Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroplanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang. Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet. Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala planerna. Den mest framträdande aktören i samband med ansvar i samtliga analyserade planer är skolan som helhet då skolan som institution eller aktör innehar det största ansvaret. Den explicitaste likheten vi funnit mellan den nationella läroplanen och de lokala planerna är att samtliga fokuserar på fostransuppdraget och att detta ansvar vilar på skolan.

Aim: The aim of this thesis is to through a survey, gain information about the tenant owners knowledge concerning their own and the real estate agents rights and obligations, this to elucidate one of the factors we think play a big part in the general publics dissatisfaction about the real estate agents and the negative picture painted of them in media today. By throwing light on the assumed lack of knowledge in this area we hope to contribute to improve the information communicated to the customers so that they can feel safer when consulting a real estate agent in this matter. Our main question in this thesis is: How much knowledge does tenant owners and tenant owners to be have concerning the division of responsibilities when it comes to selling and buying a tenant owned flat and what problems can the presumed lack of knowledge in this area lead to? Method: We have used a combination of qualitative and quantitative methods. Data has been collected through a survey which we have put together and analyzed both based on the results we got from the survey but also based on the reactions we received from the participants. The results are presented both in text and in diagrams. Result & Conclusions: The results we got from the survey indicate that the knowledge among our participants is much worse than what would be desired. Most of them seem to be uncertain of how buying a tenant owned flat is done and they seem not to be aware of what consequences a faulty action may lead to. In the long run this can lead to a lot of problems both for the people buying and the people selling a tenant owned flat, but also for the real estate agent. Suggestions for future research: We can identify three main areas that we think would be interesting to investigate more. • A similar research on house owners. • In depth interviews with real estate agents about their experience and the problems that may occur because of the general publics lack of knowledge when it comes to the rules regarding the real estate market. • In depth interviews with people who recently have become home owners about their experience of the service provided by the real estate agent. Contribution of the thesis: To throw light on the lack of knowledge concerning buying and selling tenant owned flats and that way help to create a debate about the importance of taking responsibility for having the knowledge needed. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en undersökning av bostadsrättsinnehavares kunskap, om sina egna och fastighetsmäklarens rättigheter och skyldigheter vid en bostadsrättsaffär, belysa en av de faktorer vi tror kan ligga bakom en stor del av allmänhetens missnöje och den negativa bild som målas upp av fastighetsmäklare i media i dag. Genom att belysa den förmodade kunskapsbristen på området hoppas vi kunna bidra till att informationen gentemot kunden förbättras och att kunderna känner sig tryggare genom hela affären. Vår huvudfråga i denna uppsats är: Hur ser kunskapsläget ut hos bostadsrättsägare eller blivande bostadsrättsägare beträffande ansvarsfördelningen vid en bostadsrättsaffär och vilka problem kan eventuella brister i denna kunskap leda till? Metod: Vi har använt oss av en kombination av kvantitativ metod och kvalitativ metod. Data har samlats in genom en enkätundersökning som sedan har sammanställts och analyserats både utifrån de resultat vi fick in men även utifrån respondenternas reaktioner vid genomförandet. Resultaten redovisas i löpande text samt i diagramform. Resultat & slutsats: Resultaten vi fick fram visar på att kunskapsläget bland de tillfrågade är betydligt sämre än vad som vore önskvärt. De flesta verkar vara osäkra på hur en bostadsrättsaffär går till och är inte medvetna om vilka konsekvenser ett felaktigt handlande kan få. Detta kan i förlängningen leda till en rad problem både för de som köper eller säljer en bostadsrätt, men även för mäklaren. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser i huvudsak 3 olika områden som skulle vara intressanta att undersöka vidare: • En liknande undersökning på villaägare • Djupintervjuer med mäklare angående hur de ser på och upplever de problem som kan uppstå p.g.a. allmänhetens kunskapsbrist. • Djupintervjuer med nyblivna fastighetsägare angående deras upplevelse av fastighetsmäklartjänsten. Uppsatsens bidrag: Att belysa kunskapsbristen beträffande bostadsrättsaffärer och på så sätt hjälpa till att skapa en debatt om vikten av eget ansvarstagande.

