<p>Den här uppsatsen är skriven på uppdrag av GrenseTjänsten Morukulien, vilken är en organisation som hjälper personer, företag och andra organisationer som har ärenden i både Sverige och Norge.</p><p>Syftet med uppsatsen är att jämföra levnadskostnaderna för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun. Detta görs genom att se vilken familj som har störst köpkraft. Med köpkraft menas hur mycket man kan konsumera för sin disponibla inkomst.</p><p>Levnadskostnaderna jämförs för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj. Undersökningen bygger på att alla kostnader läggs i boendelandet. Vidare utgås det ifrån att båda familjerna har samma konsumtionsbeteende som en genomsnittlig svensk tvåbarnsfamilj med jämförbar inkomst. Dessa antaganden förenklar undersökningen men riskerar samtidigt att undervärdera den norska familjens köpkraft.</p><p>Den disponibla inkomsten är nästan 40 procent högre för den norska familjen än för den svenska. Då är inte växelkursen medräknad. Därmed skiljer det ännu mer om man går till banken och växlar pengarna.</p><p>Men när det gäller köpkraften är vi intresserad av vilken mängd varor familjerna kan köpa i hemlandet för sin disponibla inkomst. Då de genomsnittliga kostnaderna är 22,2 procent högre i Norge än i Sverige utan hänsyn till växelkursen, blir slutsatsen av den här uppsatsen att den norska familjen har 14,0 procents större köpkraft än den svenska familjen.</p> / <p>This paper is written at the request of GrenseTjänsten Morukulien, which is an organization that helps people, companies and other organizations that have commisions in both Sweden and Norway.</p><p>The purpose of this paper is to compare the cost of living for a family with two children in Arvika and Kongsvinger and to find out which family who has the biggest purchasing power. The purchasing power is how much you can consume for your disposable income.</p><p>The cost of living is compared to a family with two children. The survey is based on the assumption that everything you consume, you consume in your native country. Furthermore it is assumed that both families and have the same consumption behavior as an average Swedish family with two children with a comparable income. These assumptions simplify the survey, but on the other hand, the risk of underestimating the Norwegian family´s purchasing power arises.</p><p>If you exclude the exchange rate, the disposable income is almost 40 percent higher for the Norwegian family than for the Swedish family. Therfore there´s an even bigger difference if one goes to the bank and exchanges money.</p><p>But when it comes to the purchasing power we are interested in how much the families can consume for the disposable income in their native country. The average prices are 22,2 percent higher in Norway than in Sweden, without consideration to the exchange rate. The conclusion of this paper is that the Norwegian family has 14,0 percent more purchasing power than the Swedish family.</p>

Den här uppsatsen är skriven på uppdrag av GrenseTjänsten Morukulien, vilken är en organisation som hjälper personer, företag och andra organisationer som har ärenden i både Sverige och Norge. Syftet med uppsatsen är att jämföra levnadskostnaderna för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun. Detta görs genom att se vilken familj som har störst köpkraft. Med köpkraft menas hur mycket man kan konsumera för sin disponibla inkomst. Levnadskostnaderna jämförs för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj. Undersökningen bygger på att alla kostnader läggs i boendelandet. Vidare utgås det ifrån att båda familjerna har samma konsumtionsbeteende som en genomsnittlig svensk tvåbarnsfamilj med jämförbar inkomst. Dessa antaganden förenklar undersökningen men riskerar samtidigt att undervärdera den norska familjens köpkraft. Den disponibla inkomsten är nästan 40 procent högre för den norska familjen än för den svenska. Då är inte växelkursen medräknad. Därmed skiljer det ännu mer om man går till banken och växlar pengarna. Men när det gäller köpkraften är vi intresserad av vilken mängd varor familjerna kan köpa i hemlandet för sin disponibla inkomst. Då de genomsnittliga kostnaderna är 22,2 procent högre i Norge än i Sverige utan hänsyn till växelkursen, blir slutsatsen av den här uppsatsen att den norska familjen har 14,0 procents större köpkraft än den svenska familjen. / This paper is written at the request of GrenseTjänsten Morukulien, which is an organization that helps people, companies and other organizations that have commisions in both Sweden and Norway. The purpose of this paper is to compare the cost of living for a family with two children in Arvika and Kongsvinger and to find out which family who has the biggest purchasing power. The purchasing power is how much you can consume for your disposable income. The cost of living is compared to a family with two children. The survey is based on the assumption that everything you consume, you consume in your native country. Furthermore it is assumed that both families and have the same consumption behavior as an average Swedish family with two children with a comparable income. These assumptions simplify the survey, but on the other hand, the risk of underestimating the Norwegian family´s purchasing power arises. If you exclude the exchange rate, the disposable income is almost 40 percent higher for the Norwegian family than for the Swedish family. Therfore there´s an even bigger difference if one goes to the bank and exchanges money. But when it comes to the purchasing power we are interested in how much the families can consume for the disposable income in their native country. The average prices are 22,2 percent higher in Norway than in Sweden, without consideration to the exchange rate. The conclusion of this paper is that the Norwegian family has 14,0 percent more purchasing power than the Swedish family.

No description available.

