<p>Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur samarbete mellan eleverna påverkar deras inlärning i matematik och hur eleverna samarbetar när de löser problem. I min undersökning deltar gymnasieelever som löser två matematiska problem i grupper och individuellt. Arbetet i en utvald grupp på 4-5 elever har dokumenterats genom videoinspelning och elevernas skriftiga anteckningar. Genomgången av min studie har visat att eleverna är ovana att redovisa sina lösningar i grupper, men deras samarbete kan bidra till ett bättre resultat för gruppen som helhet. Med det menar jag att grupparbete skapar en möjlighet för eleverna att se problemet ur ett annat perspektiv, samt se hur andra elever tänker och därigenom få ett tillfälle till att finna olika lösningsstrategier.</p>

<p>Matematiskproblemlösning blir en större och viktigare del av matematikundervisningen när</p><p>tekniska hjälpmedel, som miniräknare och datorer, kan utföra många beräkningar.</p><p>Undersökningens syfte är att se hur gymnasieelever löser matematiska problem. Vilka faktorer som påverkar vid problemlösning samt vilka moment eleverna har svårt för. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola I Halmstad där atta elever med varierande matematikkunskaper löste fyra problem och ingående redogjorde för hur de tänkte och gick tillväga. Teorikapitlet tar upp olika matematikdidaktikers syn på problemlösning, modeller för hur problemlösning går till och faktorer elever besitter som påverkar möjligheten att lösa problem. Jag har med hjälp av dessa modeller och påverkansfaktorer analyserat eleverna</p><p>lösningar enligt en modell bestående av tre delar: Identifiering, genomförande och kontroll av uppgiften. Jag har kommit till de slutsatser att det viktigaste för att kunna lösa en uppgift är att eleven förstår uppgiften och texten i uppgiften. Undersökningen visar också att eleverna har svårt för att sätta upp ekvationer och använda ekvationslösningar för att lösa problem.</p>

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur samarbete mellan eleverna påverkar deras inlärning i matematik och hur eleverna samarbetar när de löser problem. I min undersökning deltar gymnasieelever som löser två matematiska problem i grupper och individuellt. Arbetet i en utvald grupp på 4-5 elever har dokumenterats genom videoinspelning och elevernas skriftiga anteckningar. Genomgången av min studie har visat att eleverna är ovana att redovisa sina lösningar i grupper, men deras samarbete kan bidra till ett bättre resultat för gruppen som helhet. Med det menar jag att grupparbete skapar en möjlighet för eleverna att se problemet ur ett annat perspektiv, samt se hur andra elever tänker och därigenom få ett tillfälle till att finna olika lösningsstrategier.

Matematiskproblemlösning blir en större och viktigare del av matematikundervisningen när tekniska hjälpmedel, som miniräknare och datorer, kan utföra många beräkningar. Undersökningens syfte är att se hur gymnasieelever löser matematiska problem. Vilka faktorer som påverkar vid problemlösning samt vilka moment eleverna har svårt för. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola I Halmstad där atta elever med varierande matematikkunskaper löste fyra problem och ingående redogjorde för hur de tänkte och gick tillväga. Teorikapitlet tar upp olika matematikdidaktikers syn på problemlösning, modeller för hur problemlösning går till och faktorer elever besitter som påverkar möjligheten att lösa problem. Jag har med hjälp av dessa modeller och påverkansfaktorer analyserat eleverna lösningar enligt en modell bestående av tre delar: Identifiering, genomförande och kontroll av uppgiften. Jag har kommit till de slutsatser att det viktigaste för att kunna lösa en uppgift är att eleven förstår uppgiften och texten i uppgiften. Undersökningen visar också att eleverna har svårt för att sätta upp ekvationer och använda ekvationslösningar för att lösa problem.

Syftet med den här undersökningen är att få veta vad eleverna tycker om att räkna med problemlösningsuppgifter, se om det kan finnas några nackdelar med att enbart använda sig av olika arbetsmaterial som innehåller problemlösningsuppgifter, samt att se hur dagens läroböcker behandlar området med problemlösning.

Detta är en studie om hur lärare uppfattar och arbetar med problemlösning. För att undersöka detta har en enkät använts som har delats på Facebook och mejlats ut till närliggande skolor. 34 lärare svarade på enkäten. Resultatet visar på att lärare i stort sett är eniga om hur de uppfattar problemlösning men även hur de arbetar med det. Slutsatsen som dras är att lärares uppfattning av problemlösning till största del är densamma som definitionerna i forskningen. Lärare uppger att de arbetar med problemlösning i en varierad grad. Vissa lärare arbetar med att modellera och visa elevlösningar varje dag medan andra aldrig gör det.

