Vi lever och verkar i ett tekniksamhälle och därmed ställde vi oss frågan hur det återspeglar sig i barnens första skola; förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med teknik i sina verksamheter. Parallellt med detta jämfördes traditionell förskola med montessoriförskola. De teoretiska utgångspunkternas fokus ligger på begreppet teknik, pedagogers arbete och förhållningssätt, förskolans miljö och material samt montessorimetoden. Även genusaspekten behandlas i arbetet. Vår forskningsmetod är en kvalitativ undersökning där tio pedagoger intervjuades; fem från traditionella förskolor och fem från montessoriförskolor. Resultatet av undersökningen visade att det arbetades med teknik ur många perspektiv och att pedagogerna ansåg att det var ett roligt, intressant och viktigt arbetsområde. Bygg – och konstruktion framhölls framförallt av de traditionella förskolepedagogerna medan montessoripedagogerna ofta lade fokus på teknik i montessorimaterialen samt att det arbetades med experiment i båda verksamheterna. Vikten av att arbeta med teknik tidigt för att ge flickor och pojkar möjlighet att möta teknik på samma villkor så att flickorna inte ”tappar” gentemot pojkarna lyftes också tydligt fram. Pedagogerna menar att de är viktiga som förebilder.

<p>Vi lever och verkar i ett tekniksamhälle och därmed ställde vi oss frågan hur det återspeglar sig i barnens första skola; förskolan.</p><p>Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med teknik i sina verksamheter. Parallellt med detta jämfördes traditionell förskola med montessoriförskola. De teoretiska utgångspunkternas fokus ligger på begreppet teknik, pedagogers arbete och förhållningssätt, förskolans miljö och material samt montessorimetoden. Även genusaspekten behandlas i arbetet.</p><p>Vår forskningsmetod är en kvalitativ undersökning där tio pedagoger intervjuades; fem från traditionella förskolor och fem från montessoriförskolor.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att det arbetades med teknik ur många perspektiv och att pedagogerna ansåg att det var ett roligt, intressant och viktigt arbetsområde. Bygg – och konstruktion framhölls framförallt av de traditionella förskolepedagogerna medan montessoripedagogerna ofta lade fokus på teknik i montessorimaterialen samt att det arbetades med experiment i båda verksamheterna. Vikten av att arbeta med teknik tidigt för att ge flickor och pojkar möjlighet att möta teknik på samma villkor så att flickorna inte ”tappar” gentemot pojkarna lyftes också tydligt fram. Pedagogerna menar att de är viktiga som förebilder.</p>

<p>Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.</p>

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer. Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad lärare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts är samtalsintervjuer som genomförts med sju lärare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lärarna benämner sin utomhusverksamhet på olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebär. Den stora skillnaden är att lärarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lärarna på I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det. Studiens resultat visar också på att alla lärarnas utomhusverksamhet kan likställas med NCU:s definition av begreppet utomhuspedagogik. Slutsatsen i detta examensarbete är att i de intervjuade förskolorna arbetar alla lärare med utomhuspedagogik medvetet eller omedvetet.

No description available.

Syftet med denna studie är att jämföra leksaksinnehavet på en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnå syftet gjordes en jämförelse på de båda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tänkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhållningssätt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssätt av leksakerna i förskoleverksamheterna. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv där en central del är att se leksaker som förmedlande redskap vilket kan kopplas till pedagogernas tankar kring leksakernas betydelse.

