BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även fritidspedagogerna anser detta.   SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser på sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet.   METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts som metod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats. Studien tar avstamp i J. Fasth och M. Stjerhagers examensarbetet vid lärarutbildningen vid Borås högskola 2008. De har undersökt förskolelärares syn på utomhusvistelse och utomhuspedagogik i studien ”Ute kan man inte vara för mycket – Pedagogers syn på utomhusverksamheten”. Denna studie ställer samma frågor till fritidspedagoger.   RESULTAT: Resultatet visar att alla fritidspedagogerna hade en positiv inställning till att vistas utomhus då de anser att barnen blir friskare och lugnare. Ljudnivån är en annan inomhus eftersom barnen är mer nära inpå varandra. Deras grovmotorik utvecklas också bättre utomhus eftersom det där finns olika nivåskillnader som ger barnen utmaningar. En stor nackdel som pedagogerna nämner är att de stora barngrupperna försvårar utomhusverksamheten.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärare upplever att barns utveckling och lärande främjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare med utgångspunkt från en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollärarna hade en positiv inställning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lärande främjas på ett annat sätt utomhus än inomhus. Förskollärarna såg olika på sin roll och nämnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vägledande. De såg många fördelar med utomhusverksamhet bl.a. större ytor, lägre ljudnivå samt miljöombyte vilket gynnar barns utveckling och lärande. Däremot hade de svårt att se hinder, de få de upplevde var för stora barngrupper och för lite personal.

<p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärare upplever att barns utveckling och lärande främjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare med utgångspunkt från en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollärarna hade en positiv inställning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lärande främjas på ett annat sätt utomhus än inomhus. Förskollärarna såg olika på sin roll och nämnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vägledande. De såg många fördelar med utomhusverksamhet bl.a. större ytor, lägre ljudnivå samt miljöombyte vilket gynnar barns utveckling och lärande. Däremot hade de svårt att se hinder, de få de upplevde var för stora barngrupper och för lite personal.</p>

Vårt syfte med arbetet har varit att studera hur pedagoger arbetar med utomhusvistelse på olika förskolor. Vi utgick från en huvudfråga; Hur arbetar pedagogen med utomhusvistelsens innehåll och utformning? Vi har också utgått från tre underfrågor; Hur planerar pedagogen utomhusvistelsen? Vilken roll har pedagogen vid utomhusvistelsen? Och Vilka syften har utomhusvistelsen?Vi valde i vår studie att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara våra frågeställningar. Inför analysen av vårt material har vi inspirerats av hermeneutik. Eftersom det vad vi har kunnat se inte finns forskning som studerat pedagogers planering och mål med utomhusvistelse efter införandet av Läroplanen för förskolan 1998 så har vi i vår kunskapsbakgrund använt oss av forskning som inte specifikt inriktar sig på utomhusvistelse utan som har studerat pedagogers planering, syften och roll inom hela verksamheten efter införandet av Läroplanen för förskolan 1998. Vår studie visar på att majoriteten av pedagogerna planerade utomhusvistelsen, men att de hade svårigheter i att föra fram syftet utifrån Läroplanen för förskolan 1998. Studien visar även på att majoriteten av pedagogerna inte fungerade som deltagare vid barnens aktiviteter vid utomhusvistelse.

BAKGRUND: I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) finns riktlinjersom förskolan ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sinmotorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt attbarnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som pedagogockså uppmuntrar deras lust till att lära. Det är lätt att ta utomhusverksamheten för givet ochmycket kan kännas självklart. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistasutomhus och studien vill framhäva varför.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vad pedagogerna anser omutomhusverksamheten.METOD: Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara vårt syfte. Fyra pedagoger som alla arbetar inom förskolan harintervjuats.RESULTAT: Resultatet visar att alla pedagogerna hade en positiv inställning till att vistasutomhus då barnen blir friskare och lugnare. Ljudnivån är en annan inomhus eftersom barnenär mer nära inpå varandra. Deras grovmotorik utvecklas också bättre utomhus eftersom detdär finns olika nivåskillnader som ger barnen utmaningar. En stor nackdel som pedagogernanämner är att under vintern är det mer omständligt att gå ut då det tar längre tid med på- ochavklädning. / Uppsatsnivå: C

