<p>Sedan IT-bubblan sprack 2002 har marknaden nu börjat återhämta sig. Allt fler mindre organisationer investerar i IT igen. Detta gör att IT-konsulterna blir mer eftertraktade på marknaden. I takt med att IT-konsulternas ökade arbete och ökningen av de mindre företagens investeringar, ökar vikten av IT-konsulternas råd angående kommunikation, ansvarsfördelning och samordning som förmedlas till de små och medelstora företagen under investerings processen.</p><p>Samtidigt presenterar dagens litteratur en mix av olika rekommendationer för hur organisationer bör hantera olika roller och dess ansvarsfördelning. Dessa teoretiska rekommendationer är både tydligt –och otydligt uttryckta av diverse författare. På grund av denna teoretiska kunskap, de små –och medelstora företagens (SME) ökade entreprenad av IT och vikten av en klar ansvarsfördelning vid IT-investeringar, har syftet med denna studie varit att undersöka vilka råd dagens IT-konsulter ger till SME i relation till de teoretiska riktlinjerna. Studien har sedan genomförts ur ett konsultperspektiv.</p><p>Genom detta syfte har metoden för att samla in data varit personliga semistandardiserade intervjuer med 12 olika IT-konsulter i Jönköpings län riktade mot SME. För att vi skulle kunna utvinna en djup förståelse för dessa konsulters syn på roller och ansvarsfördelning har vi använt oss av en kvalitativ metod. Dessutom har vi haft en utforskande och jämförande ansats genom vår granskning av studie området och vår jämförelse av roller och ansvarsfördelning som först mellan alla IT-konsulter och sedan mellan IT-konsulternas kategoriserade synsätt och de identifierare teoretiska synsätten.</p><p>En faktor som påverkar studiens tillvägagångssätt är den teoretiska studie som gjorts kring ämnet roller och ansvar vid IT-investeringar av Granehäll et al. (2005). Dessa författare presenterar tre olika teoretiska synsätt av roller och ansvarsfördelning vid applikationsinvesteringar. Vi fann dessa synsätt vara i behov av att kompletteras för att bli fullständiga och anpassade för små –och medelstora företag. Detta utgav grunden för den teoretiska del i denna studie och påverkat strukturen och presentationen av de teoretiska data som här presenteras.</p><p>Efter en presentation av ytterligare teori om roller och ansvar och en utökning av de tidigare fastställda teoretiska synsätten, kunde vi i denna studie identifiera tre nya teoretiska synsätt fokuserade på roller och ansvar vid applikationsinvesteringar</p><p>Den empirisk data som vi fått fram under studien av de olika medverkade IT-konsulterna presenteras var för sig. Detta har gjorts för att ökad förståelse och underlättad läsning.</p><p>Under studien av roller och ansvar i applikationsinvesteringar och IT-konsulternas synsätt på roller och ansvar i SME applikationsinvesteringar har vi kommit fram till att teorins rekommendationer riktar sig mot företag i allmänhet, då oftast mot större företag, vilket gör att teorins rekommendationer till viss del skiljer sig från IT-konsulternas syn på roller och ansvarsfördelning. Vi såg även att IT-konsulterna presenterar olika råd angående roller och ansvar. Vi har därför haft möjlighet att kategorisera dessa olika råd till tre synsätt med olika fokus.</p> / <p>As the market now has begun to recover from the IT-crash in 2002, many smaller organisations are now starting to invest in IT again. This makes the IT-consultants more wanted on the market. In proportion to the increasing work of the IT-consultants and the increasing SME investments, the IT-consultants advices becomes more important regarding communication, responsibilities and collaboration, given to the Small and Medium sized Enter-prises (SME) in the time of their investment process.</p><p>At the same time the theory presents a mix of recommendations for how roles and responsibility should be managed within the general organisation. These recommendations are clearly and vague expressed by different authors. Given this theoretical knowledge, the SME’s increasing outsourcing of IT-management and the importance of a clear structure of responsibilities in IT-investments, has the purpose of this study been to investigate in the advices the IT-consultants are communicating to SME in relation to the theoretical rec-ommendations. The study has then been accomplished through a consultant’s perspective.</p><p>Due to the purpose this study has been accomplished by face-to-face semi-standardised interviews with 12 IT-consultants within the County of Jönköping directed towards SME in application investments. Given that we wanted to gain a deep understanding of these IT-consultants recommendations on roles and responsibilities we therefore used a qualitative method. Furthermore, we also used an explorative effort due to our purpose to scrutinise the research area and a comparative effort when comparing the IT-consultants views with each other and then comparing the categorised IT-consultants views to the theoretical views identified in this study.</p><p>One factor influencing the mode of procedure is the theoretical study of roles and responsibilities made by Granehäll, Karlström and Uyanik (2005). These authors present three different views of roles and responsibilities in application investments. We found these views necessary to be further developed. This became the foundation of the theoretical data of roles and responsibilities in this study, setting the structure of the presentation of theoreti-cal data.