Global ETD Search

1	Det Föränderliga Ljudlandskapet : En jämförande studie av förtätningens påverkan på stadens ljudlandskap Gadman, Cecilia January 2015 (has links) Den täta staden är det stadsbyggnadskoncept som dominerar stadsplaneringen idag. Förtätning hävdas generellt bidra till mer hållbara städer med ett rikare folkliv och en högre livskvalitet. När den täta stadens fördelar och nackdelar diskuteras görs det till största delen utifrån ett hållbarhetsperspektiv som till stor del domineras av diskussioner kring den täta stadens möjlighet att minska stadens ekologiska fotavtryck. Skapandet av den täta staden innebär en förändring inte bara av stadens fysiska struktur utan även av dess innehåll och sammansättning, vilket innebär grundläggande förändringar som påverkar stadens livsmiljö. En faktor som, enligt forskning, påverkas av dessa strukturella förändringar är stadens ljudmiljö. Forskning har visat att det finns en direkt koppling mellan hur en ljudmiljö upplevs och upplevelsen av en plats livskvalitet. Med anledning av att den täta staden ofta legitimeras av dess bidragande till en ökad livskvalitet samt att förtätning står för den typ av förändring som kan ha en påverkan på stadens ljudmiljöer och i förlängningen även den upplevda livskvaliteten, finns ett behov av att diskutera förtätningens effekter utifrån ett ljudperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka om förtätning kan innebära en förändring av stadens ljudmiljöer, och i så fall på vilket sätt, för att utifrån det kunna föra en diskussion om vilka konsekvenser förtätning kan innebära för den upplevda livskvaliteten i staden. Studien utgörs av en tvärsnittsstudie där ostrukturerade samt strukturerade observationer använts för att samla in källmaterial i täta och glesa gaturum. Utifrån detta har sedan en analys för varje plats gjorts för att förstå ljudlandskapens uppbyggnad samt en jämförande analys gjorts för att undersöka skillnaderna mellan täta och glesa gaturums ljudlandskaps uppbyggnad samt upplevelsen av dem. Studien visar att det inte finns någon direkt koppling mellan täthet och upplevelse av ljudlandskap, då både upplevelsen samt ljudlandskapet är kontextberoende och således bestäms av ett flertal faktorer, vilka kan variera beroende på plats. Det har dock visats att den täta staden är uppbyggd på principer som kan skapa ett större underlag för mer negativt värderade ljudlandskap än den glesa staden. Detta innebär att om målet är att förtäta staden enligt den täta stadens modell, blir stadens ljudlandskap en än viktigare aspekt att ta med i planeringen för att undvika att de bidrar till en försämring av den upplevda livskvaliteten i staden. Avslutningsvis visar denna studie att det inte går att förutse hur ett ljudlandskap kommer att upplevas utifrån platsens täthet. För arbete med stadens ljudmiljöer krävs således flexibla metoder och analyser som tar hänsyn till platsens kontext och ljudmiljöns komplexitet. Detta innebär att det rationella angreppssätt som idag används vid arbetet med stadens ljudmiljöer måste förändras. spatial planning soundscape liveability compact city fysisk planering ljudlandskap förtätning tät stad livskvalitet
2	Socialt hållbar stad : En undersökning av hur social hållbarhet påverkas i en storstad när det förtätas. Navasardjan, Erik January 2022 (has links) No description available. Förtätning Tät stad Social hållbarhet Fysisk planering Stadsplanering Hållbar stadsutveckling Hållbar utveckling Malmö. Social Sciences Samhällsvetenskap
3	Förtätning som planeringsstrategi för en socialt hållbar utveckling : En undersökning av planerares uppfattning om den sociala hållbarheten vid stadsförtätning Nyström, Marika January 2017 (has links) I det här arbetet behandlas ämnet social hållbarhet inom ramen av stadsbyggnadskonceptet förtätning. Förtätning har blivit en internationell förespråkad planeringsstrategi för att hantera dagens pågående urbanisering och för att i längden kunna främja en hållbar utveckling. Så är även förtätning en central metod inom den fysiska planeringen för svenska storstadskommuner. Vad gäller den hållbara utvecklingen börjar allt mer fokus ligga på den sociala hållbarheten, även inom fysisk planering. I den här studien beskrivs ett perspektiv på vad den fysiska planeringen har för möjlighet att arbeta för en förbättrad social hållbarhet med bakgrund i vad som sägs i forskning. Forskningens perspektiv i frågan jämförs med de sociala förbättringar som planerare tillskriver den täta staden för att på så sätt belysa planerares förhållningssätt till den täta stadsstrukturens möjligheter och begränsningar att verka för social hållbarhet. Uppsatsen syftar därmed till att granska planerares uppfattning om den sociala hållbarheten i förhållande till stadsbyggnadskonceptet förtätning i den kommunala fysiska planeringen för att därigenom kunna dra slutsatser om, och i så fall förklara hur, förtätning av städer kan bidra till en positiv utveckling av den sociala hållbarheten. Som utgångspunkt för studien används ett teoretiskt perspektiv som grundar sig på vad forskningen säger om vad social hållbarhet är och hur det är kopplat till förtätning. Den teoretiska bakgrunden utgör sedan referensram för undersökningen av empirin. För arbetet har