Syftet med studien är att bidra med kunskap om relationer mellan olika typer av feedback och arbetsmotivation bland personalarbetare. De typerna av feedback vi behandlat i studien är arbetsrelaterad beröm, konstruktiv feedback samt negativ kritik. Vi utgår ifrån två frågeställningar: Vilken skillnad upplever personalarbetare feedback beroende på vem som är feedbackgivare? samt Vad händer med motivationen hos personalarbetare vid mottagandet av olika typer av feedback? För att samla in empiri till vårt arbete har vi använt oss av en webbenkät som har delats ut via e-post där totalt 68 personalarbetare har deltagit. Vi har använt oss av tvåfaktorteorin samt inre och yttre motivation som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång har vi analyserat empirin med hjälp av bivariata analyser och medelvärdesanalyser och har därmed kunnat avläsa sambanden mellan variablerna. Ur resultatet kan vi se samband mellan upplevelserna beroende på vem som är feedbackgivare. Det tydligaste sambandet vi kan se är att personalarbetare upplever att feedback från chefer ofta är mer effektfull än feedback från medarbetare. Däremot är det marginella skillnader beroende på vilken typ av feedback som ges.

Kvinnor som väntar sitt första barn är medvetna om att de står inför en utmaning och förväntar sig genomgå stark smärta men innan förlossningen faktiskt startat är det omöjligt att föreställa sig hur det kommer bli. Födande kvinnor uppmanas kontakta barnmorska på förlossningsavdelning innan sin ankomst till förlossning vilket de allra flesta gör. Kontakten sker över telefon vilket försvårar barnmorskans bedömning av kvinnans situation och barnmorskan har samtidigt som uppgift att fördela tillgängliga förlossningsplatser till kvinnor i aktiv förlossningsfas. Det saknas studier som lagt fokus på hur kvinnor upplever denna kontakt. Studiens syfte är att beskriva förstföderskors upplevelser kring telefonkontakten med barnmorskan inför förestående förlossning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och totalt intervjuades nio svensktalande kvinnor. Resultatet presenteras i fem kategorier, dessa är: Ett behov av att förankra förlossningsförloppet, Svårigheter i att vara novis, Förväntan kontra verklighet, Barnmorskans omtanke spelar stor roll och En inre konflikt uppstår. I resultatet framkom ett tema vilket var: Omfattningen av bekräftelse påverkar upplevelsen av att vara betydelsefull. Kvinnorna i studien ser upp till barnmorskan och upplevde det skönt att få omhändertas och guidas av henne. Kvinnans respekt för barnmorskan gjorde det dock svårt för kvinnorna att förmedla sin innersta önskan om att komma in till förlossningen innan barnmorskan uttalat samtycke till det. Kunskap om hur förstföderskor kan uppleva situationen är viktig för att kunna ge ett fulländat omhändertagande.

Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppväxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjälper unga att få en egen lägenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda på detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda på i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. Därefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för barn med adhd samt till en skola med en särskild pedagogisk inriktning för dessa barn. Skolans mål är att ge ungdomarna behörighet till gymnasiet. Vi har också undersökt hur informationsutbytet ser ut mellan BUP, Ungbo och skolan utifrån deras respektive synsätt. I vårt fall har ungdomen med adhd träffat representanter från BUP, skolan och sociala myndigheter men inte varit i kontakt med vår informant på Ungbo. Vi valde att intervjua kvinnan på Ungbo då hon har erfarenhet av ungdomar med adhd och hur de fungerar och är även insatt i sociala myndigheter behandlar sådana ärenden. Resultatet visar att det finns en del väsentliga behov som behöver tillgodoses hos dessa ungdomar, exempelvis behöver de en viss struktur i sin vardag för att allt ska fungera. Vår informant med adhd får representera denna diagnos och föra sin talan om vilken hjälp eller stöd han får från BUP, skolan samt sociala myndigheter.