</p><p>After presenting the additional theory and adding it to the all ready known views, we were in this study able to identify three new theoretical views on roles and responsibilities fo-cused on different roles.</p><p>The empirical data, established during this study, expressed by each participative IT-consultant is presented separately. This has been done to increase understanding and to facilitate the reading.</p><p>During this study on roles and responsibilities in application investments and the IT-consultants view on roles and responsibilities in SME application investments we found that the theory is directed to organisations in general, with an undertone that specifies the direction towards larger organisations, causing the theory to recommend different roles of responsibilities than the IT-consultants actually are practising. The IT-consultants we found to present different advice regarding roles and responsibilities. We have therefore been able to categorise these different advices into three different views with different focus.</p>

Sammanfattning – “Ekonomistyrning i skolsektorn” Datum:               2014-01-08 Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp             Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Författare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                     15 juni 1985                        23 mars 1988 Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson                Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning            Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                          Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor? Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna. Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.            Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning. Den största skillnaden är att de fristående skolornas rektorer har ett större eget bestämmande över resursförbrukningen.

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka, kartlägga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen på Migrationsverkets asylprövning utifrån asylbeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare från olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare växlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjälp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsätts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget påvisar studien den administrativa människans begränsade rationalitet. På grund av ringa sociologiska forskning inom området är studien ett bidrag till disciplinen. / This qualitative study aims to investigate, identify and analyze social interaction patterns regarding the decision-making process at the Migration board’s asylum processing unit from the perspective of the asylum officer. Empirical data, which is collected through semi-structured interviews with asylum officers from different Migration board entities, is analyzed by employing different theories on decision-making in the context of administrative behavior and diffusion of responsibility. The outcome of the study shows that there is an intricate social interaction pattern in the asylum decision process and three communication types have been identified: informal, formal and semi-formal. The asylum officer switches between these types in the various stages of the decision-making process. Through developed social communication patterns, a time-pressured decision-making plan is put in action. Generally, the study demonstrates the bounded rationality of the administrative person. Due to lack of sociological research in this area, this study is a contribution to the field.

Syfte: Studien avser energiförbrukning i produktionsfasen och fokuserar på hur kommunikationen kring energiförbrukningen kan minska den. Mycket fokus läggs idag på att minska en byggnads energiförbrukning under förvaltningsskedet, medan det finns saknat fokus kring produktionsfasens energiförbrukning. En av de största svårigheterna med en hållbar utveckling i byggsektorn är att varje projekt är unikt, vilket gör det svårt för inblandade parter att lära sig från tidigare erfarenheter och dela kunskap mellan olika projekt och aktörer, varvid vikten av en fungerande kommunikation ökar. Målet med denna studie är därför att minska byggproduktionens miljöpåverkan gällande energiförbrukning, genom att förbättra kommunikationen mellan inblandade parter. Metod: Denna studie är utförd som en fallstudie för ett specifikt projekt hos en av Sveriges största bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. Metoder för att besvara studiens frågeställningar och samla empiri är litteraturstudier, dokumentanalys av interna dokument och intervjuer med inblandade parter i produktionsfasen. Resultat: Då den mesta kommunikationen kring miljöfrågor sker centralt och det finns en osäkerhet kring vems ansvar miljöfrågan ligger under ett projekt, leder till att det blir en personfråga och påverkas av hur stort intresse involverade personer har i miljö och hållbarhet. Resultatet visar att det i dagsläget läggs lite fokus på