In Sweden, responsibility for the collection and recycling of packaging and newspapers lies with the producers. Therefore, the major producers created a joint collection with 5800 recycling stations. The stations are the responsibility of a coordinating body, Förpacknings och Tidningsinsamlingen (FTI) which ensures Government regulations are adhered to by the producers. In 2006, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) carried out an evaluation of the collection of packaging and newspapers. EPA´s research showed that 80 percent of households were satisfied with the collection but that there were also shortcomings, including problems with littering at the recycling stations. We have tried to approach the litter issue from different angles in order to suggest possible measures to reduce the problem. An important aspect proved to be uncertainties regarding the concept of operators. As there are currently many parties involved in the collection process this lead to the issue of who is legally considered as the operator of the recycling stations. We discovered, when we studied the subject, that there had been some reorganization of FTI's activities, which we believe contributes to making the question of who is to be regarded as operators clearer. We have also examined FTI's and the municipalities environmental offices’ approach to the problem. Overall, the survey shows that the degree of cooperation between FTI and the environmental offices is at a satisfactory level, but that there are differences in how the problem is perceived, particularly in regard to the cause of the litter. Based on the investigation, we have come up with some suggestions for actions that may contribute to a reduction in litter and further enhance cooperation between the municipalities’ environmental offices and FTI. Some conclusions we have reached are that EPA should provide clearer guidance on the question of what constitutes an appropriate collection and that the municipalities’ environmental offices should be invited to the consultations between FTI and the municipalities regarding the recycling stations on a regular basis.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden. Däremot håller vi med Skolverket om att mycket av ansvaret fördelas till elever och vårdnadshavare. I vår undersökning kan vi konstatera att de handlingsstrategier som formuleras i IUP:er oftast är kortsiktiga och många gånger syftar på andra saker än kunskapsmål. Vår övergripande slutsats är att planeringen i de IUP:er vi analyserat är kortfattad och ofta vagt och lösryckt formulerad, det saknas oftast konkret formulerade lång-siktiga mål och det saknas också tydliga tillvägagångssätt för hur målen ska nås.

1990 Sweden ratified the UN Convention on the Rights of the Child, with 54 rights. The Convention on the Rights of the Child does not apply as law in Sweden. However, all countries that have ratified the convention, has an obligation to implement the convention in all decision making and practical management that includes children. The purpose of the study is to examine the implementation of the convention in relation to unaccompanied refugee children on a state, municipal and non-profit level by using three actors. The actors are the Swedish immigration service, Stockholm social service and the NGO Save the Children. The study is a qualitative case study that uses interviews with representatives from the three actors. The study examines how the Convention on the Rights of the Child has been implemented in the city of Stockholm regarding unaccompanied refugee children. The essay uses Lennart Lundquists theory of implementation and examines whether the three actors understand, can and want to implement the Convention on the Rights of the Child. Since 1 July 2006, the responsibility for providing housing for unaccompanied children remained with the municipalities instead of the Swedish immigration service. The consequence of that legislative change is reported in the study. The result of the study shows that there are barriers for the implementation to be accomplished. The problem with the implementation of the Convention on the on the Rights of the Child is that it is subordinate to other laws dealing with unaccompanied refugee children. The result also shows that the conditions for the unaccompanied refugee children only can be improved by making the Convention on the Rights of the Child to law in Sweden.

I föreliggande examensarbete presenteras en studie om förskollärare och barnskötares syn och tankar kring sina yrkesroller, och de konflikter som kan uppstå, då två yrkesgrupper arbetar sida vid sida, men med olika formellt ansvar. Vad anser de är det viktigaste i sin yrkesroll, och vilka tankar har man om hur yrkesrollerna kommer att se ut i framtiden?Genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskollärare och barnskötare på en förskola, så samlas de material in som utgör underlag för studien. Utifrån forskningsfrågorna, så kategoriserades materialet från intervjuerna, för att sedan presenteras i en löpande text.Vissa skillnader i informanternas uppfattning om yrkesrollerna kunde urskiljas men samtidigt så lyfts det fram att det är viktigt att ta tillvara på allas kompetens oavsett utbildning. I det vardagliga arbetet på förskolan, så menade alla informanter att personligheten är viktigare än själva yrkesrollen och utbildningen, och det är det som gör dig till den pedagog du är. Det framkommer tydligt att man ser positivt på att arbeta i arbetslag med olika yrkesgrupper, men ser samtidigt att barnskötarrollen på sikt är hotad, då många kommuner byter ut barnskötare mot förskollärare. Inom båda yrkesgrupperna ser man en viss fara, då det gäller det ökade kravet på dokumentation. Båda grupperna uttalar en oro för att man glömmer vad som är viktigast för barnen, och att kontakten och bemötandet med barnen kommer i skymundan

Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras. Av det insamlade empiriska materialet framkommer att ett stort ansvar läggs på byalagen. En förklarande faktor kan vara tillgången till socialt kapital och den vana av att arbeta ideellt som de boende på landsbygden beskrivs besitta. Den svenska bredbandsstrategin tycks även bygga på en form av statligt tillbakadragande, då statligt ansvar lagts över på marknadsaktörer, vilket kan ses som en form av governance.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Äldre personer tillhör riskgruppen för malnutrition på grund av ålder, kroniskasjukdomar och multipla läkemedel. Sjuksköterskan har en viktig roll i nutritionsbehandlingeninom äldreomsorgen. Studier har visat att sjuksköterskorna ofta har begränsad kunskap omnutrition och relaterade risker som förekommer vid malnutrition. Brist på tid, personal ochkunskap har visat sig kunna öka risken för brukarnas viktnedgång. Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter kring nutritionsbehandlingsamt att synliggöra hur sjuksköterskorna upplever ansvarsfördelningen inutritionsbehandlingen. Metod: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor frånfyra olika kommunala vård-och omsorgsboenden i en kommun i norra Sverige. Intervjuernaanalyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att de bär det yttersta ansvaret förnutritionsbehandlingen. Nutritionen ansågs att vara viktigt inom äldreomsorgen men till vissmån är det naturligt att äldre får en sämre aptit och går ned i vikt. Tids- och kunskapsbristenhos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen ansågs vara största anledningen tillibland bristande nutritionsbehandling. Andra hinder var bristande kommunikation ochomsättningen av omvårdnadspersonalen. Sjuksköterskorna uttryckte att de skulle behöva merkunskap kring nutrition och såg kostutbildningar som en möjlighet att öka kunskapsnivånbland vårdpersonalen. Mer tid att genomföra nutritionsåtgärder och stöd av dietisten somkunde vara med i verksamheten ansågs kunna öka kvalitén på nutritionsbehandlingen. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de har ansvaret för nutritionsbehandlingen samtidigtsom de kände att de inte alltid har tillräckligt med kunskap för att utföra nutritionsåtgärder.Bristande kunskap inom nutrition hos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen bidrartill brister i nutritionsbehandlingen och kan leda till försämring av vårdkvalitén. Utbildning, tid och stöd från dietist ansågs som möjliga förbättringsförslag för att utveckla vården och omsorgen av äldre.

