Syftet med vår studie var att synliggöra hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga år samtalar om undervisningen av matematikens användning i vardagen utifrån den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick från rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och språk samt matematiksvårigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi använ­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik på skolans lågstadium. Deltagarna i studien var verk­samma på fyra olika skolor i två olika kommuner. Undersökningens resultat bearbetades utifrån en hermeneutisk innehållsanalys. I resultatet synliggörs en omfattande och medveten undervisning kring vardagsmatematiken hos de med­­verkande pedagogerna. Det som upplevs som hinder eller skapande av möjligheter är resurstilldelningen både materiellt och personellt. Gruppstorlek och gruppsammansättning upp­levs också som avgörande för en undervisning som lever upp till pedagogernas ambi­tioner. Konkretiseringen ges en stor betydelse för att fånga och förklara den abstrakta mate­matiken. Individualiseringen ses av pedagogerna som nödvändig för att få med sig alla elev­erna i matematikundervisningens gemenskap och för att alla elever ska nå målen. Den sam­talande matematiken beskrivs som ovärderlig för elevernas tänkande och därmed för­ståelse och lärandet. Det framgår att för elever med matematiska svårigheter är det konkreta materi­alet, tid tillsammans med pedagog och ett varierat undervisningssätt faktorer som skapar för­utsättningar för lärande.

Syftet med arbetet är att se om pedagoger i Tingsryds kommun arbetar med vardagsmatematiken och om de synliggör den för barnen. Vi har valt att avgränsa oss till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Arbetet är tänkt att inspirera pedagoger till att ta till vara på den vardagsmatematik som finns och även reflektera över hur de kan synliggöra den i olika aktiviteter för barnen. I litteraturgenomgången ges en historisk genomgång av matematik i förskolan. Här presenteras även vardagsmatematiken i förskolan som är den form av matematik som små barn kommer i kontakt med och använder under en dag på förskolan. Vi har tagit hjälp av enkäter och observationer för att få svar på hur pedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de synliggör den för barnen. Situationerna som observerats är de två aktiviteter som flest pedagoger uppgett i enkäten att de använder och synliggör vardagsmatematik i för barnen. Genom enkätundersökning och observationer har vi blivit medvetna om att pedagogerna ofta använder sig av vardagsmatematik under dagen på förskolan men att de har svårt att synliggöra den för barnen.

<p>Syftet med arbetet är att se om pedagoger i Tingsryds kommun arbetar med vardagsmatematiken och om de synliggör den för barnen. Vi har valt att avgränsa oss till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Arbetet är tänkt att inspirera pedagoger till att ta till vara på den vardagsmatematik som finns och även reflektera över hur de kan synliggöra den i olika aktiviteter för barnen. I litteraturgenomgången ges en historisk genomgång av matematik i förskolan. Här presenteras även vardagsmatematiken i förskolan som är den form av matematik som små barn kommer i kontakt med och använder under en dag på förskolan. Vi har tagit hjälp av enkäter och observationer för att få svar på hur pedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de synliggör den för barnen. Situationerna som observerats är de två aktiviteter som flest pedagoger uppgett i enkäten att de använder och synliggör vardagsmatematik i för barnen. Genom enkätundersökning och observationer har vi blivit medvetna om att pedagogerna ofta använder sig av vardagsmatematik under dagen på förskolan men att de har svårt att synliggöra den för barnen.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka i vilka sammanhang åtta femteklassare anser sig använda matematik, och på vilket sätt de beskriver att de använder matematik i dessa sammanhang. Intervjuer med åtta femteklassare genomfördes för att samla in data. Data analyserades utifrån de matematiska förmågorna i kursplanen. Det användes även ett ramverk som beskriver olika typer av sammanhang där matematik kan användas: vardagsmatematik, matematikers matematik och skolmatematik. Resultaten visar att eleverna anser sig använda matematik i olika sammanhang, men med en klar tyngdpunkt på vardagsmatematik. Ingen elev anser sig använda matematik i situationer som kan kopplas till matematikers matematik och endast en elev nämner skolmatematik som ett sammanhang där hen använder matematik. Vidare kan man se att det endast är två av de fem förmågorna som läroplanen innefattar som eleverna anser sig använda. Eleverna i denna studie använder sig endast av resonemangsförmågan och procedurförmågan. Slutsatsen som dras är att man kan se att eleverna i intervjuerna inte gör kopplingar till alla sammanhang som läroplanen nämner. Kopplingen som eleverna gör är till vardagsmatematik, eleverna gör dock inte kopplingen till de övriga två sammanhangen som är historiska skeenden och användning i andra ämnesområden. Man kan även se att alla de matematiska förmågorna inte nämns i intervjuerna.