energiförbrukning under produktionsfasen. Byggtorkning är det moment med högst energiförbrukning och har därmed störst potential att minska dess koldioxidutsläpp. Konsekvenser: Studien visar att personligt intresse för miljö, prioritering samt tilldelning av resurser kan minska på energiförbrukningen under ett projekt. Genom att detta omfattas av KMA-samordnarens arbetsuppgifter innebär det att frågan adresseras och att energibesparingar kan göras. Begränsningar: Studien begränsas till större entreprenadföretag och studerar enbart energiförbrukningen från arbetsmomenten grundläggning, stombyggnad och yttre stomkomplettering i produktionsfasen på en platsbyggd betongstomme. Studien tar sålunda inte hänsyn till energiförbrukning av den tillfälliga fabriken. Respondenter till intervjuer har valts utifrån sakkunnighet och involveringsgrad i energieffektivisering på byggarbetsplatsen. / Purpose: The study addresses energy consumption in the production phase and focuses on how communication about energy consumption can reduce it. Most focus is currently on reducing the energy consumption of a building during the operation phase, while there is a lack of focus on the energy consumption in the production phase. One of the biggest difficulties with sustainable development in the construction industry is that each project is unique, making it difficult for parties involved to learn from previous experiences and share knowledge between different projects and actors, thereby increasing the importance of a working communication. The aim of this study is therefore to reduce the environmental impact of the construction phase concerning energy consumption, by improving communication between parties involved. Method: This study is performed as a case study for a specific project at one of the largest construction and property development companies in Sweden. Methods to answer the questions of the study and gather empirical data are literature studies, document analysis and interviews with parties involved in the production phase. Findings: Since most of the communication is handled centrally and there is an uncertainty about whose responsibility the environmental issue is during a project, it becomes a personalized question and depending on the personal interest for the environment and sustainability is for the people involved. The results show that there is currently a lack of focus on the energy consumption during the production phase. The drying of the concrete structure is the phase with the highest energy consumption and therefore has the greatest potential for reducing its carbon dioxide emissions. Implications: The study shows that personal interest for the environment, prioritization and allocation of resources can reduce energy consumption during a project. By including this in the QHSE-coordinator's tasks, implies in addressing the issue and energy savings can be made. Limitations: The study is limited to major contractors and only studies the energy consumption from the work stages foundation, framing and lock up in the production phase of a site-built concrete frame. The study does not therefore consider the energy consumption of the temporary factory. Respondents to the interviews have been selected based on expertise and involvement in energy efficiency at the construction site.

Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsområden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den ständigt föränderliga miljön IT-utvecklingen framkallar. I den här studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser på ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. Därför har syftet med den här uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jämföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat på applikationsinvesteringar men även infrastrukturinvesteringar berörs då författare specifikt tar upp detta i sin syn på ITinvesteringar. Studien är gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats. För att ge läsaren en inledande bild av studieområdet har förhållandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhållanden beskrivits. Vi visar också hur ansvarsroller och ansvarsområden har förändrats över åren. I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsområden enligt olika författares åsikter föreställts. Därefter följer en analys där identifierade roller från litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning. Utifrån detta har sedan fyra synsätt utformats, där dessa huvudroller och deras ansvarsområden presenteras. Synsätten har skapats utifrån skillnader i författarnas åsikter angående ansvarsroller och ansvarsområden vid IT-investeringar. I vår slutsats har de största skillnaderna i synsätten identifierats. Dessa skillnader fokuserar på vem som är ansvarig för vad och vilka samarbeten som förekommer. Vi har även i denna litteraturstudie noterat att få av de medverkande författarna hanterar skillnader ansvarsroller och ansvarsområden vid olika typer av IT-investeringar. Detta har bland annat resulterat i att vi identifierat behovet av vidare studier av olika typer av IT-investeringar där synen på ansvar jämförs. En empirisk studie kan vara ett intressant komplement till denna studie, där denna studiens identifierade synsätt kan värderas och diskuteras. / The