<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare. Det finns ett glapp mellan den officiella ambitionen och den vardagliga verk-</p><p>samheten. Problematiken kan formuleras i två huvudfaktorer som påverkar lärarnas lärande och samarbete, närmare bestämt organisatoriska och sociala förutsättningar. Studien visar att det råder oklarhet och osäkerhet hos lärarna kring beslutsfattande i arbetslag och hur skolans styrdokument och huvudsakliga uppgift ska tolkas. Strukturella möjligheter för kommunikation och samverkan finns på de flesta skolor eftersom de är organiserade i arbetslag, men utnyttjas i olika grad av lärarna. Beträffande sociala förutsättningar ser lärarna arbetslaget som ett viktigt forum för kollegialt stöd i skolvardagen, men upplever inte arbetslaget som den arena där individuellt och kollektivt utvecklingsarbete får en djupare innebörd.</p>

<p>Bakgrund: För två år sedan ägde en omorganisation rum på min arbetsplats och tre stora</p><p>arbetslag splittrades och bildade sex små enheter. I mitt nya arbetslag upplevdes</p><p>detta som något positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad vi</p><p>skulle åstadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det är där</p><p>som detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, där</p><p>arbetslagsmötet ges innehåll, funktion och struktur.</p><p>Syfte: Då organisationen tidigare skuggats av en slags påtvingad kollegialitet har detta</p><p>arbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, ge</p><p>struktur och innehåll åt arbetslagsmötena och utveckla en samarbetande</p><p>arbetslagskultur.</p><p>Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspår</p><p>redogör jag för reflektionsbegreppet, såväl som arbetslaget och dess funktion</p><p>under detta avsnitt. Då lärandet i vårt lag är centralt redogör jag även för</p><p>erfarenhetslärandet och det kollektiva lärandet.</p><p>Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införa</p><p>reflektionen i vårt arbetslag. Detta har skett på olika sätt över tid genom bland</p><p>annat reflektionsböcker, gemensam reflektion och mötesreflektioner. De små</p><p>aktionerna har dokumenterats och analyserats över tid.</p><p>Resultat: Reflektionen har kunnat synliggöra vår situation och verkat för insikt och</p><p>medvetandegörande. Detta har i sig frigjort kraft i arbetslaget som har blivit</p><p>förmögna att arbeta tillsammans och verka kring ett innehåll på ett annat vis.</p><p>Mötesstruktur och funktion finns numera i laget. Det har tagit tid och än är vi</p><p>inte i hamn, men en bra bit på väg mot den samarbetande kulturen.</p>

Bakgrund: För två år sedan ägde en omorganisation rum på min arbetsplats och tre stora arbetslag splittrades och bildade sex små enheter. I mitt nya arbetslag upplevdes detta som något positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad vi skulle åstadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det är där som detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, där arbetslagsmötet ges innehåll, funktion och struktur. Syfte: Då organisationen tidigare skuggats av en slags påtvingad kollegialitet har detta arbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, ge struktur och innehåll åt arbetslagsmötena och utveckla en samarbetande arbetslagskultur. Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspår redogör jag för reflektionsbegreppet, såväl som arbetslaget och dess funktion under detta avsnitt. Då lärandet i vårt lag är centralt redogör jag även för erfarenhetslärandet och det kollektiva lärandet. Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införa reflektionen i vårt arbetslag. Detta har skett på olika sätt över tid genom bland annat reflektionsböcker, gemensam reflektion och mötesreflektioner. De små aktionerna har dokumenterats och analyserats över tid. Resultat: Reflektionen har kunnat synliggöra vår situation och verkat för insikt och medvetandegörande. Detta har i sig frigjort kraft i arbetslaget som har blivit förmögna att arbeta tillsammans och verka kring ett innehåll på ett annat vis. Mötesstruktur och funktion finns numera i laget. Det har tagit tid och än är vi inte i hamn, men en bra bit på väg mot den samarbetande kulturen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare. Det finns ett glapp mellan den officiella ambitionen och den vardagliga verk- samheten. Problematiken kan formuleras i två huvudfaktorer som påverkar lärarnas lärande och samarbete, närmare bestämt organisatoriska och sociala förutsättningar. Studien visar att det råder oklarhet och osäkerhet hos lärarna kring beslutsfattande i arbetslag och hur skolans styrdokument och huvudsakliga uppgift ska tolkas. Strukturella möjligheter för kommunikation och samverkan finns på de flesta skolor eftersom de är organiserade i arbetslag, men utnyttjas i olika grad av lärarna. Beträffande sociala förutsättningar ser lärarna arbetslaget som ett viktigt forum för kollegialt stöd i skolvardagen, men upplever inte arbetslaget som den arena där individuellt och kollektivt utvecklingsarbete får en djupare innebörd.

