Hur vi planerar och utformar stadens offentliga rum påverkar vår uppfattning om den urbana miljön. Den offentliga ytan ska planeras för att vara tillgänglig för varje medborgare utan någonting som förhindrar möjligheten att delta i stadens utbud. Vår utbildning inom urban miljö har gett oss en bra grund och kunskap för att analysera stadens gestaltning. Den har även gett oss möjligheten att tolka dolda sociala exkluderingar som uppstår på grund av hur stadsrummet är utformat. I denna studie avser vi därmed att undersöka ett fenomen som utmanar uppfattningen om att alla stadens rum är tillgängliga för alla, nämligen ett fenomen vid namn fientlig stadsplanering. Vi har, genom att tolka och förstå, undersökt teoretiska förklaringar till fenomenets innebörd, uppkomst, samt påverkan. Vår kvalitativa studie har genomförts med metodologin ‘grounded theory’, för att först undersöka nuvarande kunskapsläget för att sedan bilda en teori. Vi har genomfört en litteraturinsamling baserad på relevant litteratur och forskning för att analysera fenomenet. Studien omfattar en kartläggning av fientlig stadsmöblering genom observationer i Malmö för att tolka hur fenomenet kan utforma sig i staden. Till sist, utfördes en intervju med en tjänsteman inom Malmö stad för att få kompletterande uppgifter till vår analys och en djupare förståelse för hur en av stadens planerare ser på utformningen av stadsrummen. Resultatet visar att fientlig stadsmöblering placeras i stadsrummen för att förhindra beteenden, och därmed personer, som samhället ser som ‘icke-önskvärda’. Dessa beteenden har vi förankrat till teorier om rätten till staden, den attraktiva konsumtionsstaden, maktstrukturer och den mänskliga dimensionen; där alla har förklaringar till varför ‘icke-önskvärt’ beteende exkluderas, samt varför fenomenet uppstått. Resultatet visar även att fientlig stadsmöblering förekommer i centrala Malmö vid Triangelns stationsområde, där vi identifierade en fientligt utformad bänk. Utöver det, förekommer fenomenet väldigt lite inom staden, vilket går ihop med hur Malmö stad önskar planera staden. Vidare visar resultatet att fenomenet har tydliga nyliberala och kapitalistiska förankringar, där konsumtion är i framkant. Staden planeras för ekonomisk tillväxt och en bra ‘image’, vilket innebär att konsumenten prioriteras i hierarkin om vem de offentliga rummen planeras för. På grund av detta implementerar man fientlig stadsmöblering. / How we plan and design the city's public spaces affects our perception of the urban environment. The public space should be planned to be accessible to every citizen without anything that prevent the opportunity to participate in the city's offerings. Our education in urban environment has given us a good foundation and knowledge for analyzing the city's design. It has also given us the opportunity to interpret hidden social exclusions that arise due to how the urban space is designed. In this study we intend to investigate a phenomenon that challenges the notion that all city spaces are accessible to all, namely a phenomenon called hostile architecture. We have, by interpreting and understanding, investigated theoretical explanations for the phenomenon's meaning, origin, and impact. Our qualitative study has been carried out with the methodology ‘grounded theory’, to first examine the current state of knowledge and then form a theory. We have conducted a literature collection based on relevant literature and research to understand the phenomenon. The study includes a mapping of hostile city furniture through observations in the city of Malmö to interpret how the phenomenon can take shape in the city. Finally, an interview was conducted with an official within the city of Malmö to get additional information for our analysis and gain a deeper understanding of how one of the city's planners view the design of the city spaces. The results show that hostile urban furniture is placed in urban spaces to prevent behaviors, and thus people, that society sees as 'undesirable'. We have anchored these behaviors to theories about the right to the city, the attractive city of consumption, power structures and the human dimension; where each theory has an explanation for why 'undesirable' behavior is excluded, and why the phenomenon has arisen. The results also show that hostile urban furniture occurs in central Malmö, next to Triangle station, where we identified a hostile bench. Beyond that, the phenomenon occurs very rarely in the city, which goes hand in hand with how Malmö wishes to plan the city. Furthermore, the results show that the phenomenon has clear neoliberal and capitalist roots, where consumption is at the forefront. The city is planned for economic growth and a good ‘image’, which means that the consumer is prioritized in the hierarchy of whom the public places are planned. Because of this, hostile urban furniture will be used.