Hur kan klasslärare och speciallärare tillsammans bidra till att öka den grundläggande matematikkompetensen för elever i årskurs ett / How can classroom teachers and special education teachers together help to increase the basic math skills for students in grade one

Målet med vårt arbete är att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förändras genom skolåren. Vidare är syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras åsikter skiljer sig åt. För att undersöka detta utformade vi en enkät vilken samtliga elever på en skola (år 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkäten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervägande positiva men att intresset för matematik avtar något med stigande ålder. Vidare visade studien att det förekom skillnader mellan pojkars och flickors attityder men att dessa inte var tillräckligt stora för att kunna dra generella slutsatser om könsskillnader i matematik.

Vilka problem med den matematiska förståelsen anser matematiklärare att elever med problem i svenska språket har? Vilka undervisningssätt anser lärare är bäst för att utveckla den matematiska förståelsen hos elever med problem i svenska? / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna lärare är om svenska språkets betydelse för elevens matematiska förståelse. Med språk avses muntlig, skriftlig och elektronisk kommunikation. Syftet är också att ta reda på vilka arbetssätt i matematik som lärarna anser fungerar bäst för elever med brister i svenska språket.Uppsatsen ger en teoretisk översikt av tidigare forskning om svenska språket och kommunikationens betydelse för matematikförståelsen. Genom intervjuer med matematiklärare, speciallärare, Sas-lärare och modersmåls-lärare i två år 7-9 skolor kan uppsatsen redogöra för hur medvetna lärare är om språkets betydelse vid matematikinlärning. Resultatet av undersökningen visar att alla respondenterna är medvetna om att de har elever som har problem med den matematiska förståelsen på grund av problem med svenska språket, men det är mycket stor spridning av hur stor andel av eleverna som de anser har problem, från 30 procent av eleverna till en till två elever i varje klass. Det är också stor variation i svaren när det gäller vilka problem respondenterna är medvetna om att dessa elever får med matematiken.Resultatet av uppsatsen påvisar också många bra arbetssätt, som respondenterna anser utvecklar den matematiska förmågan hos dessa elever. Det alla respondenterna är eniga om är att dessa elever behöver få jobba i små grupper med mycket stöd och med mycket kommunikation med läraren.

Syftet med detta examensarbete är att se hur det multimodala lärandet uttrycker sig i vardagsmatematik med hjälp utav tre frågeställningar. Med hjälp utav de tre frågeställningarna vill vi ur ett barn - och pedagogperspektiv belysa deras tankar kring matematik. Vi vill även som blivande KME-lärare se hur pedagogerna på förskolan använder sig utav estetiska uttryckssätt för att belysa matematik för barnen. Samt om de kombinerar de olika uttryckssätten i sitt arbete med barnen för att gynna deras utveckling. För att besvara vår frågeställning har vi valt kvalitativ forskningsmetod med hjälp utav barnintervjuer, enkäter till pedagogerna och observationer utav både barnen och pedagogerna. Materialet vi har fått fram från vår forskning har vi sedan analyserat och diskuterat med litteraturen från vår litteraturgenomgång. Vårt resultat har visat att en lyhörd och medveten pedagog stimulerar barns matematiska utveckling under deras tid på förskolan. Resultatet visade även på att pedagogerna arbetade multimodalt (mångspråkligt) för att beröra barnens alla sinnen och utveckla deras matematiska tänkande. Vidare såg vi även ett tydligt matematiskt samspel mellan barnen, där de under lek och aktiviteter med varandra använde sig utav matematiska begrepp för att lösa problem.

Detta arbete ger en uppfattning om vad elever i skolår 6 har för attityder kring området bråk och sin bråkinlärning. Insamling av material skedde med undersökningsmetoden enkäter. Med metoden ”Grounded Theory” har jag sammanställt och kategoriserat mina resultat. Det innebär att man låter elevernas svar på enkäterna ”tala” till sig. Bland de slutsatser som dras i studien är att många elever finner bråk vara ett tråkigt och svårt område. En mer vardagsanknuten undervisning bör vidare tillämpas då vissa elever är inte medvetna om varför de lär sig bråk i skolan. Många kan inte praktisera sina bråkkunskaper i sin vardag och ser ingen mening med att lära sig det.

Syfte med detta arbete är att undersöka vilken betydelse lärare anser att svenska språket har för elevens matematiska förståelse. Syftet är också att ta reda på vilka arbetssätt i matematik som de intervuade lärarna anser fungerar bäst för elever med brister i svenska språket. En kvalitativ metod i form av intervuer användes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar på en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lärarna är medvetna om språkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrågar mer matematiksamtal på lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt låst sig i modell:"genomgång, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov". Det största problemet som matematiklärare tampas med är elevernas brist på motivation. Orsaken till bristande motivation kan kanske vara det stora avståndet eleven upplever mellan den formella skolmatematiken och elevens egen vardag. / The aim of this paper is to investigate what role do teachers think that the Swedish language play in the understanding of mathematics.A qualitative method was applied where six teachers working, in a 7-9 primary school, were interviewed. All those teachers are fully aware of the importance of the Swedish language in teaching mathematics. The greatest problem which face them is their pupils´ low motivation. The cause of this can perhaps be that students don´t see the connection between the mathematics they learn in class and the mathematics they use in their everyday life.