Asylsökande står idag inför långa väntetider vilket kan bidra till osäkerhet och psykisk ohälsa hos individer. Detta kan i sin tur leda till depression. Ideella organisationer i civilsamhället erbjuder många insatser av integrerande karaktär till asylsökande. Kommunen erbjuder främst insatser till personer med beviljat uppehållstillstånd, vilket innebär att ideella organisationer fångar upp de som fortfarande väntar på besked om uppehållstillstånd. Syftet med studien var därför att kritiskt granska de insatser som ideella organisationer erbjuder asylsökande och hur personal upplever att dessa insatser uppfyller asylsökandes behov av integration, samt hur detta kan förstås. Insamlingen av materialet utfördes genom sex stycken intervjuer med personal som arbetar på ideella organisationer med integration och asylsökande i Umeå kommun. Vi använde oss sedan utav en interpretativ fenomenologisk analys för att analysera det insamlade materialet. Resultatet tolkades sedan i förhållande till tidigare forskning och Diaz integrationsteori. Studien visade att de ideella organisationerna syftar till att överbrygga klyftan mellan asylsökande och lokalbefolkningen genom att skapa sociala nätverk och mötesplatser. Detta är de ideella organisationernas syn på integration, något som skapas tillsammans. Sociala nätverk ansågs ligga till grund för arbete och trygghet, vilket påvisades vara av betydande roll för integrationen. Trygghet var en styrka som framkom som unik för ideella organisationer. Även deras möjlighet till att kunna vara kreativa, flexibla och effektiva. Strukturella problem i form av att systematiskt nå ut till asylsökande var en svårighet vi såg utifrån vårt resultat. Även svårigheter med att förstå de svenska systemen och myndigheterna upplevdes som ett strukturellt problem. Den slutsats vi kunde dra från vår studie är att det skulle kunna behövas en mer utbyggd samverkan mellan kommun och ideella organisationer med fokus på långsiktiga insatser för att kunna skapa relationer, som enligt oss i sin tur kan leda till en förbättrad integration. Men även för att underlätta för asylsökande att komma i kontakt med myndigheter och för ideella organisationer att samarbeta bättre med kommunen. Eftersom de ideella organisationerna erbjuder insatser till alla går det inte att säga exakt vilken påverkan de har för just asylsökandes integration. / Asylum seekers are today facing long periods of waiting for notice about their permits. The long periods of waiting can contribute to uncertainty and mental illness which can lead to developing depression. Asylum seekers are not being offered the same services from the municipality as people who have received their resident permit. Non-governmental organisations offer services to asylum seekers, they therefore have an important role in their integration process. The aim of this study was to critically examine the services that non-governmental organisations offer to asylum seekers, with focus on if the staff feel that the need of the asylum seekers is being met, and how this could be understood. The data for this study was collected by means of six interviews with staff from non-governmental organisations, who work with asylum seekers and integration in Umeå municipality. An interpretative phenomenological analysis was used to analyse the data collected and interpreted in relation to previous research and Diaz integration theory. This study indicates that non-governmental organisations aim to bridge the gap between asylum seekers and locals. This is achieved by creating meeting grounds for this interaction to occur, which is the respondents view on integration. Something that is created together. Social networks were considered to be a foundation which later leads to employment and comfort. This was proven to be an important role for integration. A unique strength with non-governmental organisations was considered to be the feeling of comfort that they bestow. But also, their ability to be creative, flexible and efficient. Systematically reaching out to asylum seekers was found to be a structural problem. Understanding the Swedish systems and the authorities was also considered to be a structural problem. In conclusion, we believe that a more developed cooperation between the civil society and the municipality, with focus on long term services may be needed in order to improve the integration process. But also, to facilitate for asylum seekers to be in contact with authorities and for non-governmental organisations to cooperate better with the municipality. It is difficult to draw a specific conclusion about the effect non-governmental services has for asylum seekers integration, since they offer their services to everyone.