Syftet med studien är att få en bredare kunskap om och hur förskollärare arbetar med pedagogiska aktiviteter i utomhusmiljön. För att besvara studiens frågeställningar har strukturerade observationer använts och stöd av sociokulturellt teoretiskt perspektiv tagits.  De svar som framkom i studien var att de pedagogiska aktiviteter som genomförs utomhus i verksamheten beror på förskollärares arbetssätt. Slutsatsen visar tre olika arbetssätt. Det första arbetssättet är att förskollärare planerar pedagogiska aktiviteter utan att involvera barnen där de medierande redskapen utomhus inte används. Det andra arbetssättet är att förskollärarna använder sig av de oplanerade lärartillfällena och utgår från barnens intressen med hjälp av de medierande redskapen från utomhusmiljön för att skapa pedagogiska aktiviteter. Det tredje arbetssättet är att den fria leken dominerar och att de medierande redskapen som används kommer från förrådet.

Inriktningen på arbetet är att diskutera vad miljön spelar för roll och vad pedagogerna har för betydelse för barns inlärning och utveckling. För att besvara frågan hur pedagogerna arbetar har observation varit den huvudsakliga metoden. Genom intervjuer med pedagogerna på förskolorna har deras syn på barns inlärning och hur de själva arbetar för att främja barnens inlärning kommit fram.Det har studerats hur två förskolor med olika inriktning arbetar för att främja barns inlärning, en utomhusförskola och en traditionell förskola. Utifrån observationer och intervjuer med pedagogerna har det kommit fram skillnader mellan de båda förskolorna men också likheter. Miljön och arbetsinriktningen varierar mellan förskolorna, men pedagogernas arbetssätt liknar varandra oavsett i vilken miljö verksamheten befinner sig i. Bland annat anser samtliga pedagoger på de båda förskolorna att deras uppgift är att verka som en medforskare. Däremot visade observationerna på de båda förskolorna att pedagogernas interaktion med barnen inte var som medforskare utan att pedagogerna var passiva under observationstillfällena.Trotts att miljön och förskolornas utformning samt inriktning skiljer sig åt visar observationerna att det är pedagogernas arbete som spelar roll för barnens utveckling. Hur målen i läroplanen uppnås blir på detta sätt upp till hur pedagogerna väljer att planera verksamheten. Även vad för sorts material som förskolorna erbjuder barnen och hur pedagogerna väljer att arbeta med de olika materialen skiljer förskolorna åt. Utomhusförskolan arbetar huvudsakligen med naturmaterial och har lite färdiga material, till exempel pussel. Den traditionella förskolan har mer färdiga material som barnen kan använda, men pedagogerna på förskolan menar att det är viktigt att använda både naturmaterial och färdigt material. / The focus of this work is to discuss what role the environment plays for and what the educators have the impact on children's learning and development. To answer the question how educators work has been observing the main method. Through interviews with educators in preschools have their views on children's learning and how they are working to promote children's learning emerged. It was studied how two nursery schools with different orientations are working to promote children's learning, an outdoor nursery school and a traditional preschool. Based on observations and interviews with teachers have revealed differences between the two pre-schools but also similarities. The environment and work orientation varies from pre-schools, but teachers' work are similar regardless of the environment in which business is in. Among other things, believes all teachers in the two preschools that their job is to act as a co-researchers. In contrast, observations on the two pre-schools that teachers' interactions with children were not as co-researchers, but the teachers were passive during the observation sessions. Attributed to the environment and preschool design and orientation are different observations show that it is teachers' work that is important in child development. How the objectives of the curriculum will be achieved in this way up to how teachers choose to plan activities. Also what kind of materials that preschools offer children and how teachers choose to work with the different materials is different preschools for. Outdoor Preschool works primarily with natural materials and have some ready-made materials such as puzzles. The traditional pre-schools have more finished materials that children can use, but teachers at the preschool says that it is important to use both natural materials and finished materials.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog.(Interaction - A comparative study between “I Ur och Skur” and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla. Studien bestod av observationer och uppföljande intervjuer med ett urval av pedagoger. Resultaten visar på fler likheter än skillnader i verksamheterna. De skillnader som framkommer är att det inom I Ur och Skur verksamheterna sker färre avbrott och att mer dialog förs. I de traditionella verksamheterna förekommer mer beröm och bekräftelse av barnen.