Throughout time, cities have been built in different ways and city structures can look different in different places in the world. The urban planning ideal has changed and small narrow alleys in the city have today been replaced by large roads adapted for cars. Streets can function as everything from transport routes to social meeting spaces depending on the design and experience. But the street, and the street space, which is the space that forms the surface between buildings, can today often be forgotten and experienced as tedious for many. In the work towards a more sustainable society, there is a lot that can be done in urban planning, and one of these is to design more attractive, safe and lively street spaces in order to meet the challenges that a growing city brings. Södertälje is a growing municipality in Stockholm County which will face these challenges while expanding. This study therefore aims to investigate Nygatan and Järnagatan in Södertälje's city centre based on their physical design, use and experiences of citizens and officials. This is to produce a basis for the design of a policy for sustainable improvement measures in the work to create a safe, lively and attractive street environment in Södertälje. To achieve the purpose of the study, a literature study was carried out together with the creation of a theoretical framework based on the various theories of Jan Gehl, Jane Jacobs and Warm in the Winter. In the theoretical framework, a model is developed with the five categories of urban form, mobility, environment, social and enjoyment, which were the basis for the various parts of the report. A spatial analysis was performed to obtain a physical description of Nygatan and Järnagatan. In addition, a document study was carried out to investigate which goals and strategies Södertälje municipality has. Furthermore, nine actors in Södertälje municipality were interviewed and a survey was carried out to investigate how the citizens experience and use the two streets in the city centre, whereas 188 citizens participated. The results from the spatial analysis showed that Nygatan had significantly more criteria that were considered poor than Järnagatan had. The interviews indicate that the officials and actors believe that Södertälje has good potential and that the two street spaces can be developed even more, especially Nygatan. The survey showed that citizens consider Nygatan to be a dull street with too much traffic and too little social activities, restaurants/shops and greenery. Järnagatan was experienced in a more positive way, but even there the range of restaurants/shops was poor and more greenery and social activities were desired. Even though a street can fulfil the theoretical criteria that exist, the street space may lack important aspects that can be vital and act as the last piece of the puzzle to make a street safe, lively and attractive. The conclusion is that it is the whole of the street space that makes it successful and that the interaction between different factors matters. A street should both look good, function well and feel good. Finally, different solutions and methods should be tried because no street space is the same. Södertälje is well on its way to exploring the various solutions to create better street space through the projects and events they initiate. / Genom alla tider har städer byggts på olika sätt och stadens strukturer kan se annorlunda ut på olika platser i världen. Stadsplaneidealet har förändrats och små trånga gränder i staden har idag ersatts av stora vägar anpassade för bilar. Gator kan fungera som allt från transportsträckor till sociala mötesrum beroende på utformning och upplevelse. Men gatan, och gaturummet, som är det rum som utgör ytan mellan byggnader, kan idag ofta glömmas bort och upplevas som trista för många. I arbetet mot ett mer hållbart samhälle finns det en hel del som kan göras inom stadsplaneringen, och ett av dessa är att utforma mer attraktiva, trygga och levande gaturum för att kunna möta de utmaningar som en växande stad för med sig. Södertälje är en växande kommun i Stockholms län som i och med expansionen kommer stå inför dessa utmaningar.  