Syftet med min studie var att skaffa mig en bild av om de visioner och idéer Utbildnings- och KulturNämnden (UKN) har om arbetslag stämmer överens med rektorers och arbetslagens uppfattningar.Genom personliga intervjuer med UKN och kommunens rektorer har jag tagit del av deras uppfattning. Arbetslagens åsikter har jag samlat in genom individuella frivilliga enkäter.Min undersökning pekar på att UKN:s visioner och idéer om arbetslagen delas av rektorer och arbetslag. Däremot finns det olika åsikter om hur arbetslagen skall organiseras. UKN siktar mot ett F – 9 perspektiv, dock så finns det arbetslag i kommunen som hellre skulle vilja arbeta i årskursbaserade arbetslag.Nyckelord: arbetslag, horisontella arbetslag, vertikala arbetslag, / The intention of my study, was to gather a view whether or not the visions and ideas that the “Utbildnings – och KulturNämnden (UKN)” possesses about work teams in school correspond to those of the respective principals as well as of the actual work teams.By personal interviews with the UKN and with the headmasters of the schools belonging to the municipality in question, I have taken part of their opinions and standpoints. Those of the work teams have been gathered by individual and voluntary surveys in paper format.My study indicates that the visions and ideas which the UKN has concerning work teams, are shared by principals and the work teams. However, there are different views and opinions on how a work team should be structured and organized. The UKN favours a F – 9 alternative, yet there are work teams which rather would have preferred to teach in a year driven team.Key words:work team, horizontal work team, vertical work team

I denna studie behandlas barns inflytande i relation till arbetslags arbetssätt på två förskolor. Studien fokuserar främst på de olika arbetslagens arbete med barns inflytande i förskolan för att därefter urskilja eventuella skillnader och likheter samt hinder och möjligheter i arbetslags vardagsarbete med barns inflytande. Intresset för barns inflytande uppkom i samband med tidigare erfarenheter som påvisar skillnader i arbetslags olika arbetssätt. Av den anledningen fann vi området intressant att undersöka vidare.Studiens syfte är att undersöka hur arbetslag från två förskolor resonerar kring sitt arbete med barns inflytande. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är strukturerade kvalitativa intervjuer och har genomförts enskilt med åtta verksamma pedagoger.Studiens resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan förskolors arbete med barns inflytande, vilka är beroende av olika hinder och möjligheter som arbetslagen ges. Den största skillnaden som framkommer i studiens resultat är hur de olika arbetslagen tillvaratar barns inflytande i de olika moment som finns i förskolan. Den ena förskolans arbetslag menar att barns inflytande främst tillvaratas i bestämda aktiviteter och hämmas i rutinsituationer medan den andra förskolan förklarar motsatsen. Studiens resultat visar även att pedagogers olika barnsyn och förhållningssätt samt organisatoriska förutsättningar påverkar arbetet med barns inflytande.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelse av kvalificerade samtal i arbetslag samt vilka faktorer som lärare anser är viktiga för arbetslagsarbete. Studien undersöker även av hur specialpedagoger kan bidra i gemensamma samtal i arbetslagen då specialpedagogiska frågor diskuteras. Enkätstudien genomfördes på tre olika skolor i en kommun i södra Sverige. Forskningsfrågorna är intressanta ur ett specialpedagogiskt perspektiv då specialpedagoger som är aktiva medlemmar av arbetslag kan bidra till kvalificerade samtal i arbetslagen. Mer kvalificerade samtal i arbetslagen kan i längden leda till mer gynnsamma lärmiljöer för ett stort antal elever. Specialpedagogs bidrag kan i arbetslag nå ett stort antal elever med relativt sett små medel. Analysen visar på att lärare värderar relationella egenskaper högt för ett framgångsrikt arbetslagsarbete samt att lärarna i hög grad upplever att samtalen i arbetslagen i viss mån är kvalificerade. Lärarnas svar indikerar även att de upplever att specialpedagoger bidrar till samtalen som kvalificerad samtalspart.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva samarbete i arbetslag mellan olika pedagogiska kompetenser i skolan. I uppsatsen redogörs för tidigare forskning beträffande de tre olika pedagogiska kompetensernas ursprungliga yrkeskultur,och vilka konsekvenser respektive yrkeskultur medfört vid förskolans och fritidshemmets integration i skolan. Forskningsbakgrunden visar pedagogiska vinster, samt vikten av målsättning och utvärdering. Teoretiska perspektiv redogör för individens och gruppens identitet och förutsättningar för samarbete. Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för val av metod och utifrån de resultat som framkommit, har möjligheter, hinder och samarbetets konsekvenser för lärandet bearbetats i förhållande till teori och tidigare forskning. Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika pedagogiska kompetenserna som samarbetar ser varandra som resurser som kompletterar varandra, vilket också leder till ett bättre lärande för eleverna. Vår diskussion visar att förutsättningar för ett lyckat samarbete ökar om det finns tillräckligt med tid till planering, målsättning och utvärdering. Det bör även finnas tid för samtal i arbetslaget, där diskussioner om den pedagogiska verksamheten och vad samarbetet ska leda till är i fokus. Vidare leder diskussionen till våra slutsatser om att viljan att samarbeta och den inre motivationen i arbetslaget är en förutsättning för ett gott samarbete.</p>

<p>This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is:</p><p>How does preschool teachers use the individual development plans?</p><p>Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans?</p><p>To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Ett mål för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i ämnesövergripande projekt.</p><p>Jag upplever dock att samarbetet mellan ämnena inte har prioriteras.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med min aktion var därför att försöka stärka samarbetet mellan ämnena. Min</p><p>frågeställning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlätta ämnesövergripande</p><p>projekt.</p><p>Metod</p><p>Aktionsforskning syftar till att åstadkomma en förändring av en verksamhet och skapa insikt</p><p>och kunskap om hur denna förändring går till. För att genomföra föreliggande</p><p>utvecklingsarbete har jag använt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat en</p><p>handling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den på ett systematiskt sätt genom</p><p>observationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes läsåret 2006-</p><p>2007.</p>