constantly changing environment, caused by the quick IT-development, affects today’s organizations and increases the importance of identifying roles of responsibility and clear areas of responsibilities for each role through the whole development process. This research paper has theoretically discussed how different authors look upon identification of roles of responsibilities and the assignment of responsibilities. The purpose of this report has therefore been to identify, describe and compare different theoretical aspects for assignment of responsibilities for IT-investments. This report focused on application investments but also infrastructural investments is mentioned since it is included in the researched theories. The report is written by a qualitative method with an explorative, a comparative, and conceptual analytical approach from a general point of view. In order to introduce the study area and increase the readers’ understanding a description of the relationship between IS-architectures, architecture philosophies and assignment responsibilities has been made. The report also gives a short presentation of the history roles of responsibility and their areas of responsibility. In section 4 in this report, the study of literature, the different authors’ theories of roles responsibility and areas of responsibilities are presented. In the following analysis three main roles and their areas of responsibilities are identified. Based upon the study literature, four approaches have been formulated where these main roles and their areas responsibilities are represented. The approaches have been created based upon differences in the authors’ opinions regarding assignment of responsibilities for IT-investments. In the conclusion the main differences of the approaches are presented. These differences focus on the roles and their responsibilities and the collaboration between different roles. In this research paper we noticed that not many of the authors separate the responsibility differences for different IT-investments in the study. One way to conduct further studies in this research area is to study the assignment of responsibilities for different IT-investments. An empirical study of how roles and responsibilities is managed by businesses today would also be a good way to conduct further studies. An empirical study would help estimate and discuss our identified approaches.

Ett övergripande mål regeringen i Sverige har är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv, detta mål innefattar sex delmål. Delmål fyra handlar om en jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet. Tidigare forskning av Goldberg (2013) visar att kvinnor i samkönad relation är bättre på att skapa en känsla av jämlikhet i sina förhållanden och är mer flexibla i uppdelningen av hushållsarbete. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor i samkönade relationer fördelade ansvarsområdena och hur de upplevde att ansvarsfördelning påverkade deras relation. Sju kvinnor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer för ökad förståelse av deras upplevelser. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys och med hjälp av rollteori och social utbytesteori försökte författarna förstå hur informanterna fördelade ansvaret i sin relation och hur de upplevde ansvarsfördelningen. Resultatet visar att informanterna upplevde en relativt jämlik och rättvis fördelning. Resultatet visar vidare att fördelningen skapats genom kommunikation, struktur, intresse och förutsättningar. Informanterna beskrev att det var viktigt att fördelningen inte var ett krav utan en överenskommelse och att det fanns en respekt för varandras ansvar. Detta innebär att ansvarsfördelningen bidrar till graden av trygghet, jämlikhet och rättvisa i relationen. / An overall goal of the Swedish government is for women and men to have the same power to shape society and their own lives, this goal includes six sub-goals. Subsection four is about an even distribution of unpaid homes and care work. Previous research by Goldberg (2013) shows that same-sex women are better at creating a sense of equality in their relationships and are more flexible in the division of housework. The purpose of this study was to investigate how women in same-sex relationships divided their responsibilities and how they perceived that division of responsibilities affected their relationship. Seven women were interviewed using semi-structured interviews to increase the understanding of their experiences. The interviews were analyzed with a thematic analysis and with the help of role theory and social exchange theory the authors tried to understand how the informants divided responsibility in their relationship and how they experienced the division of responsibility. The result shows that the informants experienced a relatively equal and fair distribution. The result further shows that the distribution was created through communication, structure, interest and conditions. The informants described that it was important that the distribution was not a requirement but an agreement and that there was a respect for each other's responsibilities. This means that the division of responsibility contributes to the degree of security, equality and justice in the relationship.

