Sammanfattning/Abstract Haraldson, Rebecca & Mahrberg, Therése (2022). Betydelse av pedagogiska utredningar i praktiken- en fallstudie på en grundskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.    Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen är att studien ska synliggöra huruvida pedagogiska utredningar fyller den funktion som den syftar till gällande elever i behov av särskilt stöd.    Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att belysa olika aktörers uppfattning av den pedagogiska utredningens betydelse i praktiken.   ·       Hur används den pedagogiska utredningen för elever i behov av särskilt stöd? ·       Vilka upplevelser av samverkan rörande pedagogiska utredningar har olika aktörer? ·       Vilka möjligheter och hinder framkommer? Teori Studien utgår från systemteori och professionsteori samt samverkan och kommunikativt relationsinriktat perspektiv. Systemteorin används för att förstå inre och yttre styrning i skolans vardagsarbete, samt gränser mellan olika nivåer och roller i systemet.  För att förstå roll - och förväntanskulturen mellan professionerna används även professionsteorin. Samverkansperspektivet menar att man kan skapa en tydligare helhetssyn genom samverkan på olika nivåer, individ-, grupp- och organisationsnivå. Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet belyser möjligheterna för kunskap och pedagogisk inkludering inom skolan vilket har sin grund i processerna delaktighet, kommunikation och lärande.   Metod Utifrån studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. Studien har inspirerats av fenomenologin för att förstå deltagarnas livsvärld. En avgörande del i analysarbetet har varit de transkriberingar som genomförts av de inspelade intervjuerna. Syfte, frågeställningar, valda teorier och tidigare forskning har legat till grund för arbetet med analysen. Rektor på studerad skola samordnade urvalet som bestod av en specialpedagog, en speciallärare, fyra lärare och en biträdande rektor.   Resultat Resultatet visar att då både kompetens och ansvar för pedagogiska utredningar ligger hos specialpedagog och speciallärare minskar möjlighet för samsyn hos de aktörer som behöver finnas för elevens möjlighet till utveckling och lärande. Vidare visar resultatet att avsaknad eller brister kring samarbete till största del kan förklaras på organisationsnivå.   Specialpedagogiska implikationer Som specialpedagog är det av betydelse att ha ett helhetsperspektiv kring eleven och att vara en länk mellan olika aktörer som samarbetar kring eleven. För att möjliggöra elevens utveckling och lärande behöver riktlinjer och rutiner kring den pedagogiska utredningen vara tydliga för alla aktörer, framförallt då den utgör en stor del av specialpedagogens uppdrag. Genom att arbeta främjande och förebyggande tillsammans med olika aktörer kan specialpedagogen vara ett stöd för att säkerställa att rätt stöd och insatser ges en elev.

Forskning visar ett allt större intresse för undersökningar om hur fördelningen av ansvar mellan politik och individ ser ut i olika frågor. I samband med COVID-19 pandemin har fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman blivit aktuell eftersom debatten om munskydd har varit diskuterad. Vår studie syftar därför att, utifrån lärarnas egna uppfattningar, undersöka hur fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman sett ut kring smittskyddsåtgärder i skolan under COVID-19 pandemin. Smittskyddsåtgärder fungerar i arbetet som ett paraplybegrepp till de tre underkategorierna 1) Social distansering, 2) Skyddsutrustning, 3) FHM:s riktlinjer. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgörs av verksamma lärare på två högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. Resultatet från studiens enkät analyseras och diskuteras med hjälp av teorier om avpolitisering och ansvarsfördelning. Undersökningen antyder utifrån lärarnas uppfattningar att fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman varierar beroende på underkategori. Resultatet visar därför att arbetets teorier är olika närvarande.

Läroplanen för förskolan (2018) kräver att pedagoger ska synliggöra och analysera barns individuella lärande med hjälp av dokumentation. Studien syftar därför till att undersöka pedagogers uppfattningar kring det nya uppdraget som den nya läroplanen medför. För att undersöka detta har läroplansteori (Wahlström, 2020) tillämpats. Sju förskollärare från olika förskolor har intervjuats. Förskollärarnas uttalanden ligger till grund för fem olika kategorier. Kategorierna skapades för att uppmärksamma vilka områden deras uttalanden berör inom dokumentation. Resultatet tolkades och analyserades utifrån läroplansteori (Wahlström). I resultatet framgick det att pedagoger ser dokumentation som en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den nya läroplanen har ökat kraven på pedagogers dokumentationsarbete vilket skapat både nya utmaningar och möjligheter. De utmaningar som uppfattas som svårast att hantera är tidsbrist och en ojämn ansvarsfördelning mellan pedagoger. Studiens resultat visar ett större behov av arbetslagsträffar där dokumentationsuppdraget har en central roll.

