Studiens syfte är att få kunskap om arbetslagsarbete i förskolan. För att få svar på detta har följande frågeställning besvarats: Hur beskriver förskollärare ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare i arbetslaget? Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Informanterna valdes genom ett kvoturval. Informanterna delar utmärkande drag så som kommun och förskollärarutbildning. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av kodning och tematisering genom ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Resultatet av denna studie utläses med hjälp av Engeströms verksamhetsmodell. Slutsatsen är att det finns en norm, i form av ett rättvisetänk baserat på tid när det kommer till ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Konsekvensen av denna norm är att gränserna mellan förskollärare och barnskötare suddats ut, vilket medför att ansvarsfördelningen blir otydlig.

Studien syftar till att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare respektive barnskötare resonerar gällande hur arbetsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare ser ut, samt om arbetsuppgifterna skiljer sig åt mellan yrkesrollerna i praktiken. I och med förskolans nya läroplan (2018) har förskollärares särskilda ansvar förtydligats, vilket medfört ett särskilt ansvar att realisera läroplanens intentioner och att delegera ut arbetsuppgifter i arbetslaget. Studien kan därmed bidra till att synliggöra huruvida förskollärare resonerar gällande delegeringsarbetet samt hur barnskötare resonerar gällande arbetsfördelning inom arbetslaget. Materialet samlades in via strukturerade kvalitativa intervjuer med både förskollärare och barnskötare, för att synliggöra resonemang från de olika yrkesgrupperna i arbetslagen och för att tydliggöra hur arbetet kan se ut i praktiken. Utifrån studiens resultat går det att utläsa att en ramfaktor som brist på utbildad personal, påverkar hur arbetsuppgifterna skiljer sig mellan yrkesrollerna i arbetslaget. Resultaten visar även att de skildrade synsätt som finns hos förskollärare gällande hur läroplanen ska realiseras i verksamheten kan påverka hur arbets- och ansvarsfördelningen ser ut i praktiken.  Det framgår även att det finns rädslor från både förskollärare och barnskötares perspektiv, gällande att delegeringsarbetet ska skapa kollisioner mellan yrkesgrupperna.

Abstract Den svenska förskolan har stegvis gått från en platt till en hierarkisk förskoleorganisation. Förskolans läroplan reviderades 2018 och med detta uppdaterades ansvarsområdena i verksamheten och förskollärarna fick ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Syftet med vår studie är att analysera och undersöka hur förskollärare och barnskötare talar om denna förändring i ansvarsområde och vilka värden som förmedlas samt hur detta påverkat arbetslagets gruppdynamik. Studiens empiri består av sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer och materialet analyseras med hjälp av begreppen myt, makt, motmakt och disciplinär makt från Foucault, samt begreppen roll och inramning från Goffmans teori om identitet.    Studien resulterar i att förskollärare och barnskötare både talar om förändringen som något positivt men att en del också menar att det fortfarande delar lika på ansvaret. Det verkar också som att en glad och tillmötesgående personlighet värdesätts och det finns tendenser av att personlighet är en viktigare faktor än yrkesroll i en kollega. Det är få som talar om en stor förändring i gruppdynamiken trots förändringen i läroplanen. En möjlig förklaring är hur rollerna måste anpassa sig till en tydlig eller otydlig hierarkisk organisation.

Skolan ska vara en plats där alla barn och ungdomar ska känna sig trygga, det ska vara en plats där barn får en chans att lyckas, inte minst för de barn som far illa. Forskning visar att ungdomar i Sverige mår sämre än tidigare, detta påverkar i sin tur ungas utveckling i skolan. I takt med ökad psykisk ohälsa bland unga visar den tidigare forskningen att skolkuratorer har för hög arbetsbelastning där de knappt eller inte alls hinner med sitt arbete. Det framkommer även att 18% inte kan garantera att alla elever har tillgång till en skolkurator, vilket det är lag på. Skolverket och Socialstyrelsen gör satsningar inom TSI och en del av dessa satsningar innefattar mer socialt arbete i skolan. Syftet med studien var att undersöka behovet av socionomer i högstadieskolor. Frågeställningarna som framställdes för att besvara syftet var hur rektorer beskriver behovet av socionomer i högstadieskolor samt vilka möjligheter och svårigheter rektorerna upplever att det finns med socionomer i skolan. För att nå syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genomfört semistrukturerade intervjuer utifrån en bestämd intervjuguide. Studiens intervjupersoner bestod av fyra högstadierektorer varav två rektorer hade tillgång till socionomer i skolan och resterande två inte hade tillgång till socionom i skolan. Studiens resultat visade på att det generellt sett finns ett behov av socionomer i skolan. För att fler socionomer ska kunna etablera sig i skolan krävs dock en tydligare arbetsbeskrivning, detta för att förtydliga socionomen i skolans uppdrag samt för att kunna skilja på socionomen i skolan och skolkuratorns arbetsuppgifter. Exempel på socionomen i skolans tänkbara arbetsuppgifter och ansvarsområden innefattade ett elevnära arbete på individnivå, tillföra ökade psykosociala färdigheter, vara ett synligt stöd, samverka med socialtjänst samt bidra med sin relationskompetens. Ytterligare framkom det att den interna samverkan på skolan behöver utvecklas i syfte att socionomen i skolan och övrig personal ska kunna ha en samsyn och öppen dialog angående ansvarsuppgifter.

