Tidigare forskning visar på arbetets betydelse för människan och att arbetslöshet riskerar att bidra till utanförskap, hälsoförändringar etc. Syftet med denna uppsats är att se på varslades personers tillvaro. Hur förändras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur präglas informanternas framtidssyn av varslen? Vårt teoretiska ramverk som används i denna uppsats är stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet. Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har undersökningen genererat teman som utanförskap, arbetets betydelse samt vägen tillbaka och framtiden. Resultatet som visade sig var att arbetet har stor betydelse för informanterna. I den nya tillvaron efter varslen spelade den sociala gemenskapen stor roll för att finna ett “vi” i “vi och dom” tänkandet för att undvika utanförskap. Men även för att komma ut i arbetsmarknaden igen, det visade sig att det krävs ett starkt engagemang från individerna då hjälpen utifrån inte var att räkna med. Vidare menade informanterna att deras framtid ser relativt ljus ut trots tillfälliga anställningar som de i dagsläget har. Informanterna uttryckte även sin oro för brukssamhället där de inte trodde att det skulle bestå om det stora företaget som de varslat från, kommer tvingas till konkurs.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande. Konklusion; För att uppnå en god omvårdnad av de äldre krävdes sjuksköterskor med ett stort kunnande och engagemang där goda omvårdnadsrelationer skapades utifrån den enskildes livsberättelse, behov och önskningar.

Denna uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien är att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrån utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med åtta nyanlända elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen går i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare från den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framträdande är placeringen i förberedelseklass, språket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. Här bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna där "vi", "förberedelseklasseleverna" står lägst i rang medan "dem", "svenskarna" står högst. Slutsatsen i denna uppsats är att eleverna vill uppfattas och identifieras som en del av den svenska gemenskapen, både av sig själva men även av det omgivande samhället. De eftersträvar en ny identitet och beskriver en social kategorisering, där de själva såväl som resterande elever i skolan är delaktiga i att skapa kategorier som står i motsats till varandra.

Vi har i denna uppsats undersökt hur Röda Korsets vision och den sociala gemenskapen påverkar engagemanget och motivationen hos en specifik grupp volontärer på mötesplatsen Kupan i Halmstad. Vi utgick ifrån en kvalitativansats i utformandet av uppsatsen, där vi genomförde kvalitativa intervjuer för insamlandet av vårt empiriska material. Detta analyserade vi sedan utifrån Philip Selznicks institutionalisering, Mats Alvessons organisationskultur, Randall Collins interaktionsritualer samt Thomas Scheffs sociala band. För att förstärka vår analys kopplade vi den till tidigare forskning utförda av Svedberg, von Essen och Jegermalm men även till Haski-Leventhal och Cnaans studie. Resultatet av vår studie visade att Röda Korset som organisation och dess värderingar påverkar den sociala gemenskapen, denna sociala gemenskap är ett grundläggande motiv för att volontärerna ska engagera sig inom Röda Korset.

ABSTRAKT Besättningarna ombord på ett fartyg kan bestå av människor som kommer från olika delar av världen. Tillsammans ska de arbeta och leva ihop i väg från sina familjer samt vänner, för att föra fartyget från en plats till en annan. Utifrån denna bakgrund, var syftet med vår undersökning att belysa hur svenska sjökaptensstudenter upplever att multikulturella besättningar påverkar miljön ombord med avseende på social gemenskap och arbetsklimat jämfört med nationellt sammansatta besättningar. Undersökningen består av sju intervjuer vars struktur avsåg en låg grad av standardisering med sjökaptensstuderande från avgångsklassen. För att kunna förstå och skildra respondenternas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Resultatet visar att den största faktorn som påverkade miljön ombord var kommunikationssvårigheterna. Att inte kunna kommunicera via sitt modersmål försämrade möjligheterna att skapa en god social gemenskap och ett bra arbetsklimat i multikulturella besättningar jämfört med nationellt sammansatta besättningar.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever i årskurs 6-7 upplever sin placering på resursskola. Jag använde mig av den kvalitativa forskningsintervjun med en fenomenologisk ansats som metod för att få reda på hur eleverna upplever sin placering på resursskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om resursskolor, inkludering och exkludering och vikten av relationer samt en koppling till aktuella styrdokument. Resultatet pekar på att elevernas upplevelse av resursskola kan delas in i tre kategorier, bekräftelse, social gemenskap och bemötande. Dessa samverkar och bidrar till att eleverna upplever en tillhörighet, ett sammanhang, inom resursskolan vilket de har saknat på sina hemskolor. En nackdel som lyfts fram är bristen på positiva elevförebilder inom resurskolan. Sammanfattningsvis så pekar slutsatsen på att det är viktigt för lärare att bygga goda relationer för att elever ska känna sig delaktiga, meningsfulla och kunna utvecklas inom de ramar som styrdokumenten anger.