The purpose of this study is to explore two Swedish preschool teachers’ difficulties and possibilities in the practice of ‘becoming’ in their roles as pedagogical leaders in work teams that consist of several different professions. The choice of research area is primarily based on the increasing focus on preschool teachers' pedagogical responsibilities in educational settings due to the new guidelines in the Swedish curriculum for preschool which was implemented summer of 2019. Six different scenarios regarding interlockings in work teams are presented from interviews and analyzed through Deleuze’s concept of reading intensively which involves the process of reading for identifying sudden moments of changes, stutters. These scenarios are presented through narratives and analyzed by using the concepts from Deleuze and Guattari’s theoretical framework such as ‘nomadic thinking’ and ‘micropolitics’.  From the ‘stutters’ found in the preschool teachers’ usage of language, possibilities, ‘lines of flight’, act as guidelines for understanding their ‘becoming’ in the pedagogical leadership role. The findings of the preschool teachers’ ‘becomings’ are varied and dependent on the ten­sions and interlockings that arise from their situation descriptions. In the first respondent’s case, two deadlocks occur as a result of her not delegating. Tensions arise as a result of differences in opinions regarding the range of activities and the childcare colleague's lack of initiative in the pedagogical activities. In the second respondent’s case, the deadlock occurs as a result of a colleague objecting to performing the assigned task. The tensions arise as a result of an unclear division of roles between preschool teachers and child caretakers, followed by conflicting opinions between two reflective perspectives and finally conflicting opinions when it comes to children's influence in activity planning.

Förväntat kunskapsbidragMed det här arbetet vill vi betona vikten av att de läs- och skrivmetoder som skrivs in i åtgärdsprogrammen ska vara adekvata åtgärder och att dessa inte görs slentrianmässigt. För att styrka elevens rättigheter bör åtgärdsprogram formuleras på likvärdigt sätt oberoende av vilken skola hen går i. Med undersökningen hoppas vi kunna lyfta frågan om hur ansvarsfördelningen ser ut när åtgärdsprogram skrivs med tanke på grupp- och organisationsnivå för att ta bort individfokus.Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka åtgärdsprogram, på två skolor i olika socioekonomiska områden i samma kommun, för elever med läs- och skrivsvårigheter och då belysa vilka åtgärder som ofta används när det skrivs åtgärdsprogram. Vi vill också undersöka hur ansvarsfördelningen av åtgärder ser ut på de olika skolorna med tanke på individ-, grupp- och organisationsnivå. TeoriDen teoretiska ansatsen i studien är sociokulturell då vi har undersökt hur åtgärdsprogram är formulerade utifrån den kontext individen befinner sig i och utifrån olika perspektiv. Termen sociokulturell är viktig eftersom den visar på att mänskliga handlingar och beteende måste förstås i ett större sammanhang, alltså i en kontext. Den sociokulturella teorin består av grundantaganden om hur verkligheten är konstruerad. Vygotskij (2005) betonar språkets betydelse som bärare av mening i den sociokulturella teorin, och även att språket kan ge en möjlighet till handling som kan förändra oss själva och vår omgivning. MetodI vår studie har vi valt att undersöka innehållet i ett antal åtgärdsprogram. För att kunna analysera dessa har vi valt att göra det med hjälp av textanalys. I undersökningen har vi valt att ta både en kvalitativ och kvantitativ ansats då vi valt att analysera innebörden i åtgärdsprogrammen men vi har också räknat förekommande ord och fördelat dessa i grupper. ResultatResultatet av vår undersökning visar att elevers språk-, skriv- och lässvårigheter beskrivs på liknande sätt i åtgärdsprogrammen och relativt bristfälligt. Skillnaderna mellan åtgärdsprogrammen på de olika skolorna var marginella. Elevernas svårigheter beskrivs främst ur ett kategoriskt perspektiv och inte utifrån grupp- och organisationsnivå.Specialpedagogiska implikationerVårt examensarbete kan förhoppningsvis påverka lärare, speciallärare, specialpedagoger och skolledning att skriva utförliga åtgärdsprogram. Med utförliga menar vi att de åtgärder som skrivs in i åtgärdsprogrammen ska vara adekvata, det ska stå vem som ansvarar för åtgärderna och de ska följas upp av en utvärdering. Skolor bör ha rutiner för hur de formulerar åtgärdsprogram med tanke på individ-, grupp- och organisationsnivå. / Expected knowledge contributionWith this work, we want to emphasize the importance that the reading and writing methods entered into the action programs should be adequate measures and that they are not made traineeship. In order to strengthen the student's rights, action programs should be formulated in an equal manner, regardless of which school they go. With the survey, we hope to raise the question of how the distribution of responsibility looks when action programs are written in terms of group and organizational level to remove individual focus.Purpose and questionsThe purpose of this study is to investigate action programs at two schools in different socioeconomic areas in the same municipality, for students with reading and writing difficulties, and then highlight what measures are often used when writing action programs. We also want to investigate how the division of responsibilities into the different schools reflects individual, group and organizational levels.TheoryThe theoretical approach in the study is socio-cultural when we have examined how action programs are formulated based on the context the individual is in and from different perspectives. The term socio-cultural is important because it shows that human actions and behavior must be understood in a broader context, ie in a context. The socio-cultural theory consists of basic assumptions about how reality is constructed. Vygotsky (2005) emphasizes the importance of language as a carrier of meaning in sociocultural theory, and also that language can provide an opportunity for action that can change ourselves and our environment. MethodIn our study we have chosen to investigate the content of a number of action programs. In order to analyze these we have chosen to do this by means of text analysis. In the survey, we have chosen to take both a qualitative and quantitative approach when we chose to analyze the meaning of the action programs, but we have also taken prevalent words and distributed them into groups.ResultsThe results of our survey show that pupils' language, writing and reading difficulties are similarly described in the action programs and relatively inadequate. The differences between the action programs at the various schools were marginal. The difficulties of the students are described primarily from a categorical perspective, not based on group and organizational level.Special educational implicationsOur graduate work can hopefully affect teachers, special teachers, special educators and school management to write comprehensive action programs. In full, we mean that the actions entered into the action programs should be adequate, who will be responsible for the actions and they will be followed up by an evaluation. Schools should have procedures for formulating action programs in terms of individual, group and organizational levels.

