, är viktigt för människors välmående. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som möjliggör att torg fortsätter upfylla sin viktiga funktion som mötesplatser i städer.  Metoderna som användes var litteraturstudie, fallstudie, och referensstudie.  Litteraturstudien resulterade i en kunskapsöversikt som vi tog med oss genom arbetets gång. I referensstudien undersöktes hur tre olika städer analyserar sina torg och vilka analysmetoder som användes. Städerna som valts för referensstudien är, Borås, Skellefteå och Lund. Valet av dessa gjordes för att de tre städerna har stor geografisk sridning och dess analyse kan generera riktlinjer som kan användas oavsett klimatzon eller geografiska läge i Sverige. Utifrån resultatet av referensstudien valde vi analysmetoder för våra valda torg och dess platsanalyser.   Platsanalys utfördes på Stortorget i Karlskrona och Stortorget i Örebro. Gemensamt för dessa torg är deras storlek samt att en stor yta i dagsläget upptas av parkeringsplatser, samt att motortrafik skapar barriärer för fotgängare och cyklister. Följande är riktlinjer som vi kommit fram till i vårt arbete vilka vi anser är grundläggande för torg som mötesplatser: Identitet - Arbeta med platsens identitet för att öka attraktiviteten. Omgivning - Använda ett holistiskt förhållningssätt och planera torget i samklang med staden. Utformning - Utgå från människans dimension och behov. Möblering - Flexibel möblering för social interaktion och välmående. Användning- Ett torg för alla tillfällen. Tillgänglighet - med grundoffentlighet.

I den här uppsatsen undersöks Kirunas identitet och hur befolkningens känsla av kärlek till sin stad, topofili, påverkas av stadsomvandlingen. Begreppet topofili introduceras med hjälp av geografen Yi-Fu Tuans idéer (1990/1974) och analyseras och utvidgas genom tankegods av andra stadsplanerare, arkitekter, geografer och andra tänkare.   Kiruna är Sveriges största kommun till ytan, och förknippas ofta med de aktiviteter som sker utanför tätorten, såsom skidåkning, vandring, jakt och fiske (Nilsson 2009). I och med stadsomvandlingen har många aktiviteter försvunnit från tätorten innan de har hunnit ersättas på nya platser, vilket har kritiserats av invånare i staden (Norrländska Socialdemokraten 2023). De gestaltningsförslag som presenteras är ett försök att generera rekreationsbaserade aktiviteter inne i tätorten för att tillgängliggöra denna typ av aktiviteter för dem som inte har möjlighet att ta sig ut till fjäll och byar runt omkring i kommunen.  För att skapa gestaltningsförslagen har observationsstudier av Kiruna och några av dess platser utförts, men förslagen har även influerats av hur andra arkitekter, konstnärer och stadsplanerare har arbetat i snörika samhällen eller hur de har använt form och material. Gestaltningsförslagen knyter an till begreppet topofili genom erfarenhet, identitet, sinnliga upplevelser eller aktivitet.

In relation to the planning and current development that is taking place today in our societies, places are created and transformed in the form of public spaces that our societies include. In the process that comes with this planning, there are certain voices that are not heard. Certain dialogues, where the aim is to reach out to the people more actively and not only invite them to dialogue, can be a tool for seeking out these voices and improving the aspect of democracy that the dialogues in planning intend to strengthen. Teenagers are one of the groups that often are excluded when planning for the society. The adult population, which is the group planning for society, has different experiences and perspectives of the public spaces than teenagers have, of which the inclusion of this group in planning is of great importance. This study aims at highlighting how teenagers in the municipality of Nynäshamns perceive and use public spaces in the municipality, in order to contribute with relevant information in future planning as well as knowledge about teenagers needs and perspectives in public spaces in relation to planning. The municipality of Nynäshamn has similar urban development strategies that many of Sweden's municipalities have, of which the study delimited this site. To gain an understanding of this subject, the research has mostly used the study of Mats Lieberg (1992) in which he defined public spaces in relation to how they are used by teenagers, if the sites are used for the purpose of interaction or privacy. Björn Anderson's (2002) argument about how teenagers divide themselves into groups depending on belonging, Jeni Hardens (2000) statement that it is the people within a place that often is the reason for the experience of being unsafe, and Danielle van der Burgts (2015) arguments about how teenagers actively use information from media, parents and friends to weight whether the sites consist of risks or not have been included. The reason for this is to highlight complementary aspects that can affect teenager’s experiences of places and their use. The study has been conducted through dialogues in the form of focus groups, including two groups of teenagers. During these, the teenagers have identified places in the city from a positive and negative point of view, which then have been the focus of the discussions. On a selected number of these marked sites, observations have been conducted and an interview has been held with an urban planner within the municipality, this to obtain further information about the sites and the uses of these. The conclusions are that teenagers use the city's public places for their need of both interaction and privacy, to a various extent. The sites are perceived based on its characteristic features, the people who stays there, and the antagonism that exist between different groups of teenagers, which affect the use of the places. The important knowledge that the study generates in relation to planning for teenagers is the realization that the possibilities for creating spaces of different kinds that work according to their needs, need to be broadened. These possibilities can be broadened by means of complementary methods, as the needs can be difficult to express and convey in various conversations.

