<p>Arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning hos föräldrar är en vanlig situation för många tonåringar. Påverkar det deras framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonåringar i Uppsala Län genomfördes i syfte att se huruvida deras framtidstro samvarierade med föräldrarnas arbetssituation. Kontrollfrågor gällande depression, dialog med föräldrar, välmående samt nöjdhet med livet analyserades likaså. Sambandet mellan föräldrars arbetssituation och tonåringens framtidssyn var inte signifikant. Resultatet för föräldrars arbetssituation i förhållande till depression var dock signifikant. Sambanden mellan framtidstro och dialog med föräldrar, välmående respektive nöjdhet med livet var starkt signifikanta. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Det betonas att ytterligare forskning behövs gällande tonåringars uppväxt i familjer där arbetslöshet och långtidssjukrivning finns.</p>

Arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning hos föräldrar är en vanlig situation för många tonåringar. Påverkar det deras framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonåringar i Uppsala Län genomfördes i syfte att se huruvida deras framtidstro samvarierade med föräldrarnas arbetssituation. Kontrollfrågor gällande depression, dialog med föräldrar, välmående samt nöjdhet med livet analyserades likaså. Sambandet mellan föräldrars arbetssituation och tonåringens framtidssyn var inte signifikant. Resultatet för föräldrars arbetssituation i förhållande till depression var dock signifikant. Sambanden mellan framtidstro och dialog med föräldrar, välmående respektive nöjdhet med livet var starkt signifikanta. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Det betonas att ytterligare forskning behövs gällande tonåringars uppväxt i familjer där arbetslöshet och långtidssjukrivning finns.

I föreliggande examensarbete presenteras en studie om förskollärare och barnskötares syn och tankar kring sina yrkesroller, och de konflikter som kan uppstå, då två yrkesgrupper arbetar sida vid sida, men med olika formellt ansvar. Vad anser de är det viktigaste i sin yrkesroll, och vilka tankar har man om hur yrkesrollerna kommer att se ut i framtiden?Genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskollärare och barnskötare på en förskola, så samlas de material in som utgör underlag för studien. Utifrån forskningsfrågorna, så kategoriserades materialet från intervjuerna, för att sedan presenteras i en löpande text.Vissa skillnader i informanternas uppfattning om yrkesrollerna kunde urskiljas men samtidigt så lyfts det fram att det är viktigt att ta tillvara på allas kompetens oavsett utbildning. I det vardagliga arbetet på förskolan, så menade alla informanter att personligheten är viktigare än själva yrkesrollen och utbildningen, och det är det som gör dig till den pedagog du är. Det framkommer tydligt att man ser positivt på att arbeta i arbetslag med olika yrkesgrupper, men ser samtidigt att barnskötarrollen på sikt är hotad, då många kommuner byter ut barnskötare mot förskollärare. Inom båda yrkesgrupperna ser man en viss fara, då det gäller det ökade kravet på dokumentation. Båda grupperna uttalar en oro för att man glömmer vad som är viktigast för barnen, och att kontakten och bemötandet med barnen kommer i skymundan

I detta examensarbete så ville jag undersöka hur de kommande socialarbetarna i två olika klasser i två olika delar av Europa ser på utbildningen, framtiden och på den kommande yrkesrollen. Jag ville utöver detta även försöka ta reda på vem det är som läser till socialarbetare och vilka anledningarna till att man gör det kan tänkas vara. Kortfattat så ville jag undersöka de eventuella likheterna samt olikheterna mellan studenterna i de två olika undersökta klasserna. Resultatet var bland annat att båda grupperna har ungefär samma anledning till varför man läser till socialarbetare, nämligen för att arbeta med människor. Detta samtidigt som man har en relativt olik social bakgrund. Men det kanske mest häpnadsväckande resultatet som framkom var att den italienska studenten känner sig mer förberedd inför den kommande yrkesrollen samtidigt som man även ansåg sig vara mer nöjd med utbildningen som helhet.