Byggbranschen ställs idag inför höga förväntningar. För att behålla en konkurrenskraft behöver byggbranschen reducera mängden aktiviteter som inte tillför värde. Lean är en teori som har utvecklats till att vara ett centrum för logistiskt tänkande. Genom att applicera Leans synsätt kan slöserier minska och flöden effektiviseras i produktionskedjan. Inom tillverkningsindustrin har appliceringen av Lean halverat tillverkningstider och minskat den totala arbetskraften. Utöver Lean har kommunikation, ansvarsfördelning och erfarenhetsåterföring stora möjligheter att effektivisera flödet. En av förutsättningarna för hela byggprocessen är losshållning, där forskningen kring logistikens påverkan på losshållningens arbetssätt är starkt begränsad. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för losshållningens arbetssätt och bidra till att effektivisera flödet. Målet är att identifiera de två mest kritiska flaskhalsarna samt analysera förbättringsmöjligheter för ett effektivare flöde. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie med intervjuer och observation genomförts på Skanska Sverige AB verksamhet Region Special. Studien visar att det finns flera flaskhalsar inom losshållningens arbetssätt. Två av dessa har större påverkan på flödet eftersom de är både vanligt förekommande och kritiska. Dessa två flaskhalsar är: trasiga eller stillastående borriggar samt bortforsling av sprängt material. Vidare visar studien att en förbättrad kommunikation, ansvarsfördelning samt erfarenhetsåterföring tillsammans kan reducera majoriteten av flaskhalsarna och effektivisera flödet. Detta genom att bland annat minska missförstånd, ta lärdom från tidigare projekt, minska tidskrävande omplaneringar och föra vidare erfarenheter i organisationen. / The construction industry is today faced with high expectations. In order to maintain competitiveness, the construction industry needs to reduce the amount of activities that does not add value. Lean is a theory that has developed into a center for logistical thinking. By applying Lean's theory, waste can be reduced and streamline flows in the production chain. In the manufacturing industry, the application of Lean has halved manufacturing times and the total workforce has decreased. In addition to Lean, communication, division of responsibilities and feedback of experiences have great opportunities to streamline the workflow. One of the foundations for the entire construction process is extraction of rock, where research on the impact of logistics on extraction of rock working methods is severely limited. The purpose of the study is to create an increased understanding of the working methods of extraction of rock and contribute to streamlining the workflow. The goal is to identify the two most critical bottlenecks and analyze opportunities for improvement for a more effective workflow. To achieve the purpose of the study, a qualitative study with interviews and observation was conducted at Skanska Sverige AB operation Region Special. The study shows that there are several bottlenecks in the working methods of extraction of rock. Two of these have a greater impact on flow because they are both common and critical. These two bottlenecks are: broken or stationary drilling rigs and removal of blasted material. Furthermore, the study shows that improved communication, division of responsibilities and feedback of experience together can reduce the majority of bottlenecks and streamline the workflow. Among other things this is done by: reducing misunderstandings, taking lessons from previous projects, reducing time-consuming re-planning and passing on experiences in the organization.

