Problem: The expectation gap can be described as an imbalance in the relationship between the accountant and the stakeholders. The gap can emerge when the ideas of what is right and what is wrong are separate from the accountant and the stakeholders of the accountant. It is one of the most talked about subjects within auditing, due to the long existence of expectations gaps, which is increasing gradually. There is no doubt that a gap of expectations exist, as well as the experience of different gaps of expectations amongst the stakeholders of the accountant. The accountants may be viewed as a security for the stakeholders as they review the company from a critical point of view. A stakeholder who is in need of areview is the creditor, because he/she only have the assets of the company as collateral security. Anotherstakeholder who is in need of an accountant is the Vice President of a company because he/she, through auditing material, receives a firmer ground to stand on when it comes to decision-making. This creates a problem when different stakeholders use information in different ways, which in turn creates difficulties for the accountant when it comes to satisfying all the parties involved.Purpose: This study aims to create an understanding of the gap of expectations when it comes to accountants, creditors and the Vice President. Our study will contribute with important influences in the area of how accountants, creditors and the Vice President describes the gap of expectations, and we can therefore present a development of the knowledge in the area of the gap of expectations.Method:To fulfill our purpose with the study we have used a abductive method. Through semi-structured interviews we have gathered empirics from four different accountants, four Vice Presidents and five creditors. Conclusions:We have found that the stakeholders do not experience a gap of expectation. We can state that the number one reason for the existence of the gap of expectations is due to ignorance when it comes to the distribution of the responsibilities at the point of irregularity. This study has led us to the statement that most of the stakeholders do not want to acknowledge the gap of expectations. Further more we state that there are difficulties in handling the gap of expectations due to the fact that the accountant and the stakeholders had a difference of opinion when it came to handling the gap and why it arose. One interesting aspect is that in every group of respondents, there were disagreements when it came to answering the question about who was responsible for the gap, and we established this is a main reason for the gap of expectations.

No description available.

Att Sveriges gymnasielärare också har uppdrag som mentor för sina elever är mycket vanligt. Litteratur och forskning på området belyser komplexiteten i de dubbla rollerna, som dessutom är otydligt beskrivna. Denna konstruktion vilar på en tradition i skolan där klassföreståndarskapet varit föregångare. Då det inte finns formella krav på att undervisande lärare skall ha mentorsrollen, är det anmärkningsvärt att svensk litteratur och forskning inte ifrågasätter denna norm som snarare vilar på tradition än vetenskap. Den här studien beskriver skolor som valt att göra annorlunda, det som kallas avvikande enheter. I vilka avseenden arbetar de annorlunda? Hur trivs personalen med detta annorlunda arbetssätt? Det tydligaste särdraget är att skolorna har heltidsmentorer som inte undervisar eller betygsätter. Studien visar att särdragen hos två av de tre skolorna är fler och djupare än bara heltidsmentorskap. Genom kvalitativa intervjuer har mentorer och lärare fått ge sin bild inifrån av en multiprofessionell skolorganisation och beskriva sin egen upplevelse av denna annorlunda ansvarsfördelning. Studien ger bilden av lärare och mentorer som är tillfreds med sin arbetssituation och som vill utveckla organisationsmodellen ytterligare. En jämn fördelning av ansvarsbördan på personalen tycks vara en avgörande framgångsfaktor, liksom att personalens roller är tydligt beskrivna. Studien visar att samma organisering som ger pedagogerna en känsla av tillräcklighet också avlastar rektorerna. Även om inte utbildningskvalitén undersöks i den här studien, finns tydliga tecken på att kvalitén och inte minst rättssäkerheten gynnas med en multiprofessionell skolorganisation. Organisationsformen är ovanlig och blygsamt beforskad i svenskt skolväsende, intressant nog är den vedertagen inom bland annat vård och rättsväsende sedan länge.

