Denna kvalitativa observationsstudie undersöker hur pedagoger i förskolan arbetar med att stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården. Studien berör även påverkansfaktorer som främjar och/eller begränsar pedagogerna i sitt arbete. Observationsstudien har utförts på två olika förskolor, vars förutsättningar sett olika ut. Likheter och mönster de båda förskolorna emellan, relaterat till studiens syfte och frågeställningar, har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De likheter och mönster som har framkommit presenteras som kategorier i studiens resultatdel. Dessa innehåller beskrivande episoder från studiens datamaterial, som synliggör kategorierna. Studiens resultat visar att pedagogerna använder sig av strategierna Erbjudande av material, Bekräftelse och uppmuntran samt Delaktighet i sitt arbete med att stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården. Resultatet visar även att pedagogerna främjas och begränsas av specifika faktorer i sitt arbete med detta. Dessa faktorer är Regler, Kroppsspråk, Materialtillgång, Barngruppens storlek samt Arbetslag. Föregående strategier och faktorer visar sig vara verksamma på båda förskolorna trots deras olika förutsättningar.

Inledning I förskolan anses utevistelsen vara betydelsefull och viktig för barns hälsa och välbefinnande och en självklar del av verksamheten. En stor del av verksamhetens tid spenderas ute på förskolans gård.  Vi har arbetat många år i förskolan och har upplevelsen att utevistelsen på gården ofta handlar om att barnen ska få komma ut i friska luften och få göra av med energi. Under vår studietid har vi fått ett större intresse om utevistelsen på förskolans gård, på vilket sätt den används och planeras samt hur miljön på gården formas. Syfte Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om utomhuspedagogik i förskolan. Vi villundersöka hur barn och förskollärare på förskolan resonerar kring utomhuspedagogik och barnens olika möjligheter till utveckling och lärande i förskolans utemiljö. Metod Till studien har vi valt att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta för att vi ville undersöka hur förskollärare resonerar kring barns möjligheter till lärande och utveckling på förskolans gård. Vi har även genomfört gruppsamtal med fem barn på två olika förskolor för att ta del av barnens tankar och funderingar kring sin utevistelse. För att specifikt kunna undersöka barnens aktiviteter så genomförde vi även två icke-deltagande observationer av barn och förskollärare under utevistelse. Resultat Studien visar att förskollärare tycker att det viktigt med utevistelse för barnen. De anser inte att är så stor skillnad på ute- och inomhuspedagogik men studien visar att det blir skillnader i vardagen. Samtliga förskollärare anser att det pedagogiska arbetet man gör med barnen inomhus kan man även göra utomhus. Förskollärarna tycker att utevistelsen bidrar till att barnen får möjlighet till rörelse och att leka lekar som miljön inne ofta sätter stopp för. På gården leker barnen i andra sociala konstellationer än inne, de lär sig samspela, öva samarbetsförmågan och konflikthantering säger förskollärarna. Barnen tycker att de lär sig att samarbeta. Det framgår också i resultatet att barnen får ta del av mycket matematik, matematiska begrepp, fysik och naturkunskap under utevistelsen.

Denna studie syftar till att beskriva förskollärares syn på barns relationsskapande på en begränsad förskolegård. För att undersöka detta valde vi att fokusera på förskollärares uppfattningar kring barns relationsskapande på en begränsad förskolegård, samt förskollärares strategier för att utveckla förskolegården i förhållande till barns relationsskapande. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna hade två olika uppfattningar gällande om den begränsade förskolegården påverkar barns relationsskapande. Både förskollärares förhållningssätt och förskolegårdens storlek ansågs vara av betydelse. Det framkom även att förskollärarnas strategier för att utveckla den begränsade förskolegården varierade. De olika kategorier som sammanfattar de strategier förskollärarna beskrev för att utveckla förskolegården var miljö och material, stöd utifrån och kompletterande miljöer. Resultatet diskuteras sedan i relation till inledningen, bakgrund och tidigare forskning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om motoriska rörelser som barn utför på förskolegården samt barns åsikter om dessa platser. De frågeställningar vi utgår från är: Hur ser barn på förskolegårdens utformning? Vilka motoriska färdigheter tränar barn på förskolegården? Den teoretiska grund som ligger för vår studie är barns perspektiv, där vi lyfter fram barnens åsikter och tittar på vilka motoriska rörelser de utför. De teoretiska verktyg vi valt att använda förklarar vi innebörden av, för barns motoriska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ studie för att samla in empirin, där metoden består av intervju med rundvandring samt videoobservationer, med observationsschema för att få svar på våra frågor. Där tio treåringar har deltagit i intervjun och observerats. Resultatet visar på vad barnen tränar för motoriska färdigheter på förskolegården. En beskrivning av olika platser utifrån barnens perspektiv samt deras åsikter om förskolegården.