<p>I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vänner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, från deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som går i gymnasiesärskola har undersöks hur de såg på sin barndom, uppväxt, familjerelationer, kamrater och den egna självbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrån E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nästan alla hade en bra relation till sina föräldrar. Under tonåren förändrades detta och idag upplevde mer än hälften av de intervjuade att de inte hade några kamrater som de umgås med på fritiden och alla utom en ansåg att relationen till föräldrarna hade försämrats betydligt. Barndomsberättelserna vittnade om mobbing och många skolbyten hos en del av intervjupersonerna. Nästan alla ungdomar i studien förmedlade en bild av sig själva som osäkra på hur de ska bete sig vissa sammanhang. Analysen tyder på att ungdomar med en lindrig utvecklingsstörning kan ha svårigheter att förlika sig med att gå i särskola och att de inte vill förknippas med särskolans övriga elever. I min studie berättade mer än hälften av ungdomarna om sorg över att inte vara som alla andra ungdomar.</p>

<p>Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har. Dessa ungdomar har även en större tro på att framtidsdrömmarna kommer att förverkligas. De har även ett mer realistiskt resonemang kring sin framtidstro och sina framtidsdrömmar. Vår slutsats är att det kulturella kapitalet tycks påverka elevernas framtidsvisioner genom att deras kognitiva karta formas utefter individens kulturella kapital. Det kulturella kapitalet tycks påverka även, enligt denna studie, ungdomarnas tro på att framtidsdrömmarna kommer att kunna förverkligas.</p><p>The essay is a case study over 18 young people that reads the last year in high school and their beliefs in the future and future dreams as regards studies and occupations in the ten years nearest future. The study wants to investigate if the cultural capital influences the young people's apprehension of the future, as regards studies and occupations and if the cultural capital influences which occupations that includes in the young people's cognitive map of occupations. The students have responded to a questionnaire. To describe their beliefs in the future and the future dreams, as regards studies and occupations in the ten years nearest future, they have written two small compositions. To analyze the questionnaire and the compositions Pierre Bourdieus theory about cultural capital and Linda S Gottfredsons theory about cognitive map of occupations have been used. The result in the study tends to that young people with university graduated parents have a cognitive map of occupations with more high class trades than what the other students had. These young people have also a big faith that the future dreams will be realized. They have also more realistic arguments around their beliefs in the future and future dreams. The cultural capital influences the students’ future visions through the cognitive map of occupations. The cognitive map of occupations is shaped along with the individual's cultural capital. The cultural capital influences as well as according to this study, the young people's faith if the future dreams will be realized or not.</p>

I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vänner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, från deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som går i gymnasiesärskola har undersöks hur de såg på sin barndom, uppväxt, familjerelationer, kamrater och den egna självbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrån E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nästan alla hade en bra relation till sina föräldrar. Under tonåren förändrades detta och idag upplevde mer än hälften av de intervjuade att de inte hade några kamrater som de umgås med på fritiden och alla utom en ansåg att relationen till föräldrarna hade försämrats betydligt. Barndomsberättelserna vittnade om mobbing och många skolbyten hos en del av intervjupersonerna. Nästan alla ungdomar i studien förmedlade en bild av sig själva som osäkra på hur de ska bete sig vissa sammanhang. Analysen tyder på att ungdomar med en lindrig utvecklingsstörning kan ha svårigheter att förlika sig med att gå i särskola och att de inte vill förknippas med särskolans övriga elever. I min studie berättade mer än hälften av ungdomarna om sorg över att inte vara som alla andra ungdomar.

Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har. Dessa ungdomar har även en större tro på att framtidsdrömmarna kommer att förverkligas. De har även ett mer realistiskt resonemang kring sin framtidstro och sina framtidsdrömmar. Vår slutsats är att det kulturella kapitalet tycks påverka elevernas framtidsvisioner genom att deras kognitiva karta formas utefter individens kulturella kapital. Det kulturella kapitalet tycks påverka även, enligt denna studie, ungdomarnas tro på att framtidsdrömmarna kommer att kunna förverkligas. The essay is a case study over 18 young people that reads the last year in high school and their beliefs in the future and future dreams as regards studies and occupations in the ten years nearest future. The study wants to investigate if the cultural capital influences the young people's apprehension of the future, as regards studies and occupations and if the cultural capital influences which occupations that includes in the young people's cognitive map of occupations. The students have responded to a questionnaire. To describe their beliefs in the future and the future dreams, as regards studies and occupations in the ten years nearest future, they have written two small compositions. To analyze the questionnaire and the compositions Pierre Bourdieus theory about cultural capital and Linda S Gottfredsons theory about cognitive map of occupations have been used. The result in the study tends to that young people with university graduated parents have a cognitive map of occupations with more high class trades than what the other students had. These young people have also a big faith that the future dreams will be realized. They have also more realistic arguments around their beliefs in the future and future dreams. The cultural capital influences the students’ future visions through the cognitive map of occupations. The cognitive map of occupations is shaped along with the individual's cultural capital. The cultural capital influences as well as according to this study, the young people's faith if the future dreams will be realized or not.

The purpose of the thesis is to provide more knowledge about the belief in the future for youths. In order to analyze the issue, the thesis done through quantitative methods. It seeks to answer the questions “is there a connection between high school students’ perceived economic situation and their belief in their future regarding work” and “is there a connection between high school students’ perceived economic situation and their future beliefs regarding education?”. The conclusions were reached by a secondary analysis with a data material from a report named “Barns och ungdomars hälsa I Kronobergs län” (children’s and youth’s health in the district of Kronoberg) by Ingrid Edvarsson and Lena Lendahls (2010). The analysis is done with various concepts created by Pierre Bourdieu, for instance, capitals, habitus, reproductions strategy and the family feeling. This theoretical framework and these concepts were chosen since they discuss how a social background affects life which is what was being investigated. There were 2238 participants in the study from all municipalities in the district of Kronoberg. My results show that there are statistical significant connections between youths’ beliefs in future depending on their economic situation Therefore, my result correspond with my hypothesis and the results correspond to Bourdieu’s theory.

Det finns många orter i Sverige idag med social utsatthet. Där barn och ungdomar växer upp med begränsade möjligheter på grund av ekonomiska, kulturella, familjära och kriminella orsaker. Forskning visar att ungdomar som växer upp i dessa områden i mindre utsträckning går vidare och slutför en gymnasieutbildning. Studie och yrkesvägledning ska inte begränsas oavsett kulturell eller socioekonomisk bakgrund (Skolverket, 2013). Syftet med denna studie är att undersöka hur studie och yrkesvägledare uppfattar sitt arbete i utsatta områden i Sverige, med fokus på vilka utmaningar, svårigheter, möjligheter och vilka motivations höjande insatser de upplever och använder sig av i sitt arbete. Studien har en kvalitativ ansats där digitala intervjuer med fyra studie och yrkesvägledare utförts. Där två är utbildade studie och yrkesvägledare och två som hade annan akademisk utbildning i grunden men som arbetar som studie och yrkesvägledare inom grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att elevernas sociokulturella bakgrund, språket och elevernas motivation kan vara stora utmaningar för studie och yrkesvägledarnas arbete. En av de stora utmaningarna är kunskapen i det svenska utbildningssystemet. Med faktorer som språksvårigheter, ekonomisk utsatthet och kulturella krockar, finns ändå möjligheter att lyckas med rätt stöttning av omgivningen och kompetenta studie och yrkesvägledare. Mer forskning inom området behövs för att tydligare förstå hur studie och yrkesvägledare kan bidra till att elever i utsatta områden fullföljer sin skolgång med motivation till fortsatta studier och yrkesdrömmar.