• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • Tagged with
  • 11
  • 9
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Matematik i förskolan : En jämförelsestudie mellan en traditionell förskola och montessoriförskola / Mathematics in Preeschool : A comparison study between a traditional Preschool and a Montessori Preeschool

Riddargård, Kristin January 2014 (has links)
This work is about how teachers describe their work with mathematics in a traditional nursery school and a Montessori preschool. Another aim is to study how children mathematise on the two different preschools and to see if there are any differences between the various educational theories and practices mathematising. I have used two methods wich is interviews with preschool teachers, and observation of the children. The results of my study was that differences exist but the biggest difference is the material that Montessori uses. The difference between the teachers' way of teaching mathematics is to Montessori preschool places great emphasis on the material and how it is used, while in the traditional preschool puts the emphasis on learning through interaction with others. The traditional pre-school does not have the specific and concrete material, but where we see much more of the social interaction in the game and how their learning develops with others. How they develop their imagination and creativity in their own way.
2

Tekniken i pedagogiken : -hur gestaltar sig arbetet med teknik i traditionell förskola respektive montessoriförskola

Forsberg, Ylva, Thorstensson, Madelene January 2009 (has links)
Vi lever och verkar i ett tekniksamhälle och därmed ställde vi oss frågan hur det återspeglar sig i barnens första skola; förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med teknik i sina verksamheter. Parallellt med detta jämfördes traditionell förskola med montessoriförskola. De teoretiska utgångspunkternas fokus ligger på begreppet teknik, pedagogers arbete och förhållningssätt, förskolans miljö och material samt montessorimetoden. Även genusaspekten behandlas i arbetet. Vår forskningsmetod är en kvalitativ undersökning där tio pedagoger intervjuades; fem från traditionella förskolor och fem från montessoriförskolor. Resultatet av undersökningen visade att det arbetades med teknik ur många perspektiv och att pedagogerna ansåg att det var ett roligt, intressant och viktigt arbetsområde. Bygg – och konstruktion framhölls framförallt av de traditionella förskolepedagogerna medan montessoripedagogerna ofta lade fokus på teknik i montessorimaterialen samt att det arbetades med experiment i båda verksamheterna. Vikten av att arbeta med teknik tidigt för att ge flickor och pojkar möjlighet att möta teknik på samma villkor så att flickorna inte ”tappar” gentemot pojkarna lyftes också tydligt fram. Pedagogerna menar att de är viktiga som förebilder.
3

Tekniken i pedagogiken : -hur gestaltar sig arbetet med teknik i traditionell förskola respektive montessoriförskola

Forsberg, Ylva, Thorstensson, Madelene January 2009 (has links)
<p>Vi lever och verkar i ett tekniksamhälle och därmed ställde vi oss frågan hur det återspeglar sig i barnens första skola; förskolan.</p><p>Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med teknik i sina verksamheter. Parallellt med detta jämfördes traditionell förskola med montessoriförskola. De teoretiska utgångspunkternas fokus ligger på begreppet teknik, pedagogers arbete och förhållningssätt, förskolans miljö och material samt montessorimetoden. Även genusaspekten behandlas i arbetet.</p><p>Vår forskningsmetod är en kvalitativ undersökning där tio pedagoger intervjuades; fem från traditionella förskolor och fem från montessoriförskolor.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att det arbetades med teknik ur många perspektiv och att pedagogerna ansåg att det var ett roligt, intressant och viktigt arbetsområde. Bygg – och konstruktion framhölls framförallt av de traditionella förskolepedagogerna medan montessoripedagogerna ofta lade fokus på teknik i montessorimaterialen samt att det arbetades med experiment i båda verksamheterna. Vikten av att arbeta med teknik tidigt för att ge flickor och pojkar möjlighet att möta teknik på samma villkor så att flickorna inte ”tappar” gentemot pojkarna lyftes också tydligt fram. Pedagogerna menar att de är viktiga som förebilder.</p>
4

Sex pedagogers tankar kring leksakers betydelse : En jämförelse av leksaksinnehavet i en traditionell förskola och i en Montessoriförskola

Olsson, Brita, Steorn, Karin January 2008 (has links)
Syftet med denna studie är att jämföra leksaksinnehavet på en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnå syftet gjordes en jämförelse på de båda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tänkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhållningssätt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssätt av leksakerna i förskoleverksamheterna. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv där en central del är att se leksaker som förmedlande redskap vilket kan kopplas till pedagogernas tankar kring leksakernas betydelse.
5

Kunskap och lärande i förskolan

Hedlund, Nina January 2010 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor. Framförallt var det liknande svar gällande vid vilka tillfällen i förskolan som barnen lär sig något, vad ett lärande är samt kunskap och vad det innebär. Undersökningen visade på skillnader gällande lärandemiljön och vad som betonas som viktigt i respektive pedagogiska inriktning samt vad som är pedagogens viktigaste roll. Ytterligare skillnad visades på de medverkande pedagogerna i synen på gruppen/individen.
6