Denna studie syftar därför till att undersöka Nygatan och Järnagatan i Södertäljes stadskärna utifrån deras fysiska utformning, användning samt upplevelser av medborgare och tjänstepersoner. Detta för att ta fram ett underlag till utformningen av en policy för hållbara förbättringsåtgärder i arbetet med att skapa en trygg, levande och attraktiv gatumiljö i Södertälje. För att uppnå syftet med studien genomfördes en litteraturstudie i samband med skapandet av ett teoretiskt ramverk baserat på Jan Gehls, Jane Jacobs och Warm in the Winters olika teorier. I det teoretiska ramverket utvecklades en modell med de fem kategorierna stadsform, mobilitet, miljö, socialt och njutning som låg till grund för studiens olika delar. En rumslig analys utfördes för att få en fysisk beskrivning av Nygatan och Järnagatan. Dessutom genomfördes en dokumentstudie för att undersöka vilka mål och strategier Södertälje kommun har. Vidare intervjuades nio aktörer i Södertälje kommun och en enkätundersökning utfördes för att undersöka hur medborgarna upplever och använder de två gatorna i stadskärnan, där 188 medborgare deltog.  Resultatet från den rumsliga analysen visade att Nygatan hade betydligt fler undermåliga kriterier än vad Järnagatan hade. Intervjuerna tyder på att tjänstepersonerna och aktörerna anser att Södertälje har god potential och att de två gaturummen kan utvecklas ännu mer, i synnerhet Nygatan. Enkäten visade att medborgarna anser att Nygatan är en trist gata med för mycket trafik och för lite sociala aktiviteter, restauranger/butiker och grönska. Järnagatan upplevdes på ett positivare sätt men även där var utbudet av restauranger/butiker dåligt och mer grönska samt sociala aktiviteter önskades.  Trots att en gata och dess gaturum kan uppfylla de teoretiska kriterier som finns så kan gaturummet sakna viktiga aspekter som kan vara avgörande och den sista pusselbiten till att göra en gata trygg, levande och attraktiv. Slutsatsen dras om att det är helheten i gaturummet som gör det lyckat och att samspelet mellan olika faktorer spelar roll. En gata bör både se bra ut, fungera bra och kännas bra. Slutligen bör olika lösningar och metoder prövas eftersom inget gaturum är det andra likt. Södertälje är på god väg i att utforska de olika lösningarna för att skapa bättre gaturum genom de projekt och evenemang som de kontinuerligt arbetar med.

This thesis is born out of a desire to better understand the intentions and implications behind a contemporary planning approach we term ‘pop-up planning’. This approach can be viewed as legitimized planning institutions borrowing aesthetic and practice from citizen-led, do-it-yourself urban initiatives which act to improve public space through often tactical or temporary means. There is a blurring of the intentionality behind pop-up planning approaches, as well as contention around the actual impacts pop-up planning approaches have. We relate the ambiguity of the intentions and impacts of pop-up planning approaches to both the diversity of terminology used by different local governments, and additionally, to the dominant economic imperative which favours exchange value over use value. Therefore, through a comparative critical analysis of pop-up planning in both Vancouver, Canada and Stockholm, Sweden, we seek to explore what implications pop-up planning has relating to democracy and social justice, and to uncover what impacts and intentionalities lay behind these approaches. / Den här uppsatsen bygger på viljan att bättre förstå intentionerna och följderna av en samtida planeringsapproach vi kallar pop-up planering. Detta tillvägagångssätt kan förklaras som att legitimerade planeringsinstitutioner lånar estetik och praktik från medborgarledda gör-det-själv-initiativ som verkar för att förbättra det offentliga rummet, ofta genom taktiska eller tillfälliga medel. Lokala myndigheter använder en mångfald av termer och begrepp relaterat till pop-up planering. Detta tillsammans med det dominerande ekonomiska imperativet, som gynnar bytesvärde framför brukarvärde, tenderar att grumla de bakomliggande avsikterna och de verkliga effekterna av denna planeringsapproach. Genom en jämförande kritisk analys av pop-up planering i både Vancouver, Kanada och Stockholm, Sverige, söker vi finna vilka konsekvenser pop-up planering har för demokrati och social rättvisa, samt att påvisa vilka effekter och avsikter som ligger bakom detta tillvägagångssätt inom planering.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits.  Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag!