This study will focus on how teachers motivate students to read and write. The questions that will be answered in this study are: How do teachers motivate students in literacy? How does the teacher work with methods to motivate students in literacy? How do the teachers look upon their role to create motivation for students in literacy? The participants in this study are three teachers who teach in separate classes, grade 1-3 just to achieve some kind of spread in the result. The methods that will be used are interviews and observations so that the two may complement each other. The result shows that the teachers motivate their students by using encouragement to strengthen their students' self-esteem and their belief in themselve in literacy. The teachers believe they have a big role when it comes to creating motivation for their students to achieve literacy.

Uppsatsen berör hur säljares motivation till sin arbetsuppgift på ett bilföretag påverkas av företagets rådande belöningssystem genom en fallstudie. För att få en bredare förståelse för vad som motiverar säljarna så undersöker fallstudien ifall det finns andra faktorer än belöningssystemet som påverkar säljarna. Med hjälp av motivationsteorier som förklarar vad som driver anställda till att motiveras på jobbet, samt om syftet med belöningssystemets utformande så formuleras en enkätundersökning där de anställda säljarna får svara i vilken grad de instämmer på påståenden som berör deras arbetsförhållanden. Resultaten analyseras i termer av vilka faktorer som säljarna anser vara drivande i deras dagliga arbete. För att få en större insikt om hur företagets belöningssystem är utformat utförs en intervju med en platschef. Enkäten visar att belöningssystemet inte motiverar säljarna i lika stor grad som inre motivationsfaktorer. De största motiveringsfaktorerna är att göra kunder nöjda, arbeta med stimulerande uppgifter, ha god gemenskap med sina arbetskollegor och att utveckla sin personliga kompetens. Svaren visar även att den belöningsform som uppskattas mest är beröm och positiv feedback. Belöningssystemets främst negativa påverkan påvisas, efter att ha analyserat resultatet, vara att det förhindrar de anställda att samarbeta med varandra. Vid vidare analys visar sig belöningssystemet inte enbart påverka säljarnas motivation negativt då det är utformat med effekter som ger utrymme för att tillfredsställa inre motivationsfaktorer.

Studiens utgångspunkt är frisörbranschens problematik med en genomsnittlig yrkeslängd på endast 8 år. Syftet är att utveckla en modell som förklarar individens motivation inom branschen. Uppsatsens teoretiska referensram utgår från tidigare erkända teorier som behandlar motivation. Litteraturen har analyserats och delats in i olika analysnivåer med relevanta motivationsfaktorer för att kunna studera den eventuella variation som kan finnas. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer baserat på ett urval av analytiska grupper med olika erfarenheter och arbetslängd i yrket. Resultatet visade skillnader mellan de olika grupperna men gemensamt påvisades den individuella känslan av meningsfullhet som den mest betydande motivationsfaktorn. Studien visar att oavsett tid i branschen är det vanligt att frisörers motivations varierar beroende på hur pass tillräckliga de känner sig inför sina egna, kunders och organisationens förväntningar.

Arbetet som behandlare kan vara påfrestande då behandlaren ständigt möter klienter. Således kan en behandlare utsättas för både psykiska och fysiska risker som eventuellt kan påverka behandlarens arbetsmotivation. Syftet med detta examensarbete är att utifrån behandlarens egna upplevelser få en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som påverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en känsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv är viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhävs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer. Uppsatsen bygger på tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju. Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete. Denna motivation är dock komplex och multidimensionell i den meningen att den består av en stor mängd olika faktorer vilka berör individens känslomässiga, kognitiv-rationella och sociala essens.