Krympande kommuner har ett begränsat skatteunderlag som innebär att de måste göra prioriteringar mellan olika intressen. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka vilka förutsättningar krympande kommuner har att genomföra klimatanpassningsarbete för att förstå hur de prioriterar sina resurser. Uppsatsen baseras primärt på en intervjustudie där vi har genomfört intervjuer med personer från Valdemarsviks och Ydre kommun, Länsstyrelsen Östergötland och SMHI. Vi utgick huvudsakligen från de teoretiska begreppen; tillväxtnorm, klimatanpassningsbehov, resurskoordinering och asymmetrisk ansvarsfördelning. Vi diskuterar hur det är ett problem att kommunerna har samma uppdrag men olika förutsättningar att genomföra dessa där det inte finns något system för att hantera denna skillnad. Vi presenterar asymmetrisk ansvarsfördelning som en potentiell lösning på detta problem. Vår främsta slutsats är hur kommunernas existensberättigande måste prioriteras framför satsningar inom klimatanpassning. / Due to shrinking municipalities having fewer resources they have to prioritise between interests. The aim of this thesis is to explore what opportunities shrinking municipalities have to implement climate adaptation in order to understand their resource prioritisation.We have conducted interviews with Valdemarsviks and Ydre municipality, Länsstyrelsen Östergötland, and SMHI. This study is based on the theoretical concepts; ‘growth norm’, ‘need for climate adaptation’, ‘resource coordination’, and ‘asymmetrical allocation of responsibilities’. We discuss the problem of municipalities having the same responsibilities but different amounts of resources to execute them. Together with a lack of system to manage this difference this creates a problem. We present asymmetrical allocation of responsibilities as a solution to this problem. Our main conclusions refer to municipalities’ strive to sustain a justification for their existence which leads to them prioritising this over climate adaptation.

Syftet med rapporten var att undersöka hur företag kan beräknaleveranssäkerhet inom produktion på ett korrekt sätt. Arbetet utförs påElitfönster i Lenhovda AB. De primära frågeställningarna som ämnar attbesvaras i arbetet är:- Vad är det som påverkar leveranssäkerhet?- Vilka metoder finns för att mäta leveranssäkerhet?För att svara på dessa frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie.Resultatet med rapporten blev att leveranssäkerhet kan beräknas genom attberäkna andelen korrekta ordrar jämfört med de som inte levereradeskorrekt. Vidare belyses svårigheten i att göra detta i praktiken samt att detfinns många parametrar som påverkar detta som, bland annatkommunikation, ägare av problem samt strukturer och standarder.Betydelsen av dessa resultat är att industrier kan tillämpaberäkningsmetoden för leveranssäkerhet i sin egen produktion. Detta ska geett tydligare sätt att ställa krav, samt att det blir tydligare vart det finnsflaskhalsar i en produktionscykel.Rekommendationer: För att skapa en högre leveranssäkerhet krävs tydligareansvarsfördelning, tillämpning av beräkningsmetoder samt tydligarekommunikation internt. / The purpose of the report was to investigate how companies can calculatedelivery precision in production in a correct way. The work was carried outat Elitfönster i Lenhovda AB. The primary questions that are intended to beanswered in the report are:- What parameters affect delivery precision?- What methods are available for measuring delivery precision?To answer these questions, a qualitative study was conducted. The result ofthe report was that delivery precision can be calculated by calculating theproportion of correct orders in comparison with those that were notdelivered correctly. Furthermore, the difficulty of doing this in practice isdiscussed and that there are many parameters that affect this, including:Communication, owners of problems and structure and standards. Thesignificance of these results is that industries can apply calculation methodsfor delivery security in their own production. This will provide a clearer wayof setting requirements, and that it will be clearer where there arebottlenecks in a production cycle.Recommendations: In order to create a higher delivery security, a clearerdivision of responsibilities, application of calculation methods and clearercommunication internally are required.