Fibromyalgi är en sjukdom som till viss del omgärdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga säkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist på bekräftelse från hälso- och sjukvårdspersonalens sida. Genom denna brist på bekräftelse kan en människa som redan är tyngd av sina symtom känna sig kränkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. Därför är det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hälso- och sjukvården och på så sätt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekräftande möte mellan sjukvårdspersonal och patient. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där elva kvalitativa studier granskades och analyserades. Resultatet visade att patienterna ofta upplever att de blir ifrågasatta och inte bekräftade som sjuka. De faktorer som visade sig ha betydelse för ett bekräftande möte var att vårdpersonalen tog sig tid, visade sig intresserade av patienten och lyssnade aktivt. Utifrån detta drar vi slutsatsen att bekräftelse har en betydande funktion i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att öka medvetenheten hos hälso- och sjukvårdspersonal om denna betydelse kan de i sin tur arbeta aktivt med att mötet med patienten ska präglas av bekräftelse.

Syftet med vår studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med att motivera elever att ta en gymnasieexamen samt vilka faktorer yrkeskåren upplever skapar motivation. Detta var enligt oss intressant att undersöka då ett allt större ansvar över elever som riskerar att avbryta sin gymnasieutbildning läggs på just studie- och yrkesvägledare. Studien grundades på två frågeställningar; Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i praktiken med att motivera elever till en gymnasieexamen och vilka uppfattningar har studie- och yrkesvägledarna själva om vilka faktorer som skapar motivation hos gymnasieeleverna? I studien, som är av kvalitativ karaktär, intervjuade vi åtta stycken studie- och yrkesvägledare verksamma på gymnasieskolor. Våra informanter bekräftade att motivationsarbete inte är någon lätt uppgift, men att de genom studieplanen (målsättning), samtal, tydlig och enkel information samt programbyte kan få elever motiverade att fortsätta studera på gymnasiet. Vårt resultat visade att motivationsarbete i mångt och mycket grundar sig inom den humanistiska skolan, då det är eleven som är expert på sitt liv och att motivation måste komma inifrån för att vara hållbar. För att lyckas med detta visade vårt resultat på att studie- och yrkesvägledare ska vara inspirerande, bekräfta eleverna samt arbeta med att stärka deras självkänsla. Andra faktorer som nämndes i detta sammanhang var praktik och stöd hemifrån. I motivationsarbetet är det viktigt att studie- och yrkesvägledaren har tålamod, är förstående, tror på elevens förmåga samt ser verkligheten ur dennes perspektiv.

<p>Fibromyalgi är en sjukdom som till viss del omgärdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga säkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist på bekräftelse från hälso- och sjukvårdspersonalens sida. Genom denna brist på bekräftelse kan en människa som redan är tyngd av sina symtom känna sig kränkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. Därför är det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hälso- och sjukvården och på så sätt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekräftande möte mellan sjukvårdspersonal och patient. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där elva kvalitativa studier granskades och analyserades. Resultatet visade att patienterna ofta upplever att de blir ifrågasatta och inte bekräftade som sjuka. De faktorer som visade sig ha betydelse för ett bekräftande möte var att vårdpersonalen tog sig tid, visade sig intresserade av patienten och lyssnade aktivt. Utifrån detta drar vi slutsatsen att bekräftelse har en betydande funktion i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att öka medvetenheten hos hälso- och sjukvårdspersonal om denna betydelse kan de i sin tur arbeta aktivt med att mötet med patienten ska präglas av bekräftelse.</p>

Syftet för denna studie har varit att undersöka verksamma fritidslärares syn på hur man kan motverka utanförskap och hitta faktorer som främjar barns delaktighet i sociala sammanhang. Underlaget kommer ifrån kvalitativa intervjuer av fem verksamma fritidspedagoger fördelat på tre skolor. Med tre forskningsfrågor: Vad anser fritidslärare motverkar utanförskap? Vilka faktorer anser fritidslärare kan påverka och främja barns delaktighet i sociala sammanhang? Vilka forum anser fritidslärare kan främja barns uttrycksförmåga? Resultaten har visat på fritidspedagogens ambitioner om att arbeta för ett positivt, tryggt och öppet klimat. I första hand etablera en nära relation för att kunna prata med barnet och veta vad utanförskapet handlar om. Här är dokumentationsformen sociogram att föredra för att synliggöra dolda mönster och således utanförskapets orsaker. Fritidspedagogen kan även ha en dialog med arbetslaget och med övriga samverkansparter. Med ens förhållningssätt av att aktivt observera barngruppen och med verksamhetsplaneringar förankrade i värdegrunden kan man bygga för att bredda barns sociala erfarenhetsfront. Ett socialt lärande som hör fritids till. Forskning, främst identitetsteorin, har visat att med berikade möjligheter till sociala interaktioner, där barn blir bekräftade för vilka de är, stärker barns självkänsla. Bekräftandet gör också att individen tenderar att bibehålla de sociala relationerna där bekräftelse sker. Därför är det viktigt att arbeta efter ett accepterande gruppklimat och medvetandegöra vilka normer som finns. Arbeta efter ett klimat där alla blir lyssnade på, vilket är speciellt viktigt för att förhindra att barn ska hamna i en gråzon och uppleva utanförskap. För en fritidslärare att klara se och ge sig tid att lyssna för att barn ska synas och komma till tals, behövs det mer resurser i form tid och personalfördelning för att detta genuint kan ske.

