Denna studie syftar till att undersöka några lärares definitioner av begreppet vardagsmatematik, samt om och i så fall hur de menar på att de använder vardagsmatematik i undervisningen. Metoden som har använts för att samla data till denna studie är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Resultaten från analysen av intervjuerna redovisas inom tre olika kategorier: realism, användbarhet och kontext. Slutsatsen kring definitionen av begreppet är att alla lärare i många fall är samstämmiga. Alla lärare påpekade användbarheten i sin definition. Tre av fyra betonade realism men ingen betonade kontext. Det tillkom också en kategori, specifikt matematiskt innehåll och förmågor, då två lärares svar inte passade in i någon befintlig kategori. När det gäller användandet av begreppet i undervisningen var även här lärarna samstämmiga. Alla lärare betonade användbarheten och tre av fyra betonade realism. Här var det dock två lärare som också betonade kontext. I en närmare granskning av resultaten kan man dock ifrågasätta vems realism och användbarhet som menas, vilket vi också diskuterar.

No description available.

Denna studie behandlar ämneskunskapen matematik med en riktning mot den vardagligamatematiken i förskolan för de yngre barnen, samt olika begrepp som är betydelsefulla förbarns matematiska kunskaper. Studien är kvalitativ och den datainsamling som använts ärobservationer från en förskola. Syftet med observationerna på förskolan är att synliggöra ochtydliggöra den vardagliga matematiken på förskolan och hur förskollärarna genom sittpedagogiska ledarskap kan stärka och främja barns matematikutveckling. Resultatet visargenomgående att de yngre barnen på förskolan erbjuds vardaglig matematik under sina dagarpå förskolan. Förskollärarna arbetar aktivt med matematiken som synliggörs både i miljöeroch i den spontana och planerade undervisning. I förskolan kan man se att det finns enskillnad i förskollärares tolkningar av matematikundervisning som baserats på individuellaerfarenheter. En del av matematikundervisningen i vardagen är att förskolläraren inte alltidbenämner eller reflekterar över att en undervisning sker. Vår studie har således sin förankringi observationer, litteratur och vetenskapliga artiklar.

<p>Många tror, att det enbart är de fyra räknesätten och procenträkning, som räknas till vardagsmatematiken. Det är i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affärer och butiker. Men vardagslivet är fullt av andra situationer och tillfällen då dessa kunskaper inte räcker. Dagens samhälle svämmar över med information och krav på olika ställningstaganden. För att kunna hantera och förstå detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgång i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och läromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik är, fann jag att detta inte går att definiera på ett enkelt sätt. Vad som behövs är en vidare syn på vardagsmatematik. Matematik är framförallt ett redskap som ska användas till lösningar av olika typer av frågeställningar och problem. Det är skolans uppgift att lära ut den matematik som behövs i dagens samhälle. En lärare måste kunna hantera denna uppgift. Läraren ska låta eleverna ta fram egna problem som de ska lösa med hjälp av matematiken. Som det redskap det faktiskt är även i vardagen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka om och hur man på olika förskolor arbetade med matematiken i barnens vardag, samt om de följde läroplanen för förskolans mål. Undersökningen gjordes på två Reggio Emiliainspirerade förskolor. Undersökningen genomfördes med löpande observationer under två veckors tid. Utifrån frågeställningarna delades en mindre enkät ut till pedagogerna på de båda förskolorna.</p><p>De slutsatser som undersökningen kom fram till var att man på de två Reggio Emilia - inspirerade förskolorna arbetade med matematiken i vardagen, men dock inte direkt aktivt och medvetet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.</p><p>För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.</p><p>Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik. Av de lärare som jag intervjuade var det endast en som sade sig ha praktisk matematik kontinuerligt en gång i veckan. Läroböckerna gav en ganska pessimistisk syn på hur den praktiska matematiken tillämpas i läroböckerna.</p><p>Nyckelord: kreativitet, lärobokslös undervisning, praktisk tillämpning och vardagsmatematik</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of my examination paper is to obtain more knowledge of attitudes and prerequisite to practical mathematics and get information about how some teachers use it in their education.</p><p>To get answers to my questions I have studied literature for useful facts and interviewed five teachers, I have also done a textbook analysis of eight books. Three of the teachers work in age integrated classes (first to third grade), one teacher has a class with first and third graders and the last one works in junior high. The textbooks that I have analysed are books that the five teachers use in there education.</p><p>Through my studies I found that teachers have a very good attitude to practical mathematics. Almost all of the teachers give time as a reason why practical mathematics has so little place in the education. Too many children or not enough room are other contributing facts to the lack of practical mathematics. Only one of the teachers who I interviewed had practical mathematics continuously once a week. The textbooks gave me a fairly pessimistic view of how much practical mathematics can be applied in the textbooks.</p><p>Key words: creativity, education without textbook, everyday mathematics and practical applications,</p>