Malmö stad valts som empiriskt studieobjekt där en kvalitativ innehållsanalys används som metod för att undersöka de kommunala planeringsdokumenten. Malmö stad är en kommun som i sina planeringsdokument explicit skriver att förtätning är en av deras övergripande stadsbyggnadsstrategier vilken ska tillämpas i deras arbete mot en hållbar stadsutveckling. Malmö är en stad med både en stor förväntad befolkningstillväxt och en stad som beskriver sig ha stora utmaningar med den sociala hållbarheten, till exempel vad gäller integration. I den meningen är därför Malmö ett intressant exempel att undersöka för den här studien. I arbetets avslutande del jämförs kunskapen från teorin med resultaten från den empiriska undersökningen, det vill säga vad som framkommer av praktiken från kommunen, för att kunna dra slutsatser om planerares syn på den sociala hållbarheten och dess koppling till stadsbyggnadskonceptet förtätning. Resultatet av arbetet har visat på att planerare i sina dokument framställer förtätning som en planeringsstrategi som övervägande kan bidra till positiva effekter för den sociala hållbarheten, trots att det enligt forskning inte finns några entydiga bevis för att en tät stad är socialt fördelaktig. Det går därför att vara kritisk till vad planerarna har för förhållningsätt till hur de anser att en fysiskt tätare stad i praktiken ska kunna bidra till en förbättrad social hållbarhet i Malmö. Ett samhälles mjuka strukturer ses trots allt som mest avgörande och betydande för den sociala utvecklingen, varför en tydligare koppling mellan sociala aspekter och fysisk planering är en önskvärd riktning för att kunna närma sig sociala utmaningar även inom den fysiska planeringen. Social hållbarhet Förtätning Tät stad Stadsplanering Fysisk planering Hållbar stadsutveckling Hållbar utveckling Malmö Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
4	Att planera för en tät och grön stad -Planeringsprocessens möjligheter och utmaningar Backsell, Ronja, Nyman, Ronja January 2020 (has links) Rådande forskningsläge redogör för grönytors bortfall till förmån för förtätning. Detta sker även i Örebro tätort, där statistik visar att allmänna grönytor i Örebro tätort har minskat (SCB 2015a), trots att Örebro kommun har tydliga styrdokument och riktlinjer som förespråkar det motsatta. Denna motsägelse gör det intressant att i denna kontext skapa en förståelse för planeringsprocessen utifrån förtätning och grönstruktur samt undersöka implementeringen av kommunala styrdokuments gröna såväl som förtätningsvärden. Sammantaget syftar studien till att undersöka hur Örebro kommun förhåller sig till förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen. För att skapa en förståelse för planeringsprocessen, implementeringen samt Örebro kommuns förhållningssätt till förtätning och grönstruktur har en kvalitativ fallstudie valts som studiens forskningsstrategi med Örebro tätort som fall. Studiens empiriska material består av kommunala styrdokument: Strategi för arkitektur och byggande samt Grönstrategin, kombinerat med kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner från Stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes som metod för att analysera studiens empiriska material. För att på ett systematiskt sätt hantera den kvalitativa data utarbetades en teoretisk analysram som sedan kom att ligga till grund för studiens resultat- och analyskapitel. Med hjälp av den teoretiska analysramen synliggjordes en medvetenhet samt en generellt positiv syn på förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen, där möjligheten att kombinera en tät och grön stad i Örebro tätort ansågs vara god. Örebro kommuns syn på gröna värden har visats vara i en övergångsfas, från ett fokus på grönområden utifrån dess instrumentella värde till att snarare fokusera på dess egenvärde. Vidare kan en komplexitet i planeringsprocessen samt en paradox i kommunens förhållningssätt till relationen mellan förtätning och grönstruktur till viss del konstateras. Förtätning tät stad gröna värden grönstruktur grön stad fysisk planering social- och ekologisk hållbarhet Örebro kommun Human Geography Kulturgeografi
5	Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet Naucler, Agneta January 2015 (has links) Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits. Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag! fysisk planering stadsplanering samhällsplanering fysisk aktivitet främja fysisk aktivitet urban design urban planering allmänintresse rationell planering förhandlingsplanering fysiska strukturers påverkan aktiv transport passiv transport cykling cykel gång gå promenad motion stråk cykelvägar gångvägar gång- och cykelvägar stödjande infrastruktur sociala aspekter trygghet säkerhet upplevd trygghet hälsa jämställdhet integration delaktighet sociala möten social gemenskap grönområden grönytor natur naturområden aktivitetsytor lekplats lekplatser utegym aktiva mötesplatser allmän plats offentliga platser offentliga ytor fysisk aktivitet utomhus tillgänglighet beteendeförändringar förtätning tät stad funktionsblanda funktionsblandning prioritering trafikslag prioritering aktiv transport planeringsideal hållbart hållbar planering boverket malmö stad umeå kommun

1

Page generated in 0.3834 seconds