Denna studie syftar till att undersöka två skilda förskolegårdar och vilka förutsättningar som dessa erbjuder för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Studien berör även vilka strategier pedagogerna använder för att erbjuda barnen en utomhusmiljö som ger barnen möjlighet till stimulering och utveckling. För att svara upp till vårt syfte har vi utfört en kvalitativ observationsstudie samt kompletterande fältsamtal på de båda förskolorna. Vårt empiriska material har sedan analyserats utifrån en tematisk analysansats där vi funnit två huvudkategorier, möjligheter och hinder, för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Dessa presenteras närmare i olika underrubriker under vårt resultat. Resultatet visar på att det som på den ena förskolan framstår som möjligheter, snarare är hinder på den andra förskolan då den inte alls erbjuder barnen en jämförbar miljö. Vidare blir det tydligt att pedagogens förhållningssätt och roll blir betydande för att komma förbi hindren och kunna se möjligheterna utifrån de förutsättningar de har att arbeta efter. Resultatet diskuteras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö 18, tidigare forskning samt vem blir jag som pedagog i dessa två förskolor.

Bakgrunden för detta examensarbete grundar sig i våra egna noteringar av att många förskolegårdar i innerstäderna idag är små, platta och saknar naturmaterial. Den föreliggande studien har därför som syfte att undersöka vad som prioriteras vid planeringen av nybyggnationer av förskolegårdar. Mer preciserat så undersöks vilka aspekter som får genomslag vid planeringen av förskolegårdar.Studien har grundats på kvalitativa metoder, där två tjänstemän från Skol- och fritidsförvaltningen respektive Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg har intervjuats. Detta för att få två olika perspektiv från två människor som är en del av den planeringsprocess som studien undersöker.För att analysera det insamlade materialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Dessa är institutionaliserad barndom samt barnperspektiv och barns perspektiv. Analysen stöttas även upp av ett arbetsmaterial från Helsingborgs stad som anger riktlinjer för skolgårdar och förskolegårdar.Resultatet av studien visar att förutsättningarna för nya förskolor i städerna är dåliga redan innan planeringsprocessen ens har påbörjats eftersom konkurrensen om mark är så stor. Ett politiskt tryck på att skapa fler bostäder åt det ökande invånarantalet har lett till att den kortsiktiga ekonomiska vinsten som genereras av att sälja mark åt bostadshus prioriteras högre än den långsiktiga allmänna investeringen som en förskola innebär.Vidare så visar studien att de riktlinjer som följs i huvudsak är Plan- och bygglagen (SFS 2010:900, 8 kap. 9 §), och att de aspekter som får genomslag i planeringsprocessen av en förskolegård är att såväl material som lekredskap som installeras på gården ska vara hållbart ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. På grund av säkerhets- och tillgänglighetsskäl byts material och lekredskap såsom asfalt och gungor ut mot säkrare och mer hållbara alternativ. Dessa är dock inte alltid bra för varken miljön eller hälsan, vilket innebär att barns hälsa, miljön, samt barns perspektiv inte prioriteras.

Föreliggande arbete presenterar hur barns välbefinnande kan relateras till hur förskolegårdens miljö är utformad. Syftet är att bidra med kunskap om hur förskolegårdens utformning kan relateras till barns välbefinnande.Forskningsfrågorna som guidar den här studien är; vad uttrycker barn att de vill ha tillgång till på förskolegården för att de ska känna välbefinnande? och; vilka platser är viktiga för att barn ska känna välbefinnande på förskolegården? Med inspiration från teorin om livsvärlden avser studien att närma sig barns perspektiv av deras upplevda välbefinnande på förskolegården. Metoden som har används för att samlaempiri är observationer av barn i sin fria lek på förskolegården samt barnintervjuer, Empirin har sedan analyserats kvalitativt. Resultatet visar att barns välbefinnande går att relatera till hur en förskolegård är utformad. En förskolegård som är utformad med platser där barn kan gömma sig, röra sig fritt, återhämta sig och ha tillgång till löst material, kan relateras till ett positivt välbefinnande hos barn. Genom att ta hänsyn till barns preferenser på förskolegården kan deras behov förstås, och genom att förstå barns behov kan förskolegården utformas på ett sätt som kan tillgodose barns behov och därav kan deras välbefinnande öka. Kunskapen är angelägen för personal inom förskolan som vill utvidga sitt perspektiv av förskolegårdens utformning och hur den kan relateras till barns välbefinnande.