Miljö och material i förskolan - en undersökning av två Montessoriförskolors inomhusmiljö utifrån aspekten barns självständighet

Nilsson, Martina, Nord, Rebecka January 2008 (has links)
I denna studie undersöker vi inomhusmiljö och material i två Montessoriförskolor. Våra frågeställningar handlar om hur inomhusmiljön är utformad och hur materialet är placerat i två Montessoriförskolor, samt hur två pedagoger i två Montessoriförskolor ser på miljö och material utifrån följande nyckelbegrepp från läroplanen för förskolan: utmaning och stimulans, initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande. I vår studie utgår vi främst från Maria Montessoris teorier angående miljö, material och självständighet, men tar också upp andra teorier kring miljö. Vi använder oss av observationer och kvalitativa intervjuer, som grundar sig på en pilotstudie som vi genomförde i en traditionell förskola. Resultatet visar på att miljön och materialet i de två Montessoriförskolorna tillåter barnen att ta egna initiativ och vara självständiga. Miljön och materialet tillåter däremot inte barnen till att demokratiskt vara med och påverka utformningen av miljö och material, utan allting är iordningställt av pedagogerna och har sin bestämda plats och ordning.
7

"Det löser vi säkert!" En fallstudie om hur ansvar fördelas i en svensk montessoriförskola

Melovic, Sara, Jönsson, Veronica January 2016 (has links)
Det finns en spänning mellan regeringens krav på implementering av ansvarsfördelning och den platta organisation som förskolan är. Studiens syfte är att nå kunskap om ansvarsfördelning i förskolan. Kunskapen nås genom att besvara hur ansvar fördelas inom arbetslaget och varför det fördelas så. I studien definieras ansvar som något som kan antas i förväg eller ses ha blivit taget i efterhand. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en montessoriförskola. Observationer, intervjuer och fotografering har använts för att samla in empiri som sedan analyserats med hjälp av relationell teori med ett transaktionellt perspektiv. Resultatet synliggjorde fyra återkommande mönster för hur ansvar fördelas: görandemodellen, överlämning, delegering och förhandling. Bakomliggande orsaker till hur ansvaret fördelas som framkommer i studien är skillnader i utbildningsnivå samt arbetslagets interna relationer. För att kunna förstå varför det är problematiskt att implementera ansvarsfördelning utifrån utbildningsnivå i förskolan behöver mer forskning om gruppsykologi, organisationsteori och professionsteori utföras på förskolor.
8

Kunskap och lärande bland barn - En jämförelse mellan Montessoripedagogers och den traditionella kommunala förskolans pedagogers uppfattningar och kunskap och lärande hos barn

Hjelström, Louise January 2006 (has links)
Syftet med uppsatsen är att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser på barns kunskap och lärande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken är dessutom att få kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig på en nivå som gör att barnen kan känna sig motiverade att inhämta kunskap. För att belysa detta har jag ställt följande frågor i min uppsats, nämligen 1.Hur förhåller sig förskollärarna till lärande i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhåller sig förskollärarna till kunskap i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola?I min studie har jag gjort fem intervjuer och två observationer dels på en traditionell kommunal förskola och dels på en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation på varje förskola. Resultatet av arbetet är att i fråga om synen på lärande uppvisar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan stora likheter. Likheterna är att båda förskolorna utgår från läroplanen samt att de sätter barnen i centrum. Skillnaderna är främst att den traditionella kommunala förskolan ser mer till hela gruppens betydelse för lärande medan Montessoriförskolan företräder en mer individcentrerad lärandeprocess. En annan skillnad är att miljön framhävs tydligare inom Montessoriförskolan som betydelsefull för lärandet. Även i fråga om synen på kunskap är likheterna stora mellan de båda förskolorna. Båda förskolorna ser den sociala kompetensen som allra viktigast. En annan likhet är att båda förskolorna arbetar med matematik och språk samt att de har ungefär likartad värdegrund. En skillnad är att Montessoriförskolan betonar i högre grad materialets betydelse för att barnen ska kunna utveckla kunskap om olika områden. / My purpose with this paper is to find out whether there are any differences between the views of Montessoriteachers and teachers in traditional municipal preschools as to childrens´ knowledge and learning processes. Another intention is to gain more knowledge about how to work with children and to be able to reach the appropriate teaching level which motivates children to seek knowledge. I order to put light on this I have presented two questions in my work:1.How do Montessoriteachers act in comparison with teachers in traditional municipal preschools as to childrens´ learning processes?2.How do Montessoriteachers act in comparison with teachers in traditional municipal preschools as to childrens´ knowledge?I have made five interviews with preschool teachers and two observations of teaching situations in one Montessori preschool and one traditional municipal preschool.The result of my work concerning the learning processes is that the two types of schools show big similarities. Both of them have the official Swedish education plans as their basis. The major difference is that the traditional municipal preschool puts focus on the significance of the social group while the Montessori preschool represents a learning process which is more focused on the individual. Another difference is that the Montessori preschool more evidently puts emphasis on the environment as important for the development of the learning process. Also concerning the view on childrens´ knowledge the similarities are big. Both of the schools consider social ability of children to be the most important. Another similarity is that both of them work with mathematics and Swedish and stand for the same values. One of the differences is that the Montessori preschool to a larger extent emphasizes the importance of materials in childrens´ knowledge building.
9