Syftet med vår studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med att motivera elever att ta en gymnasieexamen samt vilka faktorer yrkeskåren upplever skapar motivation. Detta var enligt oss intressant att undersöka då ett allt större ansvar över elever som riskerar att avbryta sin gymnasieutbildning läggs på just studie- och yrkesvägledare. Studien grundades på två frågeställningar; Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i praktiken med att motivera elever till en gymnasieexamen och vilka uppfattningar har studie- och yrkesvägledarna själva om vilka faktorer som skapar motivation hos gymnasieeleverna? I studien, som är av kvalitativ karaktär, intervjuade vi åtta stycken studie- och yrkesvägledare verksamma på gymnasieskolor. Våra informanter bekräftade att motivationsarbete inte är någon lätt uppgift, men att de genom studieplanen (målsättning), samtal, tydlig och enkel information samt programbyte kan få elever motiverade att fortsätta studera på gymnasiet. Vårt resultat visade att motivationsarbete i mångt och mycket grundar sig inom den humanistiska skolan, då det är eleven som är expert på sitt liv och att motivation måste komma inifrån för att vara hållbar. För att lyckas med detta visade vårt resultat på att studie- och yrkesvägledare ska vara inspirerande, bekräfta eleverna samt arbeta med att stärka deras självkänsla. Andra faktorer som nämndes i detta sammanhang var praktik och stöd hemifrån. I motivationsarbetet är det viktigt att studie- och yrkesvägledaren har tålamod, är förstående, tror på elevens förmåga samt ser verkligheten ur dennes perspektiv.

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa hur lärandeprocessen med fokus på motivationsarbetet i grundskolans tidigare år kan se ut men också försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lärande. Denna studie bygger på en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat på sex elever och sex pedagoger. Resultatet av intervjuerna från pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev är en viktig del i att motivation ska uppstå och växa fram. Resultatet av intervjuerna från eleverna tyder på att ett lärande som tar sin utgångspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen.

<p><p>Syftet med uppsatsen är att genom litteraturstudier och med utgångspunkt i ett antal kända motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsätt belysa olika teorier utifrån nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjälp av sekundärdata i form av litteraturer inhämta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. Både svensk och engelsk litteratur som är skri-ven av kända författare inom ämnet har använts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar. Teori: Här presenteras överskådligt ett antal kända teorier som legat till grund för ett antal tidigare forskningar. Sedan följer ett nytt kapitel av teori som inte förekommer i tidigare forskningar. Författaren finner dessa som relevanta och presenterar dessa för läsaren. Analys: Här presenteras kritik som riktats mot teorierna under åren. Egna reflektioner: Här efter en omfattande litteraturstudie och genomgång av tidigare forsk-ning presenteras egna reflektioner kring motivation. Dessa är byggda på egna erfarenheter och tolkningar vilket författaren vill upplysa läsaren om. Förslag till fortsatt forskning: Författaren föreslår vidareforskning i ämnet motivation fast inom flera områden som arbetsliv, idrott och skolan samt med illustrationsintervjuer för att få en bättre inblick i ämnet motivation.</p></p>

Syftet med uppsatsen är att genom litteraturstudier och med utgångspunkt i ett antal kända motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsätt belysa olika teorier utifrån nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjälp av sekundärdata i form av litteraturer inhämta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. Både svensk och engelsk litteratur som är skri-ven av kända författare inom ämnet har använts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar. Teori: Här presenteras överskådligt ett antal kända teorier som legat till grund för ett antal tidigare forskningar. Sedan följer ett nytt kapitel av teori som inte förekommer i tidigare forskningar. Författaren finner dessa som relevanta och presenterar dessa för läsaren. Analys: Här presenteras kritik som riktats mot teorierna under åren. Egna reflektioner: Här efter en omfattande litteraturstudie och genomgång av tidigare forsk-ning presenteras egna reflektioner kring motivation. Dessa är byggda på egna erfarenheter och tolkningar vilket författaren vill upplysa läsaren om. Förslag till fortsatt forskning: Författaren föreslår vidareforskning i ämnet motivation fast inom flera områden som arbetsliv, idrott och skolan samt med illustrationsintervjuer för att få en bättre inblick i ämnet motivation.

Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation. Andra viktiga drivkrafter för eleverna är deras framtidsmål, egna prestationskrav och förväntningar från föräldrar och kompisar. Det gick inte att se några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg.

<p>Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation. Andra viktiga drivkrafter för eleverna är deras framtidsmål, egna prestationskrav och förväntningar från föräldrar och kompisar. Det gick inte att se några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg.</p>