Motivation är ett brett och svårdefinerat begrepp som används ofta i yrkeslivssammanhang. Många människor behöver genom bekräftelse bli uppmärksammade för sina arbetsprestationer.   Studien har genom en kvalitativ ansats jämfört hur ledare och medarbetare genom bekräftelse motiveras under arbetsdagen. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes sju intervjuer med ledare och medarbetare inom ett företag. Svaren har därefter analyserats utifrån inspration av en tematisk analys. Slutsatsen är att på den valda arbetsplatsen arbetar ledare efter en struktur som de tror motiverar sina medarbetare. Resultatet visade att medarbetare främst inte motiveras av sina ledare. Istället motiveras medarbetarna av kollegor, pengar samt arbetsuppgifter. Resultatet visade även att medarbetare motiveras av olika faktorer i olika sammanhang.

Bakgrund: Ett kriterium för att smärta ska kallas långvarig är att den har pågått under mer än tre månader och kan begränsa det vardagliga livet.  Behandlingen syftar till att hjälpa personen att ta mer kontroll över sitt liv, där omvårdnaden läggs på en personnivå. Sjuksköterskan har en betydande roll i smärtbehandlingen, eftersom bemötandet till dessa personer kan påverka smärtsituationen och öka förutsättningarna för en god balans i livet. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på elva kvalitativa artiklar som har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Ur resultatet framkom det både positiva- och negativa upplevelser av mötet med sjuksköterskan. Analysen resulterade därför i två huvudkategorier; Att uppleva bekräftelsens betydelse och Att inte bli bekräftad.  Slutsats: Personer med långvarig smärta upplever att smärtproblematiken blir bekräftad om ett personcentrerat förhållningssätt används. En personcentrerad omvårdnad bidrar till en ökad delaktighet och kan främja känslan av kontroll och lindra den långvariga smärtan.

Arbetstagares närmsta chef har en specifik roll som innebär att leda och fördela arbetet men även att vara en förebild och ansvara för vilket klimat som finns inom arbetsgruppen. På arbetsmarknaden återfinns människor från olika generationer, dessa tenderar att uppleva och förstå världen på olika sätt. Detta gör chefens ansvarsroll mer komplex eftersom dennes ledarskap ska motivera människor som förstår världen på olika sätt. Syftet med denna studie är att undersöka två generationer av arbetstagares uppfattningar om vad ett motiverande ledarskap innebär. För att uppfylla syftet används två forskningsfrågor: Vilka uppfattningar har de två generationerna om ledarskapstyperna: Auktoritärt, demokratiskt och låt-gå-ledare? Vilka likheter och skillnader finns mellan de två generationernas uppfattningar kring motiverande ledarskap? Metoden är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex intervjupersoner tillhörande två olika generationer, 1960- och 1990-talister. Det teoretiska ramverk som använts för att analysera det empiriska materialet består av Lennéer Axelson och Thylefors (2005) teori om de tre ledartyperna: auktoritärt, demokratiskt samt låt-gå-ledare och Giddens (2008) självet och självidentitet. Resultatet tyder på att det inte finns någon direkt skillnad mellan de två generationernas uppfattningar om vad ett motiverande ledarskap innebär. Generationerna hade liknande uppfattningar gällande hur en chef ska agera för att dennes ledarskap ska uppfattas som motiverande. Det handlar om att skapa en delaktighet bland medarbetarna där dessa känner sig sedda och bekräftade samt att chefen behöver vara närvarande för att kunna skapa en relation till medarbetarna.