The aim of this study was to investigate why some college students choose to only study during their education time and others to work in parallel with their studies. The aim was also to find out whether there was any difference between the two groups regarding health, tiredness, stress and economic. The participants consisted of students at universities in Sweden (n = 3437), of which 57,9 % were women and 42,1 % were men. The study's measuring instrument was a questionnaire that consisted questions about if and why the student worked or not during their education time. Self-assessment answers for health, tiredness, sleep, stress and economy. The results were analyzed and showed that it was economic reasons for why student worked in parallel with the studies. There was a significant difference between the groups how they experienced their financial situation, where working-class students stated their finances as inferior. However, there was no significant difference between the groups in the perception of health, sleep and stress. A significant gender difference in the results showed that women experienced more stress, bad sleep and ill health. Finally, the results of the study and suggestion for further research were discussed. / Syftet med vår studie var att undersöka varför vissa högskolestudenter väljer att enbart studera och andra att yrkesarbeta parallellt med studierna. Samt att undersöka om det fanns någon skillnad i hur grupperna, enbart studerande vid högre studier och yrkesarbetande parallellt med studierna, upplevde hälsa, trötthet, stress och ekonomi under studietiden. Deltagarna bestod av studerande på högskola och universitet i Sverige (n=3437) varav 57,9 % var kvinnor och 42,1% var män. Studiens mätinstrument var en enkät som bestod av bland annat frågor om studenten yrkesarbetade under studietiden, självskattning av upplevelsen av hälsa, trötthet, stress och ekonomi. Resultatet analyserades och visade att ekonomiska skäl var den främsta orsaken till att högskolestudenter yrkesarbetade parallellt med studierna. Det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna hur de upplevde sin ekonomiska situation, där yrkesarbetande studenter uppgav sin ekonomi som sämre. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan grupperna i upplevelse av hälsa, trötthet och stress. En signifikant könsskillnad i resultatet visade att kvinnor upplevde mer trötthet, stress och ohälsa. Slutligen diskuteras studiens resultat samt förslag på vidare forskning.

The purpose of the thesis is to provide more knowledge about the belief in the future for youths. In order to analyze the issue, the thesis done through quantitative methods. It seeks to answer the questions “is there a connection between high school students’ perceived economic situation and their belief in their future regarding work” and “is there a connection between high school students’ perceived economic situation and their future beliefs regarding education?”. The conclusions were reached by a secondary analysis with a data material from a report named “Barns och ungdomars hälsa I Kronobergs län” (children’s and youth’s health in the district of Kronoberg) by Ingrid Edvarsson and Lena Lendahls (2010). The analysis is done with various concepts created by Pierre Bourdieu, for instance, capitals, habitus, reproductions strategy and the family feeling. This theoretical framework and these concepts were chosen since they discuss how a social background affects life which is what was being investigated. There were 2238 participants in the study from all municipalities in the district of Kronoberg. My results show that there are statistical significant connections between youths’ beliefs in future depending on their economic situation Therefore, my result correspond with my hypothesis and the results correspond to Bourdieu’s theory.

Background: The lack of access to adequate housing is a major problem in many developing countries. One of the countries where the housing deficit is a big problem is Peru. The housing deficit in the country can be estimated to more than one million; a number that represents almost 15% of the country’s households. Un Techo Para Mi País (UTPMP) strives to improve this difficult housing situation by constructing emergency houses in the human settlements and thereby improving the situation for the people living in extreme poverty in Peru. Aim: The purpose of this study is to investigate if the construction of emergency houses could be a means of poverty reduction in Peru. The impact of improved housing conditions on a household’s standard of living and economic situation is evaluated, as well as the results of UTPMP’s activities.   Completion: The collection of secondary data took place in Sweden, while the primary data was  collected  during  a  two  months’  minor  field  study  in  Lima,  Peru.  Interviews  with  households benefited with an emergency house through UTPMP were conducted and observations were made by participating in UTPMP’s activities.  Conclusion: According to the results of our study, the access to adequate housing has had a positive effect on the household’s standard of living, but has left the economic situation unchanged. The type of action taken by UTPMP to alleviate poverty should be considered as an appropriate approach and the construction of emergency houses as a means of poverty reduction in Lima. / Bakgrund: Bristen på tillgång till en fullgod bostad är ett stort problem i många utvecklingsländer. Ett av de länder där det råder stor bostadsbrist är Peru. Underskottet på bostäder uppskattas uppgå till mer än en miljon, en siffra som representerar nästan 15% av landets hushåll. Un Techo Para Mi País (UTPMP) strävar efter att förbättra den svåra bostadssituationen genom att konstruera nödbostäder i slumområden och därmed förbättra situationen för de hushåll som lever i extrem fattigdom i Peru. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om konstruktionen av nödbostäder skulle kunna utgöra ett verktyg för att minska fattigdomen i Peru. Effekten av förbättrade boendeförhållanden på ett hushålls levnadsstandard och ekonomiska situation utvärderas, liksom resultaten av UTPMP:s aktiviteter.  Utförande: Insamlingen av sekundärdata genomfördes i Sverige, medan primärdatan samlades in under en två månader lång fältstudie i Lima, Peru. Intervjuer med hushåll som har fått en bostad via UTPMP utfördes, och observationer gjordes genom att delta i UTPMP:s aktiviteter.  Slutsats: Resultaten av vår studie visar att tillgången till en fullgod bostad har positiva effekter på ett hushålls levnadsstandard, men att dess ekonomiska situation förblir oförändrad. Den typ av åtgärd utförd av UTPMP bör ses som en lämplig sådan, och konstruktionen av nödbostäder kan betraktas som ett tillvägagångssätt för att minska fattigdomen i Lima. / Antecedentes: La falta de acceso a una vivienda adecuada es un problema grave en muchos países menos desarrollados. Uno de los países donde el déficit habitacional es un gran problema es el Perú. Se puede estimar que dicho déficit asciende a más de un millón, un número que representa casi el 15% de los hogares del país. La organización Un Techo Para Mi País (UTPMP) se esfuerza para mejorar esta situación a través de la construcción de viviendas de emergencia en los asentamientos humanos y de esta manera, mejorar la situación de las personas que viven bajo condiciones de extrema pobreza en el Perú.  Objetivo: El propósito del presente estudio es investigar si la construcción de viviendas de emergencia podría ser una medida de reducción de la pobreza en el Perú. El impacto de mejores condiciones de vivienda en la situación de vida y económica del hogar es evaluado, así como los resultados de las actividades del UTPMP.   Metodología: La recopilación de datos secundarios se llevó a cabo en Suecia, mientras que los datos primarios fueron obtenidos en Perú durante un estudio de campo de dos meses en Lima. Entrevistas con familias beneficiadas con una casa de emergencia a través del UTPMP fueron realizadas y se hicieron observaciones respectivas al participar en las actividades del UTPMP.   Conclusión: Conforme a los resultados de nuestro estudio, el acceso a una vivienda adecuada ha tenido un efecto positivo en el nivel de vida del hogar, pero ha dejado la situación económica sin cambios. El tipo de acción tomada por el UTPMP debe ser considerada como un enfoque apropiado para aliviar la pobreza, y la construcción de viviendas de emergencia como una medida de reducción de la pobreza en Lima.