En del av slöjdämnets långsiktiga mål är att eleven ska välja och motivera handlingsalternativ som leder arbetet framåt samt analysera och värdera arbetsprocessen. I många ämnen i skolan arbetar eleverna med färdiga uppgifter där arbetsprocessen på väg mot det färdiga målet är bestämd, det finns ett rätt sätt att lösa arbetet på. I slöjd ska eleverna under arbetet själv göra överväganden och välja handlingsalternativ som leder arbetet framåt, vilket leder tankarna mot elevers förmåga till problemlösning, att de gör överväganden, lär sig tolka information och lösa problem i olika sammanhang. Vilka handlingsalternativ eleverna väljer och varför de väljer att lösa sina problem de stöter på i slöjd på det sättet är frågorna jag har undersökt i detta examensarbete. Genom observationer och intervjuer med elever i årskurs 7 har jag undersökt vilka handlingsalternativ elever väljer för att lösa olika problem i arbetet. Hur läraren agerar mot eleverna har betydelse för i vilken omfattning eleverna agerar problemlösningsorienterade. En alltför instruerande lärare skapar lärarberoende elever. Eleverna anser att hjälplista där de kan skriva upp sig på tur för att få hjälp, är ett bra och rättvist sätt för att få hjälp. Mitt resultat visar även att eleverna anser att de lär sig mest om de själva försöker lösa de problem de stöter på och själva tar initiativ i arbetet vilket även tidigare forskning visar på.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i förskoleklass organiserar sin undervisning där matematisk problemlösning används samt hur lärarens attityder till matematisk problemlösning i förskoleklass kan återspeglas i deras val. Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: På vilket/vilka sätt organiserar lärare i förskoleklass sin undervisning där matematisk problemlösning används? samt Vilka är lärarens argument för att elever ska arbeta med matematisk problemlösning i förskoleklass?. Svar på dessa frågor har sökts genom att samla in empiri från fem lärare på tre olika skolor. Både en observation och en intervju har genomförts med samtliga lärare. Resultatet visar att lärarna organiserar sin undervisning där problemlösning används genom att antingen planera för en lektion utifrån ett problem eller genom att problematisera verksamheten som pågår. Gemensamt för samtliga lärare är att diskussionen är en central del i all undervisning och man kan därmed säga att lärarna ser på elevernas lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Lärarna motiverar sitt val av undervisning med flera olika argument och gemensamt för samtliga är att de anser att problemlösning bör ha en plats i verksamheten. Föregående återspeglas i den undervisning som presenteras. / <p>Matematik</p>

Matematikundervisning kan ses som ett väldigt läroboksbundet ämne, där eleverna förväntas att utföra olika räkneoperationer föreskrivna i läroböckerna. I denna studie undersöks fem läroböcker avsedda för årskurs 4 där det studeras i hur stor utsträckning eleverna får arbeta med problemlösning både individuellt och i grupp, med fokus på de fyra räknesätten där metoden för undersökningen utgörs av en kvantitativ läromedelsanalys. Problemlösning associeras ofta med textuppgifter där många sätter ett likhetstecken dem emellan. Men egentligen ser det annorlunda ut då definitionen av vad en textuppgift är inte alltid överensstämmer med hur en problemlösningsuppgift definieras. För att kunna finna problemlösningsuppgifter bland textuppgifter användes Frank Lesters och Randall Charles definition av problemlösningsstrategier för att kunna klassificera vilka textuppgifter är rutinuppgifter och vilka är problemlösningsuppgifter. Resultaten visade att problemlösning bland textuppgifter inte förekommer i så stor utsträckning. I de flesta matematikböcker som har analyserats, dominerar rutinuppgifter. Av samtliga undersökta textuppgifter utgörs ca 82% av rutinuppgifter inom de fyra räknesätten. Även i hur stor utsträckning eleverna får arbeta i grupp gällande problemlösning undersöktes. Resultaten visade att läroböckerna innehåller ytterst få sådana problemlösningsuppgifter där eleverna får arbeta i grupp. Om läroböckerna i fortsättningen ska vara utgångsmaterial för matematikundervisningen är det då viktigt att lärarna granskar läroböckerna som de har valt att arbeta med, samtidigt som det är viktigt att lärarna kompletterar vissa delar av boken med eget material eller något material för att kunna uppnå målen i Lgr 11.

Syftet med denna studie var att se vad tidigare forskning säger om på vilka sätt elever kan utveckla förmågorna att analysera och reflektera kring tekniska lösningar samt se behov och lösa problem med hjälp av teknik, som anges i kursplanen för ämnet teknik i grundskolan. För att besvara dessa frågeställningar har en systematisk litteraturstudie gjorts där tidigare forskning har använts för att sammanställa ett resultat. Sökningar har gjorts i databaserna Summon, Eric (via Ebsco) och NorDiNa och relevanta artiklar har valts ut, sammanställts och diskuterats. I studien framkommer ett antal faktorer som är viktiga för elevernas utveckling av förmågorna. En faktor som framkommit i denna studie är behovet av diskussioner där eleverna får möjlighet att delge sina reflektioner kopplat till tekniska lösningar och ta till sig andras reflektioner, vilket har visat sig vara viktig för elevernas analysförmåga. En annan faktor är att eleverna behöver tid att testa och konstruera om för att utveckla sina idéer samt ges möjlighet att koppla tekniken till sin vardag. Det har också visat sig vara viktigt att problemlösningsuppgifterna inte är styrda att leda till ett specifikt resultat utan istället handlar om att träna elevernas förmåga att upptäcka olika lösningsförslag.

