When an organization is doing strategic planning, it should take into consideration the different perspectives within the planning process, as well as the various methods available to construct a strategy. Research by Mintzberg and Waters shows that strategy planning ranges on a scale of completely deliberate to completely emergent. Deliberate strategies are well thought out and well planned in order to reach a specific goal. From the beginning of the process, there is no doubt what the desired outcome is and everyone in the organization shares the same goal. Emergent strategies are the opposite of deliberate strategies. With an emergent strategy, the strategy develops over time and actions are taken without an end goal in mind. The strategies and campaigns used by Greenpeace are known across the world and the organization's relatively bold way of pursuing its goals is presumed to require a certain measure of legitimacy to succeed. The purpose of this study is to determine if Greenpeace is working using deliberate or emergent strategies, as well as what role the legitimacy of the organization plays in the development of those strategies. The study has been conducted by doing a qualitative case study of Greenpeace. Two respondents from the head office in Stockholm were interviewed and data from a documentary and several campaigns were analyzed. / När en organisation lägger upp strategier och tar strategiska beslut finns det olika perspektiv och sätt att bygga upp strategierna på. Forskning gjord av Mintzberg och Waters visar att arbetet med strategier befinner sig på en skala mellan helt planerade (deliberate) och helt framväxande (emergent). Planerade strategier är genomtänkta och väl planerade inför ett specifikt mål. Det har inte varit några tvivel om vadsom var önskat innan man genomförde sina handlingar och alla i organisationen delar samma mål. Framväxande strategier har de motsatta egenskaperna i form av att strategin gradvis träder fram och handlingarna sker utan att det från början har funnits någon specifik avsikt med handlingen. Strategierna och kampanjerna hos organisationen Greenpeaceär kända världen över och dessrelativt utmanande sätt att arbeta kan antas kräva legitimitet från omgivningen för att arbetet ska kunna genomföras och lyckas. Syftet med undersökningen är därför att undersöka om Greenpeace arbetar med planerade eller framväxande strategier, samt vilken roll desslegitimitet spelar för framtagningen av dessstrategier. Studien har genomförts med hjälp av enkvalitativ fallstudie i Greenpeace. Två respondenter från huvudkontoret i Stockholm har intervjuats och data från en dokumentär om Greenpeace samt om kampanjer har analyserats. Undersökningens empiri visar att Greenpeaces strategier har tendenser för både planerade och framväxande strategier. Vi menar dock att strategierna ligger närmare planerade än framväxande.

Denna studie har genomförts för att undersöka användningen av Polyas strategier för problemlösning bland matematiklärare, samt hur deras erfarenheter relaterar till detta i årskurs 7–9. Metoder som använts för att undersöka detta är enkät . Totalt har 60 matematiklärare svarat på enkäten. Resultatet redovisar att elever stöter på utmaningar vid problemlösning och att lärarens tillämpning av olika strategier främjar en djupare förståelse för matematik och problemlösningsförmåga. Polyas fyra-stegs teori för problemhantering erbjuder en strukturerad och systematisk strategi som är särskilt anpassad till skolmiljön. Genom att förstå problemet, skapa en plan, genomföra planen och kontrollera resultatet, får eleverna en ram att följa som kan minska känslan av överväldigande och främja självständigt tänkande.

Det är en nödvändighet att aktivt använda sig av sin empatiförmåga i mötet med klienter,detta för att skapa kontakt med klienten och för att kunna leva sig in i dennes känslor.Empati är därför en förutsättning för att kunna ge klienten den hjälp och det stöd sombehövs. Samtidigt kan flera klienters berättelser om traumatiska händelser leda till attsamtalsrådgivaren tänjer sig längre än vad som är nyttigt och till slut inte orkar släppa innågon mer drabbad människa.I denna studie undersöks vad det är som gör att socionomer kan vara empatiska utan att blinedtyngda av samtalet med klienter/patienter som befinner sig i svåra situationer. Genom attintervjua fyra socionomer och sedan bearbeta empirin med metoden Grundad teori, bildadesen modell med en tillhörande teori som svarar på syftesfrågan: Engagemang väcker stödsom med erfarenheten leder till insikt och medvetenhet som skapar empatisk närhet ochemotionell distans i samtalet, vilket i sin tur upprätthåller engagemanget.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad eleverna använder sig av för strategier när de löser textuppgifter i division. Fokus har varit på kommunikationsförmågan och dess betydelse för elevernas sätt att lösa textuppgifter. Intresset för området väcktes när jag var på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag kunde se att elever hade svårigheter att veta vilken strategi de skulle använda sig av. Den kommunikativa förmågans betydelse för elevernas sätt att lösa textuppgifterna undersöks genom att eleverna löser uppgifterna i par. Resultatet av studien visar att eleverna använder sig av likartade strategier när de ska lösa textuppgifter inom division, dvs. rita, kort division och omvänd division m.fl. Eleverna hade om möjlighet getts använt sig av laborativt material. En annan aspekt som resultatet pekar på är att det finns många fördelar med att ge eleverna möjlighet att använda sig av den kommunikativa förmågan. Några fördelar är att eleverna kan delge varandra tankar, utveckla sina förmågor och lär sig föra matematiska resonemang.