Miljöns utformning och barns delaktighet i montessoriförskolor : En kvalitativ studie om barns agentskap i montessorimiljön med inspiration från ett normkritiskt perspektiv / The design of the environment and children's participation in Montessori preschools : A qualitative study on children’s agency in the Montessori environment with inspiration from a normcritical perspective

Samuelsson, Elin, Bertilsson, Beatrice January 2020 (has links)
Syftet med studien är att skapa kunskap kring vilka normer som styr montessoripedagogers uppfattningar på barns agentskap, hur barn får makt och delaktighet över sitt lärande, samt hur miljö och material utformas för att gynna barns lärande och utveckling i montessoriförskolor. Forskningsfrågorna i studien är: Vilken betydelse ger montessoripedagoger inom montessoriförskolor utformningen av den pedagogiska miljön för barns utveckling och lärande? Hur uppfattar montessoripedagoger barns möjlighet till delaktighet i den pedagogiska miljön i montessoriförskolor? Studien genomfördes med individintervjuer med sex montessoripedagoger, som har stor kunskap om montessoripedagogiken. Efter analys av empirin kunde två tydliga teman utskiljas: Miljön strukturerar lärande och utveckling och Frihet att välja inom givna ramar. Resultatet i studien bidrog till att urskilja tydliga strukturer som råder på fyra olika montessoriförskolor gällande inomhusmiljöns utformning och hur barn blir delaktiga.
10

Inkludering av barn med koncentrationssvårigheter i montessoriförskolor / Inclusion of children with concentration problems in Montessori preschools

Nord, Anna January 2022 (has links)
Sammanfattning/Abstract Nord, Anna (2022). Inkludering av barn med koncentrationssvårigheter i montessoriförskolor. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Mitt examensarbete belyser uppfattningar om på vilket sätt montessoripedagogiken kan främja barn med koncentrationssvårigheter. Syftet med denna studie är att få syn på hur några montessorilärare uppfattar inkludering av barn med koncentrationssvårigheter inom montessoripedagogiken. Frågeställningarna är följande: Vilka uppfattningar bland några montessorilärare framträder då det gäller barn med koncentrationssvårigheter?Hur menar dessa montessorilärare att montessoripedagogiken fungerar för barn med koncentrationssvårigheter?Vilket stöd hade montessorilärare önskat i form av specialpedagogiska insatser vad gäller barn med koncentrationssvårigheter?De teoretiska utgångspunkterna är inkluderingsperspektivet, de specialpedagogiska perspektiven (se Nilholm 2020) och KASAM (se Antonovsky 2009). Det var främst inkluderingsperspektivet som hjälpte mig att kunna jämföra montessoriverksamheterna med Anderssons (2015) inkluderingskriterier. KASAM var intressant eftersom där framkom att tillvaron bör vara begriplig, hanterbar och meningsfull för att fungera för barn med koncentrationssvårigheter. Däremot de specialpedagogiska perspektiven anser jag inte tillförde studien något väsentligt. Metoden har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med fem montessorilärare. Resultatet visar att informanterna önskar alla att kunna möta barn med koncentrationssvårigheter utifrån deras förutsättningar och behov. De anser att montessoripedagogiken lämpar sig väl för barn med koncentrationssvårigheter på grund av det individanpassade arbetssättet, den förberedda miljön och det konkreta arbetsmaterialet. Den enda negativa aspekten som framkom var valfriheten som ibland kan orsaka svårigheter för barn med koncentrationssvårigheter. Det som framkommit som kompletterar tidigare forskning är att informanterna var pålästa kring barn med koncentrationssvårigheter och villiga att anpassa både förhållningssätt och arbetssätt för dessa barn. Montessorilärarna hade helst önskat specialpedagogiska insatser i form av tillgång till eget resursteam inriktat på de privata förskolorna. Det är en fördel som specialpedagog att ha kunskap om barn med koncentrationssvårigheter som är vanligt förekommande på förskolor. Det är även en fördel att ha viss kännedom om montessoripedagogiken eftersom det är en relativt vanlig förskoleform i Sverige. Den specialpedagogiska implikationen är att specialpedagoger ska få upp ögonen för montessoripedagogiken och att många barn med koncentrationssvårigheter återfinns i dessa verksamheter. Det är därför viktigt att se hur dessa barns situation ser ut på montessoriförskolor.

Page generated in 0.0819 seconds