Vi har utgått ifrån det sociokulturella och  fenomenografiska  perspektivet i vår studie. Vår studie har behandlat vilket material som finns och används på respektive förskolor i arbetet med matematiken.  Vi har även undersökt på vilket sätt materialet används av lärarna och av barnen samt om det finns en  matematisk  miljö  på  förskolorna,  och  i  så  fall, hur  den  kommer  till uttryck.   Syftet   med  vår  studie   var  att   ta   reda   på   användningen   av matematikmaterialet  på  förskolor  som  arbetar  utifrån  Montessori  inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har även tagit reda på pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jämföra de olika pedagogikernas användning av material. Vårt empiriska insamlande  material  har  tagits  fram  via  intervjuer  och  observationer. Pedagoger  som  intervjuats  har  arbetat  med  barn  i  tre  till  fyra  års  ålder. Resultatet  visade  att  samtliga  förskolor  har  matematikmaterial  som  de arbetar  med.  En  del  material  fanns  det  en  specifik  tanke  bakom,  andra material   som   vanligtvis   inte   användes   till   matematik   kunde   bli   ett matematikmaterial  och  pedagogerna  hade  då  ingen  specifik  tanke  bakom detta  material.  Utifrån  resultatet  anser  vi  att  matematikmaterial  är  ett  bra redskap  att  använda  sig  av  för  att  barn  ska  få  en  förståelse  för  vad matematik  innebär.  Vi  anser  också  att  annat  material  som  exempelvis stövlar, bestick med mera kan bli matematikmaterial, det behöver inte finnas en matematisk tanke bakom det från början.

There is a new phenomenon in Sweden where guardians buy home-math books to support their child in the learning of mathematics or to help them reach higher results in school. The purpose of this study is to analyse (1) which knowledge view these books reflect, (2) what support they provide the guardians in their role as a teacher (3) and what attitude is found among the guardians in relation to this material. The study's results were obtained through a content analysis of textbooks and a digital survey capturing guardians’ attitudes. The survey reveals that some guardians buy math books to support their child’s learning because they believe the school lacks when it comes to teaching mathematics to their child. The textbook analysis is based on the “knowledge view” which, according to Carlgren (2013) is represented by Facts, Understanding, Skills and Familiarity, the four F:s in Swedish. The knowledge view is based on facts, which then leads to understanding. Understanding provides the prerequisite for skill and this, in turn, contributes to familiarity through reflection on the subject. The analysed results show that the materials mainly contain a Facts-based content that equals to an E-level grade knowledge requirement in the school's curriculum. Furthermore, the results show that these materials do not cover the complete knowledge view, but rather should be seen as a complement to the regular teaching in school. The analysis highlights the abilities children train when using this kind of material at home. This study’s target group is guardians (the buyers) and teachers. / Det finns ett nytt fenomen i Sverige där vårdnadshavare köper hem matematikböcker för att stödja sitt barn i inlärningen av matematik eller för att hjälpa dem att höja sina resultat. Syftet med denna studie är att analysera (1) vilken kunskapssyn dessa böcker återspeglar och (2) vilket stöd de ger vårdnadshavaren som undervisare samt (3) vilken inställning som finns hos vårdnadshavarna när det kommer till detta material. Studiens resultat har kommit fram genom en läromedelsanalys samt en digital enkät. Resultaten visar att en del vårdnadshavare köper matematikmaterial till sina barn för att de upplever att skolan inte räcker till i sin undervisning. Teorin för läromedelsanalysen bygger på en kunskapssyn som enligt Carlgren (2013) bygger på Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet, dessa kallar Carlgren de fyra F:en. Kunskapssynen grundar sig i Fakta och som sedan leder till förståelse. Förståelsen ger förutsättning för Färdighet och detta bidrar i sin tur till Förtrogenhet genom reflektion i ämnet. Analysen belyser de förmågor som barnen tränar på när de använder denna sorts material hemma. De analyserade resultaten visar att materialen främst innehåller ett faktabaserat innehåll som motsvarar E-nivån för kunskapskraven i skolans läroplan. Resultaten i denna studie visar att de granskade materialen inte innehåller alla fyra F:en inom Carlgrens (2013) kunskapssyn, utan snarare bör ses som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Denna studie riktar sig främst till vårdnadshavare (som är köparen) samt till pedagoger.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka om och hur man på olika förskolor arbetade med matematiken i barnens vardag, samt om de följde läroplanen för förskolans mål. Undersökningen gjordes på två Reggio Emiliainspirerade förskolor. Undersökningen genomfördes med löpande observationer under två veckors tid. Utifrån frågeställningarna delades en mindre enkät ut till pedagogerna på de båda förskolorna.</p><p>De slutsatser som undersökningen kom fram till var att man på de två Reggio Emilia - inspirerade förskolorna arbetade med matematiken i vardagen, men dock inte direkt aktivt och medvetet.</p>

<p>Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och hur man på olika förskolor arbetade med matematiken i barnens vardag, samt om de följde läroplanen för förskolans mål. Undersökningen gjordes på två Reggio Emiliainspirerade förskolor. Undersökningen genomfördes med löpande observationer under två veckors tid. Utifrån frågeställningarna delades en mindre enkät ut till pedagogerna på de båda förskolorna. De slutsatser som undersökningen kom fram till var att man på de två Reggio Emilia - inspirerade förskolorna arbetade med matematiken i vardagen, men dock inte direkt aktivt och medvetet.

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer. Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan arbetar med läroplanens mål inom matematik för att främja barns matematiklärande. I följande studie användes semistrukturerade intervjuer för att kunna synliggöra förskollärarnas egna arbetsmetoder. Intervjuerna kombinerades med deltagande observationer. Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika strategier i arbetet med att uppfylla de olika lärandemålen inom matematik som lyfts fram i förskolans läroplan. Studiens slutsats är att förskollärare använder sig av flera arbetsmetoder i arbetet med matematik i förskolan där den mest framträdande handlar om att de vuxna ska vara närvarande i barnens miljö för att synliggöra matematiken.