No description available.

<p>Fokus har alltmer riktats mot utegårdens utformning både i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa några verksamma pedagogers uppfattningar om utegårdens utformning och om, och i så fall hur pedagogerna relaterar utegårdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset är att belysa pedagogernas uppfattningar om några skilda miljöer med avseende på utegårdarnas kvalitéer. Studien är avgränsad till förskolegårdar. Examensarbetet utgår från följande frågeställningar:</p><p>• Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning på förskolegården?</p><p>• Vad är pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstår på förskolegården?</p><p>• Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstår?</p><p>• Hur befrämjar respektive hindrar olika utformade utegårdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?</p><p>Metoden som använts är kvalitativa intervjuer.</p><p>Resultatet visar på att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegårdars utformning och konflikter där faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud är avgörande för konflikttätheten på en förskolegård. </p><p>Nyckelord: Konflikter, förskolegård, Utevistelse.</p>

Fokus har alltmer riktats mot utegårdens utformning både i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa några verksamma pedagogers uppfattningar om utegårdens utformning och om, och i så fall hur pedagogerna relaterar utegårdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset är att belysa pedagogernas uppfattningar om några skilda miljöer med avseende på utegårdarnas kvalitéer. Studien är avgränsad till förskolegårdar. Examensarbetet utgår från följande frågeställningar: •Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning på förskolegården? •Vad är pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstår på förskolegården? •Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstår? •Hur befrämjar respektive hindrar olika utformade utegårdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna? Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegårdars utformning och konflikter där faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud är avgörande för konflikttätheten på en förskolegård. Nyckelord: Konflikter, förskolegård, Utevistelse.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek på förskolegården. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde när  barnen vistades på förskolegården, om pedagogerna deltog i leken och på vilket sätt de deltog. Vi utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes på observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut på att observera pedagogers delaktighet i barns lek. Målet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och få svar på frågeställningarna. Resultatet blev att pedagogerna var delaktiga i barnens lek till viss del genom att aktivt delta i leken, till exempel genom att leka i sandlådan eller leka med bokstäver tillsammans med barnen. Samtidigt lät pedagogerna barnen leka för sig själv, utan någon pedagogs inblandning i leken. Ofta var det barnen som påkallade pedagogernas uppmärksamhet till delaktighet i leken, men det hände också att pedagogerna påkallade barnens uppmärksamhet för att inspirera de till lek. Pedagogers synsätt och förhållningssätt hade betydelse till hur delaktiga de var i barnens lek på förskolegården.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares tankar kring utomhuspedagogik på förskolegården och hur förskollärare beskriver barns matematiska lärande på förskolegården. Syftet är även att synliggöra hur förskollärare beskriver sin roll för barns matematiska lärande på förskolegården och vilken betydelse förskolegårdens material och utformning har för barns matematiska lärande. Studiens metod är kvalitativ. Studiens resultat visar utomhuspedagogiken uppfattas som något positivt, men att förskolegården ofta inte ses som en miljö för planerade matematiska aktiviteter. Det framkommer även att det är personalens medvetenhet som är viktig för barns matematiska lärande, och att förskolegårdens miljö kan påverka det matematiska lärandet. Slutsatsen påvisar förskollärarnas skillnader och likheter i sina svar kring utomhuspedagogik och matematiskt lärande på förskolegården.

Den här undersökningen syftar till att belysa hur pedagoger stödjer barns lek på förskolegården. Undersökningen är en kvalitativ studie där två olika datainsamlingsmetoder använts.  För att synliggöra pedagogers agerande på förskolegården har observationer genomförts. Genom mejlintervjuver har pedagogers åsikter och uppfattningar samlats in för att sedan kopplas samman med observationsresultatet. Undersökningen har genomförts på en kommunal förskola i södra Sverige. Litteraturen och tidigare forskning som undersökningen utgått från behandlar bland annat lek, pedagogers roll och samspel. Resultaten visar att det finns likheter men också skillnader i det som observerats och de intervjusvar som gavs. Respondenternas gemensamma uppfattningar och tankar är att låta barnen ha fri lek ute på förskolegården utan att själva delta. Observationerna visar att pedagogerna ofta intar en passiv roll under den fria leken, men finns där för att reda ut konflikter och försöka förhindra olyckor samt stoppa opassande lekar.

<p>Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa – fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt. Resultatet visade också att alla respondenter menade att utevistelse påverkade barnens hälsa positivt. De tyckte att det var självklart att gå ut minst en gång om dagen och gärna fler gånger. Vidare framkom det att flera respondenter var missnöjda med sin förskolegård, vilket ledde till att de oftare gjorde utflykter utanför förskolegården som till exempel till en skog.</p>

No description available.

Studiens syfte är att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegården och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. Utgångspunkt tas i forskningsfrågorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegården används?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas på deras gård? samt Vad säger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod användes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frågor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angående förskolegården på ett mer berättande sätt utifrån sina erfarenheter. Utifrån svaren ställdes sedan riktade följdfrågor för att få djupare svar på forskningsfrågorna. Från de tre förskolor som valdes ut intervjuades två pedagoger från varje förskola, totalt sex stycken. Materialet transkriberades och sammanställdes sedan utifrån olika uppfattningar. Resultatet är tolkat utifrån sociokulturella begrepp och visar att pedagogerna ser utevistelsen som betydelsefull. De uttrycker att barnen ska ha tillgång till material så att de har möjlighet att välja vilken aktivitet de vill göra samt en varierad miljö som är utformad efter barnens behov och intressen. Utifrån vad pedagogen anser är viktigast med utevistelsen intar de olika roller som påverkar gårdens betydelse.

No description available.