Från höstterminstarten 2011 har alla nya elever inom de kommunala gymnasieskolorna i Karlstad och Hammarö tillgång till en egen dator, en satsning som brukar gå under beteckningen en-till-en. Denna situation öppnar för en möjlighet att studera hur denna tekniska förändring också påverkar lärares upplevelse av teknikskiftet och hur lärarna uppfattar att tekniken förändrar skolvardagen. Under december 2011 intervjuades 47 lärare i engelska (du skriver rätt antal) utifrån en gemensam intervjuguide med öppna frågor kring erfarenheter, strategier och åsikter om hur det är att arbeta i klasser som omfattades av en-till-en-satsningen. Syftet med studien var att kategorisera lärarnas uppfattningar och hur de erfar denna nya situation; detta då med hjälp av en fenomenografisk analysmetod. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där lärandet ingår i en social kommunikativ process. Resultatet av analysen pekar mot att det går att dela in lärarnas syn på den nya situationen i tre huvudkategorier; erfarenhet av fenomen genom jämförelse; undervisning strategier i förhållande till fenomenet; fenomen i praktik.

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsen handlar om hur ledarskapet kan ta sig form och vilka metoder och strategier som ledare använder för att kunna nå resultat och uppfylla sina mål. Studien är uppdelad i en litteraturstudie och i en empirisk studie.I litteraturstudien sammanställer vi de gemensamma drag som finns mellan olika ledarskaps former som framtagits av forskare. Vi samlar delar från de olika teorierna och ser vilka likheter som finns mellan ledarskapsteorierna. Utifrån de likheter och återkommande delar som finns bland ledarskapsteorierna har vi skapat det som vi benämner som centrala delar av ledarskapet. De centrala delarna för ledarskap som vi kan finna genom vår litteraturstudie är information, kommunikation, organisering, arbetsfördelning, skapa trivsel, beslutsfattning och utveckling. Sedan gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade butikschefer inom en butikskedja. Vi valde att intervjua butikschefer inom en och samma butikskedja för att kunna se hur ledarskapet skiljer sig åt även om butikscheferna har liknande arbetsmiljöer och förutsättningar för sitt arbete. I den empiriska studien kopplas det empiriska materialet samman med de centrala delarna från litteraturstudien. Vi ser hur studieobjekten använder sig av de centrala delarna inom ledarskapet och vi finner även fyra ytterligare delar inom ledarskapet som vi anser vara centrala. De fyra ytterligare delarna är glädjespridning, motivation, delaktighet och manipulation. Utifrån de centrala delarna inom ledarskapet har vi skapat olika fokusområden. Fokusområdena är en utveckling av de centrala delarna där vi genom studieobjekten har tolkat olika områden där en ledare kan lägga fokus. För att visa på de metoder och strategier som ledare använder för att leda en organisation har vi sedan visat hur fokusområdena kan användas och hur dessa kan kopplas samman med varandra. Vi visar på olika kedjebildningar som kan göras med fokusområdena, hur dessa kan användas för att uppfylla varandras syfte och göra att ledare når resultat. Avslutningsvis för vi en friare diskussion där vi bland annat diskuterar vad som kan påverka ledarskapet och en ledares val av fokusområden. Vi ser även till effektiviteten inom organisationer och hur fokusområdena kan kopplas samman med hårt och mjukt ledarskap.</p>

Sammanfattning Uppsatsen handlar om hur ledarskapet kan ta sig form och vilka metoder och strategier som ledare använder för att kunna nå resultat och uppfylla sina mål. Studien är uppdelad i en litteraturstudie och i en empirisk studie.I litteraturstudien sammanställer vi de gemensamma drag som finns mellan olika ledarskaps former som framtagits av forskare. Vi samlar delar från de olika teorierna och ser vilka likheter som finns mellan ledarskapsteorierna. Utifrån de likheter och återkommande delar som finns bland ledarskapsteorierna har vi skapat det som vi benämner som centrala delar av ledarskapet. De centrala delarna för ledarskap som vi kan finna genom vår litteraturstudie är information, kommunikation, organisering, arbetsfördelning, skapa trivsel, beslutsfattning och utveckling. Sedan gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade butikschefer inom en butikskedja. Vi valde att intervjua butikschefer inom en och samma butikskedja för att kunna se hur ledarskapet skiljer sig åt även om butikscheferna har liknande arbetsmiljöer och förutsättningar för sitt arbete. I den empiriska studien kopplas det empiriska materialet samman med de centrala delarna från litteraturstudien. Vi ser hur studieobjekten använder sig av de centrala delarna inom ledarskapet och vi finner även fyra ytterligare delar inom ledarskapet som vi anser vara centrala. De fyra ytterligare delarna är glädjespridning, motivation, delaktighet och manipulation. Utifrån de centrala delarna inom ledarskapet har vi skapat olika fokusområden. Fokusområdena är en utveckling av de centrala delarna där vi genom studieobjekten har tolkat olika områden där en ledare kan lägga fokus. För att visa på de metoder och strategier som ledare använder för att leda en organisation har vi sedan visat hur fokusområdena kan användas och hur dessa kan kopplas samman med varandra. Vi visar på olika kedjebildningar som kan göras med fokusområdena, hur dessa kan användas för att uppfylla varandras syfte och göra att ledare når resultat. Avslutningsvis för vi en friare diskussion där vi bland annat diskuterar vad som kan påverka ledarskapet och en ledares val av fokusområden. Vi ser även till effektiviteten inom organisationer och hur fokusområdena kan kopplas samman med hårt och mjukt ledarskap.