I denna uppsats undersöks levnadsstandarden på Anna Geijers barnhem i Uppsala mellan åren 1876 och 1895. Syftet är att genom en mikrohistorisk skildring och en ekonomisk analys belysa en liten del av Sveriges sociala historia. Det huvudsakliga källmaterialet är stiftelsen Anna Geijers barnhems arkiv som finns bevarat på Uppsala landsarkiv. Undersökningens frågeställning är denna: Hur god kan man säga att omsorgen var på Anna Geijers barnhem i förhållande till levnadsstandarden i samhället i övrigt mellan åren 1876 och 1895? Frågeställningen besvaras med en jämförelse av de utgifter som barnhemmet hade som användes för omsorg, den genomsnittliga bidragsnivån och medelinkomsten i Uppsala. Uppsatsen finner att barnen på barnhemmet hade det generellt bättre än bidragstagarna i staden men sämre än löntagarna.

<p><strong>Syfte:</strong> Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.</p><p>   Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.</p><p>   Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och Slutsatser: </strong>Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.</p><p>   Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.</p><p>   Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result and Conclusions:</strong> By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.</p><p>   The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contributions of the thesis: </strong>The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words: </strong>Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.</p>

Syfte: Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.    Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.    Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.   Metod: I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.   Resultat och Slutsatser: Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.    Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.    Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.   Uppsatsens bidrag: Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.   Nyckelord: Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder. / Aim: The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.   Method: In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.   Result and Conclusions: By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.    The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.   Suggestions for future research: A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing.    Contributions of the thesis: The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.   Key words: Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.

Background: The lack of access to adequate housing is a major problem in many developing countries. One of the countries where the housing deficit is a big problem is Peru. The housing deficit in the country can be estimated to more than one million; a number that represents almost 15% of the country’s households. Un Techo Para Mi País (UTPMP) strives to improve this difficult housing situation by constructing emergency houses in the human settlements and thereby improving the situation for the people living in extreme poverty in Peru. Aim: The purpose of this study is to investigate if the construction of emergency houses could be a means of poverty reduction in Peru. The impact of improved housing conditions on a household’s standard of living and economic situation is evaluated, as well as the results of UTPMP’s activities.   Completion: The collection of secondary data took place in Sweden, while the primary data was  collected  during  a  two  months’  minor  field  study  in  Lima,  Peru.  Interviews  with  households benefited with an emergency house through UTPMP were conducted and observations were made by participating in UTPMP’s activities.  Conclusion: According to the results of our study, the access to adequate housing has had a positive effect on the household’s standard of living, but has left the economic situation unchanged. The type of action taken by UTPMP to alleviate poverty should be considered as an appropriate approach and the construction of emergency houses as a means of poverty reduction in Lima. / Bakgrund: Bristen på tillgång till en fullgod bostad är ett stort problem i många utvecklingsländer. Ett av de länder där det råder stor bostadsbrist är Peru. Underskottet på bostäder uppskattas uppgå till mer än en miljon, en siffra som representerar nästan 15% av landets hushåll. Un Techo Para Mi País (UTPMP) strävar efter att förbättra den svåra bostadssituationen genom att konstruera nödbostäder i slumområden och därmed förbättra situationen för de hushåll som lever i extrem fattigdom i Peru. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om konstruktionen av nödbostäder skulle kunna utgöra ett verktyg för att minska fattigdomen i Peru. Effekten av förbättrade boendeförhållanden på ett hushålls levnadsstandard och ekonomiska situation utvärderas, liksom resultaten av UTPMP:s aktiviteter.  Utförande: Insamlingen av sekundärdata genomfördes i Sverige, medan primärdatan samlades in under en två månader lång fältstudie i Lima, Peru. Intervjuer med hushåll som har fått en bostad via UTPMP utfördes, och observationer gjordes genom att delta i UTPMP:s aktiviteter.  Slutsats: Resultaten av vår studie visar att tillgången till en fullgod bostad har positiva effekter på ett hushålls levnadsstandard, men att dess ekonomiska situation förblir oförändrad. Den typ av åtgärd utförd av UTPMP bör ses som en lämplig sådan, och konstruktionen av nödbostäder kan betraktas som ett tillvägagångssätt för att minska fattigdomen i Lima. / Antecedentes: La falta de acceso a una vivienda adecuada es un problema grave en muchos países menos desarrollados. Uno de los países donde el déficit habitacional es un gran problema es el Perú. Se puede estimar que dicho déficit asciende a más de un millón, un número que representa casi el 15% de los hogares del país. La organización Un Techo Para Mi País (UTPMP) se esfuerza para mejorar esta situación a través de la construcción de viviendas de emergencia en los asentamientos humanos y de esta manera, mejorar la situación de las personas que viven bajo condiciones de extrema pobreza en el Perú.  Objetivo: El propósito del presente estudio es investigar si la construcción de viviendas de emergencia podría ser una medida de reducción de la pobreza en el Perú. El impacto de mejores condiciones de vivienda en la situación de vida y económica del hogar es evaluado, así como los resultados de las actividades del UTPMP.   Metodología: La recopilación de datos secundarios se llevó a cabo en Suecia, mientras que los datos primarios fueron obtenidos en Perú durante un estudio de campo de dos meses en Lima. Entrevistas con familias beneficiadas con una casa de emergencia a través del UTPMP fueron realizadas y se hicieron observaciones respectivas al participar en las actividades del UTPMP.   Conclusión: Conforme a los resultados de nuestro estudio, el acceso a una vivienda adecuada ha tenido un efecto positivo en el nivel de vida del hogar, pero ha dejado la situación económica sin cambios. El tipo de acción tomada por el UTPMP debe ser considerada como un enfoque apropiado para aliviar la pobreza, y la construcción de viviendas de emergencia como una medida de reducción de la pobreza en Lima.