Författare: Agnes Asp & Johanna Müller Datum: 2023-05-23 Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomi & organisation, 15 HP Handledare: Annika Schilling Examinator: Mikael Lundgren  Titel: Ansvarsförvirringen - Vem bär ansvaret för arbetet med employer branding? - En kvalitativ studie som belyser organisationers ansvarsfördelning i arbetet med employer branding och att attrahera rätt kandidater. Syfte: Syftet med studien är att bidra med förståelse för hur ansvarsfördelningen görs i organisationer när det kommer till employer branding (EB) och vilken roll fördelningen har i de utmaningar som uppkommer kring att skapa en attraktion hos de rätta kandidaterna för att vilja bli anställda hos en organisation. Metod: Studien behandlar fenomenet ansvarsfördelning i employer branding-arbetet och tog avstamp i en kvalitativ strategi med abduktiv forskningsansats. Studien har även tillämpat en tvärsnittsdesign, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.  Slutsats: Resultatet av studien visar på att ansvaret i organisationer i arbetet med employer branding kan fördelas i ett strategiskt respektive operativt ansvar.  HR-funktionen har ett strategiskt ansvar, medan övriga involverade funktioner som marknadsförings-, ekonomi-, marknads-, och PR-funktionen ansvarar över det operativa och praktiska arbetet med EB. Resultatet visar vidare att det inte finns någon enskild befattning eller funktion som besitter huvudansvaret för EB-arbetet, utan de involverade funktionerna har ett gemensamt ansvar för EB-arbetet. Vi kan med det som utgångspunkt fastställa att det finns en ansvarsfördelning, men ingen som besitter det yttersta ansvaret. Studiens resultat indikerar vidare att organisationer idag upplever utmaningar med att hitta och attrahera rätt kandidater och att ansvarsfördelningen potentiellt kan ha en avgörande och problematisk roll i det.  Nyckelord: Employer branding, rekrytering, ansvarsfördelning, organisationsstruktur / Authors: Agnes Asp & Johanna Müller Date: 2023-05-23 Level: Bachelor thesis, Business administration & Organization, 15 credits Advisor: Annika Schilling Examiner: Mikael Lundgren Title: The responsibility confusion - Who is responsible for the work with employer branding? - A qualitative study that emphasizes organizations' division of responsibilities in the work with employer branding and attracting the right candidates. Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of how responsibility is distributed in organizations when it comes to employer branding (EB) and what role the distribution has in the challenges that arise around creating an attraction for right candidates to want to be employed by an organization. Method: The study addresses the phenomenon of the distribution of responsibility in the employer branding work and was based on a qualitative strategy with an abductive research approach. The study has also applied a cross-sectional design, with semi-structured interviews as the data collection method. Conclusion: The result of the study shows that the responsibility in organizations in the work with employer branding can be divided into strategic and operational responsibility. The HR function has a strategic responsibility, while other involved functions such as the marketing, finance, market and PR function are responsible for the operational and practical work with EB. The result further shows that there is no single position or function that has the main responsibility for the EB work, the functions involved have a shared responsibility for the EB work. Based on that we can establish that there is a division of responsibility, but no one has the main responsibility. The result of the study further indicates that organizations today experience challenges in finding and attracting the right candidates and that the distribution of responsibilities can potentially play a crucial and problematic role in this. Keywords: Employer branding, recruitment, division of responsibility, organizational structure

Det övergripande syftet med vårt arbete är att öka kunskap om lärares bild av vad som kännetecknar en god samverkan och förtroendefulla relationer mellan skola och föräldrar vilket kan påverka barns skolprestation. Frågeställningar är: 1) Vad anser lärare är viktiga delar av föräldrars engagemang i deras barns skolprestation? 2) På vilket sätt kan lärare bidra till att skapa samarbete mellan lärare och föräldrar? 3) Vad är kärnan i samarbete mellan skolan och hemmet? Metoden som används är kvalitativ och genomfördes semistrukturerade intervjuer. Analys har gjorts med hjälp av tematisk analys.  Resultatet visar att relationen mellan lärare, elev och föräldrar är kärnan i att utveckla eleven så att eleven kan dra full nytta av skolan. För det första skapar läraren  en respektfull relation med elevens föräldrar för att kunna förmedla betydelsen av hemmiljö för utveckling av deras barn. För det andra skapar läraren en pålitlig relation med elevens föräldrar för att tydligt kunna kommunicera fram även deras ansvar vid att stödja deras barn med deras studier för att kunna möjliggöra elevens framsteg. För det tredje för att förbättra elevens prestation, är att läraren försöker skapa en relationsbro mellan skola och hem och motivera föräldrarna att samarbeta med lärare, vilket är ett grundläggande behov för att eleven ska kunna prestera utifrån sin bästa potential.