Masteruppsatsen avser att kvalitativt undersöka och analysera hur ett urval av unga invånare i Sverige upplever sin försvarsvilja i syfte att öka den konceptuella förståelsen för begreppet försvarsvilja. Analysen ställs i förhållande till nuvarande ansvarsfördelning av försvars- och säkerhetspolitiska frågor mellan svenska staten och den enskilda individen. Studiens resultat nås genom en kvalitativ innehållsanalys med ny empiriska data som inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsatser som kan dras från studien är att termen försvarsvilja bör betraktas som ett kontextberoende och dynamiskt begrepp vars aktuella innebörd för de unga invånarna synliggörs när begreppet analyseras i förhållande till den rådande försvars- och säkerhetspolitiska inriktning som är baserad på dagens hotbild och omvärldsläge.

The purpose of our study is to gain an increased understanding of how the preschool teacher's clarified responsibility has affected the work team in general and in terms of the division of responsibilities of tasks. The questions that are central to this study are; is there any difference in work tasks within the work team? How does the division of responsibilities of the work team differ in practice from what is formulated in the preschool curriculum? How does the work team respond to the clarified responsibility in the curriculum? As a method, we have used a questionnaire study with a qualitative nature. The reason for this is to bring in the quantitative aspect, ie. to be able to see how several departments view the phenomenon and partly from a qualitative point of view so that we have the opportunity to take part in the personal experience. As a theoretical framework, we have used curriculum theory where we explore the different arenas, but also the framework factor theory is a central part of our analysis. During the work process, several interesting thoughts have emerged regarding the flat versus the hierarchical internal organization of the work team, the importance of a functioning collaboration but also thoughts about a complex and difficult-to-define leadership and the childminder's role in terms of inclusion and influence in daily activities. / Syftet med vår studie handlar om att få en ökad förståelse för hur förskollärarens förtydligade ansvar har påverkat arbetslaget i stort samt vad gäller ansvarsfördelning av arbetsuppgifter. De frågor som vi har ställt samt utgått från är; finns det någon skillnad i arbetsuppgifter inom arbetslaget? Hur skiljer sig arbetslagets ansvarsfördelning i praktiken mot vad som formulerats i förskolans läroplan? Hur ställer sig arbetslaget till det förtydligade ansvaret i läroplanen? Som metod har vi använt oss av en enkätstudie med kvalitativ karaktär. Anledningen till detta är för att dels få in den kvantitativa aspekten dvs. att kunna se hur flera avdelningar ser på fenomenet och dels ur ett kvalitativt hänseende för att vi ska ha möjlighet att ta del av den personliga upplevelsen. Som teoretiskt ramverk har vi använt oss av läroplansteori där vi utforskar de olika arenorna men även ramfaktorteorin utgör en central del i vår analys. Under arbetsprocessen har flera intressanta tankar framkommit vad gäller den platta kontra den hierarkiska inre organisationen hos arbetslagen, vikten av ett fungerande samarbete men även tankar kring ett komplext och svårdefinierat ledarskap samt barnskötarens roll vad gäller dess inkludering och inflytande i den dagliga verksamheten.