Att tonåringar börjar dricka alkohol tidigt i livet är ett problem på flertalet sätt då det kan skada deras hälsa; de dricker ofta mer alkohol än tonåringar med en senare alkoholdebut och det ökar risken för missbruk och alkoholrelaterade olyckor i vuxen ålder. Tonåringar som får dricka alkohol hemma dricker oftast mer alkohol även utanför hemmet än vad tonåringar som inte får alkohol hemma gör. Därför är studiens syfte att undersöka huruvida föräldrars sociodemografiska bakgrund, alkoholbeteende och attityder påverkar deras benägenhet att bjuda sina tonåringar på alkohol hemma. Utöver det avser studien även att utreda vilka de främsta skälen föräldrar har till att de bjuder sina tonåringar på alkohol hemma eller varför de avstår ifrån att bjuda på alkohol. För att försöka svara på studien syfte och frågeställningar skapades en webbenkät som placerades i internetforumet familjeliv.se- ett av Sveriges största nätverk för föräldrar. Enkäten var tänkt som en pilotstudie dels för att se huruvida en webbenkät står sig som metod gentemot de mer traditionella post-enkäterna, men framförallt för att se om det går att ta reda på varför föräldrar bjuder sina tonåringar på alkohol eller inte, samt om det går att koppla till föräldrarnas sociodemografiska bakgrund och alkoholpolitiska inställning. Det teoretiska perspektivet som används i studien är rationella val som grundar sig på människors strävan efter det bästa resultatet för en själv. Studiens resultat visar att det finns en skillnad mellan föräldrarnas sociodemografiska bakgrund och huruvida de bjuder sina tonåringar på alkohol eller inte. Teorin Rationella val skapar även en förståelse för de skäl föräldrarna angivit som förklaring till varför de bjuder sina tonåringar på alkohol eller varför de avstår ifrån att bjuda på alkohol.

Iden här kunskapsöversikten har vi studerat litteratur som behandlar metakognitiva strategier som hjälpmedel vid läsförståelseundervisningoch dess inverkan på elevernas förståelse. Studien innehåller en bearbetning avsex artiklar som motsvarar syftet med litteraturstudien som är att lyfta fram vadaktuell forskning säger om olika metakognitiva strategiers möjliga inverkan påelevers utveckling av läsförståelse, samt att se om det i forskningen går atturskilja skillnader i utfall och vad dessa i så fall beror på. Denna studievisar att undervisning om metakognitiva strategier generellt har en positivinverkan på elevers läsförståelse samt flera olika förmågor som kopplas tillläsförståelse. De förmågor som behandlas i forskningen om läsförståelse är: Medvetenheti läsningen, Kopplingar i läsning, förstå syftet med texten och Att förutspåvad som ska ske i texten. Skillnader i resultat kan dels bero på socioekonomiskstatus, attityder och tidigare kunskaper.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra verksamma mellanstadie- och gymnasielärares syn på sitt motivationsarbete. Den genomförda studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillämpats som metod för att inhämta empiri. Resultatet visar att lärare som deltog i studien delgav främst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kännetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltså ointresserad och frånvarande. Samtliga lärare ansåg att läraren likväl som eleven själv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lärare undervisande på gymnasiet och mellanstadiet låg i deras uppfattning angående huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej. I resultatet presenteras en rad olika strategier lärarna använde sig av för att öka eller underhålla elevers motivation. De främsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehållet av undervisningen samt att denna var varierad. Betyg och bestraffning visade sig vara områden där skillnader mellan mellanstadie- och gymnasielärarna gick att finna. Resultatet visar en genomgående trend där lärare som deltog ansåg att relationer var den främsta resursen att tillgå för motivationsarbete i skolan. Resultatet av denna studie visar att motivationsarbete i skolan är ett komplext område där många olika faktorer spelar in. En slutsats som kan dras är att relationsbygge var den faktor som betonades som den viktigaste och att denna till stor del möjliggjorde för användandet av andra motivationsfaktorer och strategier.