Syftet med vår undersökning var att ta reda på i vilka situationer pedagoger främjarvardagsmatematik i förskolan och huruvida deras egen inställning till matematik kommer attpåverka detta. Undersökningen tog plats på tre olika förskolor där sju pedagoger intervjuades.Resultatet visade att informanterna uttryckte att matematiken finns precis överallt, allt frånlunchtillfällen där man exempelvis delar frukt, vid uteleken där barnen hoppar hage eller vidpåklädningen när barnet överväger vilken sko som passar till vilken fot. Samt att matematikenfrämjas bäst genom att pedagoger gör den till något roligt som intresserar barnen och ligger påderas nivå därtill tar till sig deras åsikter och önskemål. Det visade sig också att en pedagogmed mer positiv inställning till matematik finner det lättare och framför allt mer inspirerandeatt synliggöra matematiken i barnens vardagliga sammanhang.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen. För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen. Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik. Av de lärare som jag intervjuade var det endast en som sade sig ha praktisk matematik kontinuerligt en gång i veckan. Läroböckerna gav en ganska pessimistisk syn på hur den praktiska matematiken tillämpas i läroböckerna. Nyckelord: kreativitet, lärobokslös undervisning, praktisk tillämpning och vardagsmatematik / Abstract The purpose of my examination paper is to obtain more knowledge of attitudes and prerequisite to practical mathematics and get information about how some teachers use it in their education. To get answers to my questions I have studied literature for useful facts and interviewed five teachers, I have also done a textbook analysis of eight books. Three of the teachers work in age integrated classes (first to third grade), one teacher has a class with first and third graders and the last one works in junior high. The textbooks that I have analysed are books that the five teachers use in there education. Through my studies I found that teachers have a very good attitude to practical mathematics. Almost all of the teachers give time as a reason why practical mathematics has so little place in the education. Too many children or not enough room are other contributing facts to the lack of practical mathematics. Only one of the teachers who I interviewed had practical mathematics continuously once a week. The textbooks gave me a fairly pessimistic view of how much practical mathematics can be applied in the textbooks. Key words: creativity, education without textbook, everyday mathematics and practical applications,

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och hur man på olika förskolor arbetade med matematiken i barnens vardag, samt om de följde läroplanen för förskolans mål. Undersökningen gjordes på två Reggio Emiliainspirerade förskolor. Undersökningen genomfördes med löpande observationer under två veckors tid. Utifrån frågeställningarna delades en mindre enkät ut till pedagogerna på de båda förskolorna. De slutsatser som undersökningen kom fram till var att man på de två Reggio Emilia - inspirerade förskolorna arbetade med matematiken i vardagen, men dock inte direkt aktivt och medvetet.

Många tror, att det enbart är de fyra räknesätten och procenträkning, som räknas till vardagsmatematiken. Det är i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affärer och butiker. Men vardagslivet är fullt av andra situationer och tillfällen då dessa kunskaper inte räcker. Dagens samhälle svämmar över med information och krav på olika ställningstaganden. För att kunna hantera och förstå detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgång i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och läromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik är, fann jag att detta inte går att definiera på ett enkelt sätt. Vad som behövs är en vidare syn på vardagsmatematik. Matematik är framförallt ett redskap som ska användas till lösningar av olika typer av frågeställningar och problem. Det är skolans uppgift att lära ut den matematik som behövs i dagens samhälle. En lärare måste kunna hantera denna uppgift. Läraren ska låta eleverna ta fram egna problem som de ska lösa med hjälp av matematiken. Som det redskap det faktiskt är även i vardagen.