I förskolan arbetar pedagoger från två yrkesgrupper - barnskötare och förskollärare. Pedagogerna arbetar tillsammans i arbetslag. Ansvar och arbetsuppgifter fördelas inte dem emellan genom någon självklar struktur. Förskollärare förväntas leda arbetslaget och ansvara för allt de utför, samtidigt som de ska vara demokratiska kollegor. Arbetslagsarbete, demokrati och rättvisa ligger i förskolans tradition. Ett ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan och högre krav i och med förskolans inträde i utbildningssystemet har medfört att förskollärarnas ansvar särskilt framskrivits i förskolans läroplan. Trots denna förändring har inte organisationsstrukturen ändrats. Barnskötare utgör den största andelen av personalstyrkan men de omnämns inte i läroplanen. Denna studie syftar till att synliggöra exempel på hur pedagoger i förskolan kan se på sina egna och sina kollegors yrkesroller utifrån läroplanens förändrade skrivningar om förskollärares ansvar, främst inom målområdet för föräldrasamverkan. Tre barnskötare och tre förskollärare vid tre olika förskolor har intervjuats runt sina tankar om hur ansvar och arbete i förskolan organiseras och bör organiseras. Exemplet studien utgår från är föräldrasamverkan och där främst utvecklingssamtal. Resultaten visar att arbete och ansvar främst fördelas mellan pedagogerna utifrån personliga kompetenser. Pedagogerna anser att arbetslaget är det viktigaste för arbetet i förskolan och att allas kompetenser bör tas tillvara. Verksamheten och pedagogerna själva påverkas av traditioner som skapar mentala ramar. Det framträder också att pedagogerna har svårt att definiera skillnader dem emellan förutom olika utbildningar och ansvar utifrån läroplanen. Att diskutera skillnader eller uppdelning av ansvars- och arbetsuppgifter visar sig både utifrån tidigare forskning och i denna studie vara ett känsligt ämne. Pedagogerna undviker till stor del att ta upp detta ämne, liksom även fackföreträdare, forskning och statliga skrivningar gör. Denna studie ses som ett kunskapsbidrag inom området då det till stor del saknas forskning om hur förskolans pedagoger ser på respektive yrkeskategori och arbetslaget. Studien syftar inte till att redovisa några rätta svar eller modeller för framgångsrikt arbete i förskolan utan syftet är att synliggöra exempel på tankar kring ansvars- och arbetsfördelning samt yrkesroller i förskolan, främst utifrån föräldrasamverkan.

Sweden is experiencing major problems with the management of waste from nearly every industry within the country. There is I big waste of waste materials which are placed in landfill when they have potential of being reused. Landfills usually leach contaminated water leading to the contamination of soils and watercourses. Lime mud from the paper industry is currently at 133 000 tones. The purpose of this paper is to study the Sweden’s environmental legislation to see if it has flaws that may explain why the lime mud is not re-used even though it may have potentially useful properties. The result is based on an analysis of documents of legal provisions and completed schemes interpreted against the mesa content. The answer is that the law is neither an obstacle and opportunities and it is not possible to provide for law neither promotes nor prevents lime reuse. It is also clear that there is little research on the environmental gains and losses that would arise if the mesa came in contact with nature. What is clear is that there is an unclear division of responsibilities between authorities regarding Environmental Protection Agency and the County administrative boards of Sweden that might complicate the reuse of lime mud.

<p>Den traditionella transport- och speditionsnäringen har utvecklats till en logistiknäring där allt mer allomfattande tjänster erbjuds av logistikföretagen. Förutom de traditionella transport- och speditionstjänsterna erbjuder logistikföretagen även tjänster som enklare tillverkning, montering, utbildning etc. Köparen av den traditionella transportjänsten efterfrågar idag helhetslösningar och långsiktiga samarbeten, när det gäller materialflöden, snarare än enstaka transporter eller speditionstjänster. Rättsutvecklingen har inte följt med i den snabba utvecklingen inom logistiksektorn och frågan om hur logistikern skall betraktas juridiskt framstår som oklar i flera avseenden.</p><p>Den för uppsatsen aktuella frågan är hur ett produktansvar, dvs. ett ansvar för en produkts skadebringande egenskaper, skall fördelas mellan säljaren av produkten och logistikern. I uppsatsen undersöks dels frågan om gränsdragning mellan säljarens köprättsliga ansvar och logistikerns produktansvar som kontraktsmedhjälpare (bearbetare av produkten), dels frågan om gränsdragningen mellan köprättsligt ansvar och transportansvar med utgångspunkt från lagstiftning och rättspraxis på det transporträttsliga området. I uppsatsen uppmärksammas även frågan om synen på logistikåtagandet som ett enhetligt åtagande.</p>