Kring årsskiftet 2019/2020 upptäcktes en ny form av coronavirus, SARS-COV-2, i Wuhan, Kina (WHO, 2020). Sjukdomen orsakad av viruset är känd som covid-19. Viruset spred sig fort till övriga länder och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet av viruset i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Covid-19 kom att klassas som en pandemi och är i skrivande stund, 24 maj 2021, fortsatt aktuellt. Rådande pandemi har resulterat i ett flertal omställningar för att minska smittspridningen. De råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram världen över berör både enskilda individer och samhällen i stort. Distansering till andra människor har varit en central del i arbetet att minska spridningen av covid-19.  Nyttjandet av och utbuden i samhällen har förändrats världen över. Offentliga platser är ett tydligt exempel. Tidigare har offentliga platser ofta innefattat ett rikligt utbud av aktiviteter. De offentliga platserna och dess utbud har lockat människor av olika bakgrund till en gemensam plats. Människorna skapar tillsammans ett socialt liv på dessa platser. Det sociala livet är av värde både för individen och samhället i stort. Detta eftersom det ger upphov till gemenskap och förståelse för andra människor. För det sociala livet på offentliga platser, som är beroende av ett flöde av människor, har pandemin inneburit stora förändringar. Vilka förändringarna är och hur det sociala livet har drabbats är högaktuella frågor, vilka kommer att undersökas i detta examensarbete. För att skapa tydliga resultat har Luleå centrum valts ut som fallstudieobjekt. Genom att studera ett specifikt område är det möjligt att jämföra det sociala livet innan och under pandemin samt dess förändringar. Studien har fokuserat på tre sektorer som väsentligt bidrar till det sociala livet i Luleå centrum: handel, restauranger och caféer, samt kultur. Studien har underbyggts av kvantitativa och kvalitativa metoder. Mer specifikt en litteraturstudie, en intervjustudie samt en enkätstudie. Litteraturstudien har varit av semisystematisk karaktär. Det innebär att de akademiska källor som tagits i beaktning har kombinerats med andra informationskällor, exempelvis nyhetsartiklar. För att specificera resultatet gällande pandemins påverkan på det sociala livet i Luleå genomfördes intervjuer med aktörer inom de utvalda sektorerna. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär vilket möjliggjorde öppna dialoger mellan intervjuaren och informanterna. Den enkätstudie som genomfördes specificerades resultatet ytterligare mot Luleå centrum. Detta eftersom Luleå kommuns invånare, som formar det sociala livet, fick komma till tals. Enkätstudien fokus, likt intervjustudien, låg på att kartlägga hur nyttjande av Luleå centrum såg ut innan och under pandemin. Genom en sådan kartläggning var det möjligt att göra kopplingar till pandemins påverkan på det sociala livet. Resultaten visar att det sociala livet, såväl globalt som i Luleå centrum, har minskat till följd av pandemin. Bidragande orsaker till studiens resultat har varit en minskad besöksnäring och ökad digitalisering. Den minskade besöksnäringen och ökade digitaliseringen är i sin tur ett resultat av de råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram under pandemin. Även rädslan för eventuell smittspridning på offentliga platser har varit en bidragande orsak. Begränsningarna och rädslan har format nya beteenden och vanor hos människor vilka kan komma att påverka framtidens sociala liv enligt samtliga studier. Resultaten av pandemins påverkan skiljer sig något mellan de utvalda sektorerna. Handeln, som tidigare var den främsta anledningen till att invånarna besökte centrumområdet, har varit fortsatt aktuell under pandemin. Dock har besöken för handel planerats mer noggrant och varit mer effektiva än tidigare. Även e-handeln har ökat. Restaurang- och cafésektorn i Luleå centrum nyttjades tidigare ofta i samband med den främsta anledningen att besöka centrumområdet. Besöken har dock minskat drastiskt under pandemin. Det är ett resultat av att många valt att nyttja sektorns utbud av hämtmat eller börjat laga mer mat i hemmet. Genomförda studier visar att kultursektorn varit mycket hårt drabbad av pandemin. Tidigare nyttjades sektorn ofta i kombination med den främsta besöksanledningen. Rådande restriktioner har gjort det svårt att genomföra evenemang i någon större utsträckning.