Abstract English title: Problem-solving in mathematics in unilingual and multi-lingual classrooms Term: Autumn, 2016 Author: Sleyman Esso &amp; Behram Kelmendi Supervisor: Natalia Karlsson Several studies have shown that students’ difficulties with problem solving in math mostly depend on their lack of language skills and not their numeracy (mathematical abilities). It is very important that educators have a didactic perspective on education where they take into account which kind of students they have, what and why they should learn this and how to organize the work so that all students have the same opportunities to develop. The overall aim of this study is to evaluate which conditions students in unilingual and multi-lingual classrooms get to develop their understanding of problem solving in mathematics in grade 3. The aim is to examine how teachers teach problem solving in grade 3 in unilingual and multi-lingual classrooms, and to investigate how students perceive and understand this teaching. The aim is concretized in the following questions: How problem-solving introduces and how does the teaching look like? What problem-solving tasks are used and how are they solved? How do students reason and discuss about the lessons and the problem solving tasks? We have chosen to do a qualitative study and the methods we use are 8 student group interviews and 4 observations. The theories this study is based on are Pólyas four phases in problem-solving, zone of proximal development and scaffolding. On the basis of our results we came to the conclusion that three out of four teachers don’t work with problem-solving in mathematics often enough and that the tasks their students were given were not at their potential level of development, since they were not accustomed to encountering too much of a challenge. We have furthermore come to the conclusion that teachers who have a majority of pupils with Swedish as a second language seem to avoid the work with problem solving in mathematics.

För att skapa en överblick av det aktuella forskningsläget vad gäller gymnasieelevers tillägnande av matematiska kunskaper genom programmering genomfördes en systematisk litteraturstudie. Totalt valdes 14 artiklar ut för analys. Analysen visade att läraren spelar en mycket viktig roll för att programmeringen ska ha en positiv effekt på det matematiska lärandet. Programmering används framgångsrikt för att introducera och förstärka matematiska begrepp. Även det algoritmiska tänkandet och kunnandet, logiskt tänkande och resonemangsförmåga är förmågor som påverkas positivt av programmering. Vad gäller problemlösningsförmågan är resultaten motstridiga, men flera studier visar att vissa aspekter av förmågan kan påverkas positivt av programmering.

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna upplever att lässvaga elever påverkas av sina lässvårigheter inom matematiken samt hur lärarna hanterar de problem som uppstår för att hjälpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att svag läsförmåga påverkar eleven inom matematiken men också inom andra ämnen. Inom matematiken påverkas eleven särskilt vid lästal samt vid problemlösning om eleven lämnas ensam med en text som den inte klarar av att läsa eller tyda. För att stödja eleven kan läraren eller någon annan läsa texten eller så arbetar eleverna i grupp där samarbetet mot resultatet är viktigast, inte att kunna läsa texten. Slutsatsen visar att eleven aldrig bör lämnas ensam med en text som den inte förstår, då eleven utestängs från den matematiska processen och det matematiska tänkandet.</p>

<p>Syftet med den här studien var att belysa hur läraren kan medvetandegöra eleverna för matematiken i textilslöjden genom olika skriftliga och muntliga metoder. I studien förekom det både ett experiment, frågeformulär och en enkät för att utforska aspekten närmare.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att läraren kan skapa förutsättningar för ett metakognitivt lärande genom att ställa följdfrågor som bidrar till ett vidgat tänkande och genom skriftliga korta frågeformulär som låter eleven reflektera över sina lektioner. Den här undersökningen har jämförts med en studie, gjord våren 2007, som initierade arbetet. Då frågades elever i år 6 om förekomsten av matematik på textilslöjden utan en bearbetning av medvetandegraden först och resultatet är tydligt till denna studies fördel.</p>

<p>Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade. Konsultation av olika informationskällor gjordes och här visade det sig vara mest användbart med information som kombinerade expertkunnande, erfarenhet och forskning. Beslutsfattandet påverkades av organisatorisk struktur och vilken slags vård som bedrevs. Sjuksköterskorna använde sig av patientobservation för att fatta sina beslut och olika mätvärden gav vägledning. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor behöver få bättre möljligheter att tillägna sig ny forskning att använda som grund i sitt beslutsfattande. Olika hinder för sjuksköterskans beslutsfattande framkom, och vidare forskning behövs för att se om detta får inverkan på omvårdnadsresultatet.</p>

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna upplever att lässvaga elever påverkas av sina lässvårigheter inom matematiken samt hur lärarna hanterar de problem som uppstår för att hjälpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att svag läsförmåga påverkar eleven inom matematiken men också inom andra ämnen. Inom matematiken påverkas eleven särskilt vid lästal samt vid problemlösning om eleven lämnas ensam med en text som den inte klarar av att läsa eller tyda. För att stödja eleven kan läraren eller någon annan läsa texten eller så arbetar eleverna i grupp där samarbetet mot resultatet är viktigast, inte att kunna läsa texten. Slutsatsen visar att eleven aldrig bör lämnas ensam med en text som den inte förstår, då eleven utestängs från den matematiska processen och det matematiska tänkandet.