Syftet med den här studien är att synliggöra förskollärares och barnskötares uppfattningar av teknikundervisning på förskolegården. Studien utgick från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra förskollärare och en barnskötare. Den teoretiska utgångspunkt som studien haft som grund är det sociokulturella perspektivet, där begrepp som socialt samspel, mediering, proximala utvecklingszonen och scaffolding används för att analysera resultatet. Resultatet visade att förskollärare och barnskötare sällan undervisar i teknikämnet. Förskolegården används vid sällsynta tillfällen för teknikundervisning. Förskollärarnas och barnskötarens uppfattningar och egna beskrivningar av material som används framkommer även i resultatet. En slutsats av den här studien är att förskollärarna och barnskötaren är överens om att teknikundervisning på förskolegården kan ske mer frekvent. Däremot anser de att mer kompetens behövs för att kunna genomföra mer av teknikundervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar det pedagogiska uppdraget under utomhusvistelsen på förskolegården. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur beskriver förskollärarna att de använder förskolegården? Hur resonerar förskollärare kring sin egen roll under utevistelsen på förskolegården? Studien utgår från en fenomenografisk ansats för att få fatt i förskollärares uppfattningar. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes för att samla in förskollärarnas uppfattningar.  Resultatet visar att förskollärarna använder förskolegården för att låta barnen utveckla motorik och socialt samspel. Förskollärarna uppfattar en rad olika begränsningar med utomhusvistelsen på förskolegården. Begränsningar som lyftes var samsyn kring förskolegårdens användande och personalens roll på förskolegården. Förskollärarna delade uppfattningar om att vara närvarande och följa barnen utomhus på förskolegården. Resultatet visar att förskollärarna hade en viss pedagogisk tanke med användandet av förskolegården, även om den var begränsad. Begränsningarna hämmade förskollärarna från att se möjligheterna med utomhusvistelsen på förskolegården.

Enligt förskolans läroplan (Lpfö 98/10), är det de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för, som bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Syftet med min studie är att undersöka hur två yrkesverksamma och entusiastiska pedagoger planerar och resonerar kring utformningen av av utomhusmiljön på deras förskolegård. Viktigt att framföra är att denna förskolegård är ett projektarbete i förändring där den bärande idén är att skapa en kreativ, spännande och inspirerande utemiljö som ska tillgodose barns olika behov och viljor. Jag vill samtidigt understryka att dessa informanter är nyckelpersoner då det är de som driver detta projekt. Jag utgår från följande frågeställningar: Hur resonerar och planerar pedagogerna kring utformningen av förskolegården som lek och lärmiljö? Vilka möjligheter finns för att pedagogerna själva ska utforma förskolegården avseende hinder, möjligheter och inspiration? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med två förskollärare vid en förskola i södra Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att dessa pedagoger har en bred kunskap och medvetenhet om hur en bra utformad förskolegård bör se ut för att främja barns lek, lärande och utveckling. De uttrycker båda att gården ska erbjuda en variationsrik miljö med skog och buskar där barnen kan få vara ifred och zoner för de vilda lekarna som att cykla i backen. Gården ska helt enkelt erbjuda olika zoner för att tillgodose barnens olika behov. De lyfter även fram vilka möjligheter samt hinder de har att förhålla sig till kring utformningen av deras förskolegård, varpå möjligheterna styr överlägset, enligt pedagogerna. Inspiration är nyckeln till framgång, vilket visar på att dessa pedagoger har. De har hämtat kunskap från olika sorters källor som behandlar ämnet utemiljö. De har varit ute i kommunen och presenterat sitt projekt för andra förskolor, de har gjort studiebesök på en Reggio-Emilia-inspirerad förskola uppe i Kalmar och nu när de kommit en bit på vägen kring sitt projekt, har de även haft förskolor som kommit på studiebesök till deras förskola vilket enligt mig visar på ett stort engagemang och att eldsjälar verkligen finns inom förskolans värld.