Denna uppsats behandlar hur kvinnor upplever stress, kontroll och jämställdhet i familjelivet i Sverige idag. Genom en kvalitativ metod har jag intervjuat fem kvinnor om deras erfarenheter och analyserat dessa med hjälp av feministiska teorier om könsnormer, respektabilitet och kvinnligt ideal. Tillsammans med tidigare forskning diskuterar uppsatsen vidare hur den heterosexuella parrelationen ständigt reproducerar och upprätthåller heteronormativa, traditionella strukturer och könsmönster som ålägger kvinnan en större arbetsbörda och ansvar i relationen. Den genusvetenskapliga analysen visar att parternas villkor och förutsättningar förrörlighet och autonomi är diversifierad och återkommande gynnar mannen och underordnar kvinnan. Asymmetrin mellan könen utgör en påtaglig orsak till kvinnors stress och ohälsa,vilken aktualiseras genom flera situationer i analysen. Kvinnan upplever sig ofta låst till hemmet och det obetalda arbete som rör både hem och familj.

Kompetent pedagogisk personal utgör en av de viktigaste faktorerna för förskolors kvalitet. För att höja kvaliteten i förskolan har många kommuner ett uttalat mål om att öka andelen förskollärare i verksamheten, vilket indikerar att det finns en syn att förskollärare är mer kompetenta än barnskötare. I tidigare forskning framgår dock att förskollärare och barnskötare utför samma arbetsuppgifter. Syftet med studien är således att undersöka huruvida det finns en skillnad mellan vad som i litteraturen kännetecknas som kompetensmässiga förutsättningar och de kompetensmässiga förutsättningar yrkesverksamma barnskötare och förskollärare ger uttryck för. Den första forskningsfrågan som besvaras berör vilka skillnader i kompetensmässiga förutsättningar att utöva förskolans pedagogiskauppdrag med hög kvalitet mellan förskollärare och barnskötare som kan identifieras. Den andra frågan ämnar att besvara vilka skillnader som finns mellan forskning om kvalitet och de kompetensmässiga förutsättningar att utöva ett arbete med hög pedagogisk kvalitet som yrkesverksamma förskollärareoch barnskötare uppvisar. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är post-positivism, som kombinerats med en enkätmetod, där enkäten besvarats av 443 yrkesverksamma barnskötare och förskollärare i kommunala förskolor i södra Sverige. Slutsatsen för studien är att det i resultatet både framkommer områden där respondenternas svar överensstämmer med det som pekats ut som kompetensmässiga förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska uppdrag med hög kvalitet och områden där svaren inte överensstämmer. Några av de områden där svaren överensstämmer med de kompetensmässiga förutsättningarna är synen på att vuxna kan spela stor roll för barns utveckling, att måltidssituationerna är ett tillfälle att bedriva undervisning på samt att viktiga faktorer för hög kvalitet i förskolan är stor självinsikt hos de som arbetar där, att de granskar sitt eget arbete och att de deltar i meningsfull kompetensutveckling. Några av de områden där det i olika utsträckning finns skillnader mellan respondenternas svar och de kompetensmässiga förusättningarna är synen på huruvida det är bra att påverka barn som leker ensidigt så att de istället leker mer varierade lekar, vad som är absolut viktigast vid måltidssituationen utifrån en kvalitetsaspekt samt undervisning som en del av förskolans uppdrag. Vidare finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan hur barnskötare och förskollärarehar svarat inom olika specifika områden, men det finns även skillnader baserat på andra bakgrundsfaktorer, som ålder och antalet år i yrket samt examensår för förskollärarna. En av de största skillnaderna baserade på yrkestitel är synen på undervisning som en del av förskolans uppdrag. En annan skillnad, baserat på åldern hos respondenten, är att korrelationer fanns mellan respondenternas ålder och i vilka situationer de ansåg att det är en del av deras uppdrag att stimulera barns lärande i riktning mot läroplanens mål. De samlade resultaten pekar på att det kan vara nödvändigt med kompetensutveckling inom vissa områden i förskolor, för att höja den pedagogiska kvaliteten.