Studien undersöker hur studenter på fristående kurser formar sin akademiska identitet. För att kunna komma fram till det kommer jag att studera vilka deltagarroller dessa studenter tar i den akademiska gemenskapen, och vad det är som motiverar dem att delta eller att inte delta i densamma. Jag kommer också att undersöka hur de anser sig bli bemötta av andra människor som är involverade i den akademiska världen samt av personer utanför den akademiska världen, för att undersöka hur detta skiljer sig beroende på vilken omgivning som kursstudenten befinner sig i.  Studien genomfördes med hjälp av sju stycken ostrukturerade intervjuer med kursstudenter på två lärosäten i Sverige. Det empiriska materialet analyserades sedan enligt fyra stycken vetenskapliga begrepp: Rationalitet, identitetskonstruktion, föreställningsvärld och deltagande i sociala praktiker.

Skolan är en social arena där elever gör mer än att lära sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det är även en plats där elever ingår i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport är att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pågående undervisning. Studien genomfördes i en årskurs trea på en mindre skola. De resultat som framkom var att elever använder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna använde sig av både verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprätthålla utrymmet för social gemenskap. Strategierna skiljde sig åt mellan officiella och inofficiella gemenskaper och aktiviteter. Slutsatserna är att eleverna använder sig av olika varianter av de olika kommunikativa strategierna beroende på om gemenskapen och/eller aktiviteten var officiell eller inofficiell. Anledningen till att eleverna pratar högt vid officiella utrymmen kan bero på att aktiviteten de ägnar sig åt är officiell. Likaså kan anledningen till att eleverna viskar vid inofficiella utrymmen vara att aktiviteten inte hör till undervisningen.

Syftet i detta arbete är att undersöka hur förskollärare talar om den pedagogiska verksamheten i samband med barns lek och lärande på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en diskursanalys där det integrerade perspektivet följdes, vilket innebär tolkande av verbala formuleringar och där orden som sägs är av vikt. Detta val gjordes med fördel då det är retoriken kring vad förskollärare talar om i samband som är av intresse. Intervjuer med sex olika förskollärare har utförts för att se vad retoriken kring förskolegården och lek och lärande säger. Det är semistrukturerade intervjuer som skett i samtalen med förskollärare. Studien redovisar de olika diskurserna som synliggörs i samtal med förskollärare, där det talas om motorisk utveckling, lärande inom olika innehållsområden, förskollärarens ansvar samt för vem utevistelsen är för. Resultatet visar att förskollärare är medvetna om vad som krävs av dem för att förskolegården ska kunna bidra till barns lärande, men trots detta framgår det att de vuxna ofta grupperar sig under utevistelsen och inte är tillräckligt närvarande eller aktiva i barnens aktiviteter. Det framgår dock förklaringar till detta, där det menas att barn klarar sig bättre själva utomhus än inomhus så det är under utevistelsen förskollärarna passar på att ta ut raster samt ha möten, därav råder det ofta personalbrist utomhus.

Hälsoutveckling i Sverige går framåt, men den självskattade hälsan är låg. Självskattning är ett mått som baseras på individens egen uppfattning av sin hälsa. Hälsa är en subjektiv uppskattning där varje individ har sin syn på upplevelse av hälsa. Autonomi, social gemenskap och begriplighet är olika dimensioner av hälsobegreppet som baseras på patienters upplevelse av hälsa. Många mätinstrument inom sjukvården idag har för avsikt att mäta hälsa genom frånvaro av symtom. Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning självskattar sin hälsa utifrån dimensionerna autonomi, social gemenskap och begriplighet. Metoden som användes var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkätundersökning utfördes under tre veckor. Resultatet baseras på 49 stycken enkäter. Resultatet visar att autonomidimensionen skattades lägst medelvärde samt att deltagarna skattade högst medelvärde på påståendet ”kan bry mig om andra”. Slutsatsen i denna studie visar att det låga värdet inom dimensionen autonomi kan bero på sjuksköterskornas arbetsklimat och medicinska synsätt. Implikationer i vården som fynden kan medföra kan vara en ökad medvetenhet kring självskattad hälsa både hos patienter och hos sjuksköterskor. / Health development in Sweden is advancing, but the self-rated health is low. Self-assessment is a measure based on the individual's own perception of their health. Health is a subjective estimate where each individual has his views on the experience of health. Autonomy, social community and understandability are different dimensions of the concept of health based on the patients' experience of health. Many measuring devices in healthcare today intends to measure  health by the absence of symptoms. The purpose of this study was to ask how patients in a general psychiatric outpatient clinic self-rate their health on the basis of the dimensions of autonomy, social community and comprehensibility. The method used was a cross-sectional study with quantitative approach. A survey was conducted over three weeks. The result is based on 49 questionnaires. The result shows that the autonomy dimension were estimated lowest average and that the participants estimated highest average on the claim "can care about others." The conclusion of this study is that one reason to low value in the dimension autonomy may depend on the nurses' working environment and medical approaches. Implications of care is that the findings may lead to an increased awareness of self-rated health among both patients and nurses.