Syftet med denna undersökning är att söka svar på hur lärare och elever ser på läroboksarbete samt problemlösning i matematik i årskurs 4-6. Undersökningen kommer därför att fokusera på vilka för- och nackdelar som lärare och elever i arbete med läroboksarbete samt problemlösning. I kapitlet bakgrund presenteras tidigare forskning vad gäller läroboksarbete och problemlösning. De teorier som tas med där är till hjälp för att definiera denna undersöknings bakgrund. Den data som samlats in har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna var 3 lärare och 7 elever. I metodkapitlet redogörs tydligare vilken metod vi valt och hur vår insamling har gått till. Resultatet i vår undersökning visar att det finns för- och nackdelar med både läroboksarbete och problemlösning. Det viktigaste är inte att använda det ena eller det andra, istället visar resultatet att det viktiga är hur man använder arbetssätten. En kombination av de båda, sett till individens bästa, är att föredra.

Syftet med arbetet är att få ökad kunskap om hur lärare i förskoleklass kan använda problemlösning i matematik i sin undervisning. Syftet konkretiseras i följande frågeställning: hur kan lärare använda problemlösning i matematik i sin undervisning för elever i förskoleklass? Arbetets frågeställning har besvarats genom att systematiskt söka efter forskning som kan besvara frågeställningen. Sökningarna har genomförts i databaserna Eric (EBSCO), Libris och Summon@Dalarna. Resultatet visar hur läraren kan förbereda för en undervisning där problemlösning används, hur han/hon kan välja och formulera ett problem, hur problemet ska presenteras för eleverna, hur läraren kan stötta eleverna när de stöter på svårigheter samt hur eleverna kan presentera sina lösningsförslag. Förberedelserna innebär att läraren väljer ett matematiskt område som eleverna ska arbeta mot. Lärarens val och formuleringen av problemet innebär att han/hon ska bestämma sig för vilken svårighetsgrad problemet ska vara på samt utforma det så att det innebär en tankeprocess för eleven. Lärarens presentation av problemet sker främst utifrån berättelsernas värld. När läraren ska stötta eleven under problemlösningsprocessen bör han/hon utgå från elevens sätt att tänka och de strategier han/hon använder. Elevernas presentation av problemet kan ske på flera olika sätt varav att eleverna ritar sitt lösningsförslag är det sätt som främst förekommer i resultatet. Läraren står inför flera val i hur undervisningen där problemlösning används ska bedrivas. Några av dessa val presenteras i det här arbetet. Undervisning som presenteras kan kopplas till flera av de mål och riktlinjer som är avsedda för elever i förskoleklass. Det visar på att undervisningen som presenteras i det här arbetet syftar till att bedrivas för elever i förskoleklass.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem. Undersökningen har gjorts med hjälp av fem observationer av undervisningstillfällen samt intervjuer med fem undervisande lärare i matematik. Resultatet från undersökningen visar att kommunikation utgör en stor del av undervisningen med matematiska problem. Lärarna skapar tillfällen till samtal och interaktion i sin undervisning genom hela problemlösningsprocessen trots att deras definition av matematiska problem skiljer sig. Gemensamt för lärarnas undervisning är att den, likt forskning, organiseras i olika faser vilket är ett begrepp som beskrivs ytterligare i bakgrunden av den här studien. Trots denna gemensamma fasindelning visar resultatet att undervisningen organiseras olika inom dessa faser, även i de fall där flera lärare har deltagit i samma typ av fortbildning inom problemlösning. Resultatet visar även att sociomatiska normer är något som påverkar lärarnas organisering av arbetet med matematiska problem samt att undervisning med matematiska problem förekommer i olika stor utsträckning. / <p>Matematik</p>

I denna uppsats lägger jag fokus på att undersöka de olika matematiska uttrycksformer someleverna tillämpar när de löser ett rikt problem. Svaret söks med hjälp av empirisk data. Syftetmed arbetet är att undersöka hur några elever som går första året på gymnasiet löser ett riktproblem. Två grupper elever som går i två olika program deltar i undersökningen. Analysengjordes med hjälp av ”KLAG-matrisen”, dvs. en matris som innehåller uttrycksformerna Konkret,Logisk/språklig, Algebraisk/aritmetisk samt Grafisk/geometrisk. Resultatet av litteratur- ochempiristudien visar att oavsett hur eleverna uttrycker sig i sina lösningsförslag innehåller det alltidnågon form av algebraisk/aritmetisk uttrycksform. Detta kan bero på att det för dessa elever ärlättare att kommunicera med algebraisk/aritmetisk uttrycksform än med någon annan. Resultatetvisar också vikten av att använda problemlösning som ett medel i en lärandeprocess även för attutveckla andra förmågor. Eleverna har olika uppfattningar och gör olika tolkningar av problemet.De har olika förutsättningar och använder varierande lösningsmetoder. Detta skulle kunna varaen förklaring till varför deras användning av uttrycksformer är olika.