<p>In Sweden, responsibility for the collection and recycling of packaging and newspapers lies with the producers. Therefore, the major producers created a joint</p><p>collection with 5800 recycling stations. The stations are the responsibility of a coordinating body, Förpacknings och Tidningsinsamlingen (FTI) which ensures Government regulations are adhered to by the producers.</p><p>In 2006, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) carried out an evaluation of the collection of packaging and newspapers. EPA´s research showed</p><p>that 80 percent of households were satisfied with the collection but that there were also shortcomings, including problems with littering at the recycling stations.</p><p>We have tried to approach the litter issue from different angles in order to suggest</p><p>possible measures to reduce the problem. An important aspect proved to be uncertainties regarding the concept of operators.</p><p>As there are currently many parties involved in the collection process this lead to the issue of who is legally considered as the operator of the recycling stations. We discovered, when we studied the subject, that there had been some reorganization of FTI's activities, which we believe contributes to making the question of who is to be</p><p>regarded as operators clearer.</p><p>We have also examined FTI's and the municipalities environmental offices’ approach to the problem. Overall, the survey shows that the degree of cooperation between FTI and the environmental offices is at a satisfactory level, but that there are differences in how the problem is perceived, particularly in regard to the cause of the litter.</p><p>Based on the investigation, we have come up with some suggestions for actions that may contribute to a reduction in litter and further enhance cooperation between the</p><p>municipalities’ environmental offices and FTI.</p><p>Some conclusions we have reached are that EPA should provide clearer guidance on the question of what constitutes an appropriate collection and that the municipalities’ environmental offices should be invited to the consultations between FTI and the municipalities regarding the recycling stations on a regular basis.</p>