Det finns en spänning mellan regeringens krav på implementering av ansvarsfördelning och den platta organisation som förskolan är. Studiens syfte är att nå kunskap om ansvarsfördelning i förskolan. Kunskapen nås genom att besvara hur ansvar fördelas inom arbetslaget och varför det fördelas så. I studien definieras ansvar som något som kan antas i förväg eller ses ha blivit taget i efterhand. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en montessoriförskola. Observationer, intervjuer och fotografering har använts för att samla in empiri som sedan analyserats med hjälp av relationell teori med ett transaktionellt perspektiv. Resultatet synliggjorde fyra återkommande mönster för hur ansvar fördelas: görandemodellen, överlämning, delegering och förhandling. Bakomliggande orsaker till hur ansvaret fördelas som framkommer i studien är skillnader i utbildningsnivå samt arbetslagets interna relationer. För att kunna förstå varför det är problematiskt att implementera ansvarsfördelning utifrån utbildningsnivå i förskolan behöver mer forskning om gruppsykologi, organisationsteori och professionsteori utföras på förskolor.

Syftet med denna komparativa studie är att få en ökad förståelse för hur ett arbetslag ska utformas och organiseras för att fungera på bästa sätt. Jag vill belysa vilka utvecklingsmöjligheter förskolans personal finner i sin organisation av arbetslaget gällande fördelning av ansvarsområden och arbetsuppgifter, en jämförelse mellan ett arbetslag i en förskola i Norge respektive Sverige. Då förskoleverksamheterna i Sverige och Norge skiljer sig gällande fördelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden är det intressant att urskilja vilka utvecklingsmöjligheter som framkommer i respektive organisation. Jag valde att anta en kvalitativ ansats och genomförde totalt sju intervjuer med både förskollärare, barnskötare och förskolechefer på en förskola i Norge respektive Sverige. I min studie har en och samma utvecklingsmöjlighet framkommit i båda arbetslag, bättre förutsättningar för att kunna utnyttja sin fulla kompetens. Jag har funnit att ett arbetslag bör organiseras så att varje individ får möjligheten att utnyttja sin kompetens, genom att synliggöra och utnyttja varandras kompetenser stärks varje individ men också arbetslaget som helhet. / The main aim of this study is to gain a deeper understanding of how a preschool team should be organized to work in the best possible way. A comparative study between a preschool in Norway and in Sweden. The distribution of tasks and responsibilities are different between the countries, to explore improvements the preschool staff´s conceptions of their own organization will be focused. The distribution of tasks and responsibilities are different but the conceptions of improvements may be the same. The empiricial data has been obtained from seven interviews. The participants were preschool teachers, child minders and preschool heads in a Swedish preschool and in a Norwegian preschool. In my study one improvement emerged in both teams, better requirements to make use of their competencies. The conclusion of this study is that a preschool team should be organized in a way that makes it possible to make use of everyone’s competencies.

Bakgrund: artificiell nutrition är en behandling som förekommer i vården och skapar olika upplevelser hos patienter, bland annat oro och sociala begränsningar vid behandlingen. Anhöriga upplever även de en oro men även en okunskap över situationen. För att uppnå trygghet behöver patienter och deras anhöriga stöttning samt vägledning av sjuksköterskor. Syfte: att skapa en översikt över sjuksköterskors upplevelser av artificiell nutrition. Metod: allmän litteraturöversikt enligt Friberg, där 15 artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser valdes ut. Resultat: liknande syften sågs i flertalet studier och en av de vanligaste metoderna för att samla in data var via intervjuer. I resultatet skapades tre teman för att lyfta fram aspekter av ansvar, kunskaper samt sjuksköterskors möte med artificiell nutrition. Bland annat visade det att olika ansvarsroller, tidsbrist samt sjuksköterskors tidigare kunskaper hade betydelse för vården av patienter och anhöriga. Slutsats: sjuksköterskors erfarenheter skapar en tryggare vård för anhöriga samt för de patienter som behandlas med artificiell nutrition. Ansvar i vården och kunskapen om artificiell nutrition är två andra aspekter som är avgörande för hur sjuksköterskor förhåller sig till vårdandet kring artificiell nutrition.

<p>Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas. Det framkommer också att de två fritidspedagogerna arbetar en stor del av sin schemalagda tid i skolan. Avslutningsvis så problematiseras och diskuteras den insamlade empirin. Två ämnen som nämns i diskussionen är otydligheten i läroplanen om ansvarsfördelningen mellan lärare och fritidspedagog, samt även den samverkan som skall äga rum mellan skola och fritidshem.</p>