Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken. Övervägande del av respondenterna anser att det är betydelsefullt att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet till att utveckla elevers lärande inom matematiken. De respondenter som svarat att det inte är betydelsefyllt att använda vardagsmatematik tycker att barnen får tillräckligt med den kunskapen i skolan.

Barns medvetenhet om vardagsmatematik / Preschool Childrens Mathematical Consiousness

<p>Syftet med den här studien var att belysa hur läraren kan medvetandegöra eleverna för matematiken i textilslöjden genom olika skriftliga och muntliga metoder. I studien förekom det både ett experiment, frågeformulär och en enkät för att utforska aspekten närmare.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att läraren kan skapa förutsättningar för ett metakognitivt lärande genom att ställa följdfrågor som bidrar till ett vidgat tänkande och genom skriftliga korta frågeformulär som låter eleven reflektera över sina lektioner. Den här undersökningen har jämförts med en studie, gjord våren 2007, som initierade arbetet. Då frågades elever i år 6 om förekomsten av matematik på textilslöjden utan en bearbetning av medvetandegraden först och resultatet är tydligt till denna studies fördel.</p>

Syftet med den här studien var att belysa hur läraren kan medvetandegöra eleverna för matematiken i textilslöjden genom olika skriftliga och muntliga metoder. I studien förekom det både ett experiment, frågeformulär och en enkät för att utforska aspekten närmare. Resultatet av undersökningen visar att läraren kan skapa förutsättningar för ett metakognitivt lärande genom att ställa följdfrågor som bidrar till ett vidgat tänkande och genom skriftliga korta frågeformulär som låter eleven reflektera över sina lektioner. Den här undersökningen har jämförts med en studie, gjord våren 2007, som initierade arbetet. Då frågades elever i år 6 om förekomsten av matematik på textilslöjden utan en bearbetning av medvetandegraden först och resultatet är tydligt till denna studies fördel.

Syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse av förskollärares förhållningssätt till matematiken och hur det pedagogiska arbetet kring matematiken ser ut. Våra frågeställningar är; Vad betraktar förskollärarna vara förutsättningarna för matematik i förskolan? Hur beskriver förskollärarna det pedagogiska arbetet med matematiken i förskolan? Vad är förutsättningarna för att synliggöra matematiken för barnen i förskolan enligt förskolelärarna? I vårt examensarbete använder vi oss av en kvalitativ studie som undersökningsmetod. Vi genomför åtta stycken intervjuer med förskollärare från två olika förskolor i Eskilstuna kommun. I studien kom vi fram till att matematiken är en stor del av barnens vardag. Vardagsmatematiken är något som förskollärarna ständigt återkopplar till och anser som väldigt viktig.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få svar på vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet. Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken. Med vår undersökning vill vi visa att det är viktigt att pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov.

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.</p><p>Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få svar på vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.</p><p>Med vår undersökning vill vi visa att det är viktigt att pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov.</p>

I detta arbete har jag undersökt skillnader hos 4 elever i årskurs 7 och 4 elever i årskurs 9, i deras uppfattning om användningen av matematik utanför skolan. Detta för att se hur dessa elevers uppfattning om matematik hade förändrats, under deras skolgång. Förutom styrdokument och läroplaner behandlas även teorier om skillnader mellan matematiken i skolan och utanför den, betydelsen av att vardagsanknyta undervisningen samt kontextens betydelse i matematikundervisningen. Som metod valde jag att göra en enkätundersökning följd av kvalitativa intervjuer med 8 elever. Dessutom undersöktes korrelationen mellan inställningen till matematikämnet och uppfattningen om nyttan av det i vardagen. Jag fann vissa skillnader mellan eleverna i de två årskurserna, på det sätt att de till ämnet positivt inställda eleverna i årskurs 9 i större grad kunde finna situationer i vardagen där matematiken kom till nytta för dem. Något eleverna med samma inställning till matematik i årskurs 7 i mindre grad gjorde. Skillnader kunde även urskiljas mellan eleverna i samma årskurs då inställningen till matematikämnet till viss del verkade ha att göra med deras uppfattning om nyttan av den.

No description available.

Målet med mitt examensarbete var att hitta ett svar om anknytning av elevernas vardag och vardagliga händelser till skolmatematiken kunde bidra till att öka deras motivation och intresse för ämnet när det gäller att lära sig matematik.Undersökningen gjordes på en skola, årskurs 7 i södra Sverige. Skolan ligger i en stadsdel där den svenska språkmiljön är mycket bristfällig och där de flesta av eleverna möter svenska språket endast i sin skolmiljö.Arbetet inleddes med en skriftlig intervju där eleverna fick skriva ner sina tankar om matematiken och en öppen diskussion fördes beträffande elevernas åsikter och upplevelser om matematiklektioner.Under de fem veckorna som projektet pågick arbetade jag fram och genomförde matematikundervisning som var baserat på elevernas vardag. Jag gjorde även kontinuerliga observationer för att upptäcka eventuella förändringar i deras motivation. Projektet slutfördes med en avslutande intervjun. Slutsatsen av intervju samt observationer visade att elevernas motivation hade ökat samt att eleverna upplevde att vardagsanknuten matematik var intressant och lärorik.