BakgrundFörskolegården erbjuder barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken. Vi konstaterar att både stora och små barn tycks få tillräckligt utrymme för såväl stillsamma som vilda lekar, på förskolegården. Barnen uttrycker sina konkreta önskemål, gällande den lilla förskolegårdens utformning. De önskar sig gungor, cyklar och en klätterställning samt fler småleksaker. / Program: Lärarutbildningen

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad lärare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts är samtalsintervjuer som genomförts med sju lärare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lärarna benämner sin utomhusverksamhet på olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebär. Den stora skillnaden är att lärarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lärarna på I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det. Studiens resultat visar också på att alla lärarnas utomhusverksamhet kan likställas med NCU:s definition av begreppet utomhuspedagogik. Slutsatsen i detta examensarbete är att i de intervjuade förskolorna arbetar alla lärare med utomhuspedagogik medvetet eller omedvetet.

Denna studie syftar till att undersöka två skilda förskolegårdar och vilka förutsättningar som dessa erbjuder för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Studien berör även vilka strategier pedagogerna använder för att erbjuda barnen en utomhusmiljö som ger barnen möjlighet till stimulering och utveckling. För att svara upp till vårt syfte har vi utfört en kvalitativ observationsstudie samt kompletterande fältsamtal på de båda förskolorna. Vårt empiriska material har sedan analyserats utifrån en tematisk analysansats där vi funnit två huvudkategorier, möjligheter och hinder, för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Dessa presenteras närmare i olika underrubriker under vårt resultat. Resultatet visar på att det som på den ena förskolan framstår som möjligheter, snarare är hinder på den andra förskolan då den inte alls erbjuder barnen en jämförbar miljö. Vidare blir det tydligt att pedagogens förhållningssätt och roll blir betydande för att komma förbi hindren och kunna se möjligheterna utifrån de förutsättningar de har att arbeta efter. Resultatet diskuteras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö 18, tidigare forskning samt vem blir jag som pedagog i dessa två förskolor.

Under våren 2020 bröt en pandemi ut i världen som har lett till förändringar i samhället. Folkhälsomyndigheten kom ut med råd om anpassningar för att minska smittspridningen riktade till bl.a. förskolor. En del av råden var att se över om man kan förlägga verksamheten utomhus. Detta har medfört att många förskolor också har anpassat verksamheten till att bedrivas mer utomhus. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie av tio förskollärare som syftar till att undersöka hur vårt urval av förskollärare ser på utomhuspedagogik, hur de argumenterar för den under rådande pandemi samt vilka eventuella utmaningar de anser sig ha ställts inför i samband med utomhusverksamhet under rådande pandemi. Studien undersöker även om det finns någon skillnad i förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogiken och utomhusverksamheten utifrån om de arbetar med äldre barn (3-5) eller yngre barn (1-3).  Studien utgår från Anders Szczepanskis begrepp utomhuspedagogik och använder en pragmatisk teori med de tillhörande begreppen learning by doing och lärande genom inquiry. Genom att använda pragmatismen och dess begrepp tolkas och teoretiseras förskollärarnas beskrivningar av utomhusverksamheten och utomhuspedagogiken. Studien har också ramfaktorsteorin som grund för att utläsa vilka faktorer som påverkar förskollärarnas arbete och didaktiska val när det kommer till utomhuspedagogik och utomhusverksamhet. Studiens resultat visar att mer av verksamheten bedrivs utomhus sen pandemins början. Det främsta argumentet förskollärarna använder sig av för detta är minskad smittspridning men det finns få didaktiska argument till utomhuspedagogik och utomhusverksamheten. Resultatet visar en skillnad i hur förskollärare som arbetar med yngre barn respektive förskollärare som arbetar med äldre barn beskriver arbetet. Förskollärare som arbetar med äldre barn arbetar mer med planerade aktiviteter i närmiljön och arbetar mer i likhet med Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik. Förskollärare som arbetar med yngre barn beskriver mindre planerade aktiviteter och mer svårigheter när det kommer till arbete i närmiljön som beskrivs bero på barnens ålder och personalbrist. Både förskollärare som arbetar med yngre barn samt de som arbetar med yngre barn beskriver kylan som ett problem och som ett hinder när det kommer till att bedriva utomhusverksamhet och utomhuspedagogik.