<p>Aim: The aim of this thesis is to through a survey, gain information about the tenant owners knowledge concerning their own and the real estate agents rights and obligations, this to elucidate one of the factors we think play a big part in the general publics dissatisfaction about the real estate agents and the negative picture painted of them in media today. By throwing light on the assumed lack of knowledge in this area we hope to contribute to improve the information communicated to the customers so that they can feel safer when consulting a real estate agent in this matter.</p><p>Our main question in this thesis is: How much knowledge does tenant owners and tenant owners to be have concerning the division of responsibilities when it comes to selling and buying a tenant owned flat and what problems can the presumed lack of knowledge in this area lead to?</p><p>Method: We have used a combination of qualitative and quantitative methods. Data has been collected through a survey which we have put together and analyzed both based on the results we got from the survey but also based on the reactions we received from the participants. The results are presented both in text and in diagrams.</p><p>Result & Conclusions: The results we got from the survey indicate that the knowledge among our participants is much worse than what would be desired. Most of them seem to be uncertain of how buying a tenant owned flat is done and they seem not to be aware of what consequences a faulty action may lead to. In the long run this can lead to a lot of problems both for the people buying and the people selling a tenant owned flat, but also for the real estate agent.</p><p>Suggestions for future research: We can identify three main areas that we think would be interesting to investigate more.</p><p>• A similar research on house owners.</p><p>• In depth interviews with real estate agents about their experience and the problems that may occur because of the general publics lack of knowledge when it comes to the rules regarding the real estate market.</p><p>• In depth interviews with people who recently have become home owners about their experience of the service provided by the real estate agent.</p><p>Contribution of the thesis: To throw light on the lack of knowledge concerning buying and selling tenant owned flats and that way help to create a debate about the importance of taking responsibility for having the knowledge needed.</p> / <p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en undersökning av bostadsrättsinnehavares kunskap, om sina egna och fastighetsmäklarens rättigheter och skyldigheter vid en bostadsrättsaffär, belysa en av de faktorer vi tror kan ligga bakom en stor del av allmänhetens missnöje och den negativa bild som målas upp av fastighetsmäklare i media i dag. Genom att belysa den förmodade kunskapsbristen på området hoppas vi kunna bidra till att informationen gentemot kunden förbättras och att kunderna känner sig tryggare genom hela affären.</p><p>Vår huvudfråga i denna uppsats är: Hur ser kunskapsläget ut hos bostadsrättsägare eller blivande bostadsrättsägare beträffande ansvarsfördelningen vid en bostadsrättsaffär och vilka problem kan eventuella brister i denna kunskap leda till?</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kombination av kvantitativ metod och kvalitativ metod. Data har samlats in genom en enkätundersökning som sedan har sammanställts och analyserats både utifrån de resultat vi fick in men även utifrån respondenternas reaktioner vid genomförandet. Resultaten redovisas i löpande text samt i diagramform.</p><p>Resultat & slutsats: Resultaten vi fick fram visar på att kunskapsläget bland de tillfrågade är betydligt sämre än vad som vore önskvärt. De flesta verkar vara osäkra på hur en bostadsrättsaffär går till och är inte medvetna om vilka konsekvenser ett felaktigt handlande kan få. Detta kan i förlängningen leda till en rad problem både för de som köper eller säljer en bostadsrätt, men även för mäklaren.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi ser i huvudsak 3 olika områden som skulle vara intressanta att undersöka vidare:</p><p>• En liknande undersökning på villaägare</p><p>• Djupintervjuer med mäklare angående hur de ser på och upplever de problem som kan uppstå p.g.a. allmänhetens kunskapsbrist.</p><p>• Djupintervjuer med nyblivna fastighetsägare angående deras upplevelse av fastighetsmäklartjänsten.</p><p>Uppsatsens bidrag: Att belysa kunskapsbristen beträffande bostadsrättsaffärer och på så sätt hjälpa till att skapa en debatt om vikten av eget ansvarstagande.</p>

<p>Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroplanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang.</p><p>Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet.</p><p>Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala planerna. Den mest framträdande aktören i samband med ansvar i samtliga analyserade planer är skolan som helhet då skolan som institution eller aktör innehar det största ansvaret. Den explicitaste likheten vi funnit mellan den nationella läroplanen och de lokala planerna är att samtliga fokuserar på fostransuppdraget och att detta ansvar vilar på skolan.</p>

Den traditionella transport- och speditionsnäringen har utvecklats till en logistiknäring där allt mer allomfattande tjänster erbjuds av logistikföretagen. Förutom de traditionella transport- och speditionstjänsterna erbjuder logistikföretagen även tjänster som enklare tillverkning, montering, utbildning etc. Köparen av den traditionella transportjänsten efterfrågar idag helhetslösningar och långsiktiga samarbeten, när det gäller materialflöden, snarare än enstaka transporter eller speditionstjänster. Rättsutvecklingen har inte följt med i den snabba utvecklingen inom logistiksektorn och frågan om hur logistikern skall betraktas juridiskt framstår som oklar i flera avseenden. Den för uppsatsen aktuella frågan är hur ett produktansvar, dvs. ett ansvar för en produkts skadebringande egenskaper, skall fördelas mellan säljaren av produkten och logistikern. I uppsatsen undersöks dels frågan om gränsdragning mellan säljarens köprättsliga ansvar och logistikerns produktansvar som kontraktsmedhjälpare (bearbetare av produkten), dels frågan om gränsdragningen mellan köprättsligt ansvar och transportansvar med utgångspunkt från lagstiftning och rättspraxis på det transporträttsliga området. I uppsatsen uppmärksammas även frågan om synen på logistikåtagandet som ett enhetligt åtagande.