Under de senaste decennierna har världen upplevt en kraftig urbanisering. Denna utveckling innebär ianspråktagande av grönområden vilket för med sig negativa effekter på grönstrukturen. För en god förvaltning av grönstruktur på lokal nivå krävs god vägledning från regional nivå. Denna studie skrivs i samverkan med Region Jönköpings län där syftet är att undersöka och jämföra grönstrukturarbetet i tre svenska regioner med skilda förutsättningar. Vidare undersöks vilka möjligheter och utmaningar de tre regionerna kan möta i grönstrukturarbetet. Regionerna i fråga är Region Jönköpings län, Region Skåne och Region Stockholm. Materialet samlas in genom kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner från respektive region samt Boverket, vidare genomförs även dokumentanalys av regionernas strategidokument. Studiens resultat visar att regionernas arbetssätt till viss del skiljer sig åt utifrån organisatoriska samt geografiska förutsättningar. Vidare uppmärksammas att dessa arbetssätt medför flertalet möjligheter och utmaningar gällande bland annat ansvarsfördelning, kompetens, samverkan och hållbar utveckling. / In recent decades, the world has experienced intensive urbanization. The utilization of greenareas brings negative effects for the green structure. To reach a sufficient management of green structure at the local level guidance from the regional level is required. This study is produced in collaboration with Region Jönköpings län and aims to investigate and compare green structure planning in three Swedish regions. The regions included are Region Jönköpings län, Region Skåne and Region Stockholm. The empirical data is gathered through qualitative interviews with representatives from each region and Boverket, additionally studies of the regional strategic planning documents. The results show that regions methods in management differ to some extent based on organizational and geographical conditions. Furthermore, attention is drawn to the fact that these methods entail several opportunities and challenges regarding for instance responsibility, comptetens, cooperation and sustainable development.

Sverige är ett land som ligger i framkant vad gäller digitalisering av samhället. Denna digitalisering gör att vi blir allt mer globaliserade och tekniken öppnar även för nya möjligheter och lösningar i vårt samhälle. Denna teknikutveckling och digitalisering har dock en baksida, nämligen möjligheter för en antagonistisk aktör att utnyttja de sårbarheter som digitaliseringen för med sig. Inom cyberområdet sker en snabb förmåge- och teknikutveckling och sätten för en sådan antagonistisk aktör att angripa sårbarheter i det svenska samhället ökar. Detta tillsammans med den försämrade omvärldsutvecklingen gör att svenska myndigheter behöver hitta sätt att möta och omhänderta dessa hot och sårbarheter och ett sätt att göra det på, är genom att samordna sina resurser genom interorganisatorisk samverkan.  I denna studie utforskas hur ansvarsfördelning och samverkan ser ut och genomförs mellan fyra myndigheter som av regeringen fått i uppdrag att bilda ett nationellt cybersäkerhetscenter: Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten (FM), Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) samt Säkerhetspolisen (SÄPO). Syftet med studien är att utforska hur regeringen styr och reglerar cyberområdet samt utforska hur dessa regleringar och styrningar uppfattas och tolkas av de fyra myndigheterna.  Studiens resultat baseras dels på en kvalitativ innehållsanalys av öppna officiella dokument såsom utredningar, förordningar, regeringsbeslut samt rapporter som reglerar eller på annat sätt avhandlar samverkan och ansvarsfördelning mellan ansvariga myndigheter inom cyberområdet.  Dessutom har semistrukturerade intervjuer med informanter från FM, FRA och MSB genomförts. Intervjuerna inkluderade informanter från högsta ledningsnivån ned till genomförande enheter samt högre tjänstemän på ovan nämnda myndigheter.  Studien visar på de utmaningar som finns på cyberområdet avseende ansvarsfördelning och myndighetssamverkan och i studien belyses särskilt det faktum att cyber är ett tvärsektoriellt område som saknar en utsedd sektorsansvarig myndighet och där ansvaret istället åligger ett stort antal myndigheter. Det delade ansvaret bidrar till att cyberområdet blir både komplext och svåröverblickbart vilket denna studie kommer att visa på genom ett antal olika observationer.  Denna studie menar att styrningen från regeringen till del uppfattas som otydlig av mottagande myndigheter, vilket resulterar i en upplevd osäkerhet avseende egen myndighets ansvar och uppgifter samt en otydlighet i vilken myndighet som har ansvar för vad inom cyberområdet. Denna osäkerhet bidrar i sin tur till en försämrad samverkan mellan myndigheterna vilket leder till ett mindre effektivt och mindre samordnat arbete på cyberområdet. Studien analyserar relationen mellan samverkan och ansvar och ger förslag på ett antal åtgärder för att komma till rätta med några av de utmaningar som finns och där ett nationellt cybersäkerhetscenter är del av men inte hela lösningen. Studien avslutas med att ge förslag på vidare forskning avseende cyberområdet.