Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en organisation ska kunna genomgå en framgångsrik digitalisering, samt hur dessa faktorer relaterar till varandra. Detta för att på så sätt, ur ett medarbetar- och chefsperspektiv, öka förståelsen för vad som bidrar till en framgångsrik digitalisering. Studien har ämnat besvara syftet och frågeställningen med hjälp av sociomaterialitetsteorin. Studien baseras på en tvärvetenskaplig metod, där empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer och en enkät på det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem. Resultatet visar på att ett flertal faktorer kan påverka organisationens möjligheter till en framgångsrik digitalisering: individens målbild; motivation till att arbeta för organisationens gemensamma mål; utbildning i digitala lösningar; möjlighet för anställda att komma med förslag; grad av engagemang bland anställda; digital mognad hos anställda; anställdas inställning till digitala lösningar; kollegors inställning till digitala lösningar; målgruppsbaserad kommunikation; resursfördelning; chefernas resurstillgång för att stötta. Vidare indikerar resultatet på att ett flertal av dessa faktorer relaterar till varandra. Genom att undersöka vilka faktorer, samt dess relationer, som inverkar på organisationens möjligheter att bedriva en framgångsrik digitalisering, har studien bidragit en ökad förståelse för hur ett digitaliseringarbete kan bedrivas för att inkludera alla anställda inom ett bolag - även de som inte har digitala lösningar som primärt arbetsverktyg. Resultatet tyder på att det finns ett flertal faktorer som bör beaktas för att en organisation ska nå en framgångsrik digitalisering. / The purpose of this study is to examine which factors that are crucial for an organization to go through a successful digitalization, and how these factors relate, to increase the understanding of what contributes to a successful digitalization. The study aims to answer the purpose and the research question with a theoretical perspective of sociomateriality. An interdisciplinary method forms the basis of this study. The empirical data has been collected via semi-structured interviews and a survey at the municipal landlord Uppsalahem. The results indicated that several factors could influence an organization's possibilities to reach a successful digitalization: goals, the motivation to work for the organizations common goals, training in digital solutions, the opportunity to makes suggestions, degree of employee engagement, uneven digital maturity among employees, employees' attitude towards digital solutions; communication bases on target-groups; resource allocation; managers' access to resources to support. Further, the results indicate that several of these factors relate. By examining the factors and the relationships that affect the organization's ability to conduct a successful digitization. The study also contributed to a better understanding of how digitalization can be conducted to include all members of the organization - even those who do not have digital solutions as their primary work tool. The results indicate that there are several factors that should be considered by the organization to accomplish a successful digitalization.

In January 2016 a new pricing model for district heating will be introduced by Vattenfall in Uppsala. The public housing corporation Uppsalahem is one of Vattenfall’s biggest customers and by using one of their residential areas, August Södermans road, a case study was made in order to examine how the new pricing model might affect Uppsalahem. According to Vattenfall one reason for the switch is to give incentive for their customers to use more energy efficient solutions. This was studied by modelling two energy efficient solutions for the houses at August Södermans road. By changing the ventilation systems to FTX and invest in improved windows, Uppsalahem would have been able to save 940 MWh for the year 2013 at August Södermans road. A comparison between the current and the new pricing model showed that Uppsalahem would save 9 000 SEK with the new pricing model applied on August Södermans road at its current condition. If the two energy efficient solutions were taken into consideration the new pricing model would result in a decrease with 21 000 SEK for the year 2013.

The aim with this thesis work is to examine a supplement building that fulfils the requirement forthe Boverket subsidy stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande (2020). A proposal ofthe design of the supplement building on top of the already existing building in Flogsta, Uppsalais created and a profitability analysis for Uppsalahem is made.The three issues examined in the project are: How should this supplement building optimally be designed to meet the demands fromUppsalahem, the subsidy and Swedish building regulations? Is it estimated profitable to fulfil the increased energy requirement in the subsidy? Is it assessed profitable for Uppsalahem to go through with the project? The Supplement building is designed after the recommendations from Swedish Buildingregulations and Suitable International Standards, the ultimate floor plan resulted in 27apartments for students with 18 studio apartments, 1 two-room apartment and 8 three-roomapartments. The energy use calculations proved that the increased energy requirements could not bereached for the project and an increased subsidy could not be obtained. The profitability analysis resulted in an approved profit margin for the project. The subsidywithout the energy bonus resulted in a total subsidy of 11,2 million kr and a profit of 4,8 %.

Denna rapport undersöker bostadsbolaget Uppsalahems möjligheter att investera i solceller. Syftet med rapporten är att uppskatta Uppsalahems solcellspotential fram till år 2025 utifrån ett lönsamhetsperspektiv och besvara i vilken utsträckning Uppsalahem kan bidra till målet om 100MW installerad solenergieffekt till år 2030. Taken som utvärderas uppskattas med hjälp av en simulering baserad på LiDAR-data och en solcellsmodell konstrueras utifrån denna data. Solcellsmodellen valideras med andra kända beräkningsmodeller och en investerings lönsamhet uppskattas för olika scenarier baserat på Uppsalahems juridiska och ekonomiska förutsättningar vad gäller försäljning och inköp av el. Enligt lönsamhetsberäkningarna uppskattas 16 av 516 solcellssystem vara lönsamma i grundsscenariot som förmodas vara det mest sannolikascenariot att inträffa. Många solcellssystem är väldigt nära på att vara lönsamma i grundsscenariot och beroende på scenariot uppskattas upp till 300 solcellssystem vara lönsamma. Om solcellspotentialen uppskattas utan hänsyn till lönsamhet, estimeras Uppsalahem enligt solcellsmodellen kunna bygga solcellssystem som tillsammans har en installerad effekt på drygt 16MW, vilket är en relativt grov uppskattning med hög osäkerhet.

<p><strong>Syfte:</strong> Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.</p><p>   Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.</p><p>   Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och Slutsatser: </strong>Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.</p><p>   Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.</p><p>   Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result and Conclusions:</strong> By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.</p><p>   The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contributions of the thesis: </strong>The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words: </strong>Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.</p>

Syfte: Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.    Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.    Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.   Metod: I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.   Resultat och Slutsatser: Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.    Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.    Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.   Uppsatsens bidrag: Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.   Nyckelord: Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder. / Aim: The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.   Method: In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.   Result and Conclusions: By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.    The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.   Suggestions for future research: A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing.    Contributions of the thesis: The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.   Key words: Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.

Den här uppsatsen avhandlar ”populariteten” hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ”popularitetsmätningar” som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats. Ingen direkt redovisning av dessa intressefrekvenser sker dock. Istället fokuseras den relativa intressefördelningen samt den inverkan på bostädernas ”popularitet” som tycks ha följt av dessas egenskaper. Den relativa intressefördelningen redovisas utifrån de förmedlade bostädernas klasstillhörighet för var och en av dessa egenskapsvariabler, medan graden av inverkan undersöks för varje egenskap med kontroll för de övriga. Egenskapernas absoluta bakomliggande variabelvärden var antingen direkt eller indirekt observerbara för de bostadssökande då dessa gjorde intresseanmälningarna. De aktuella egenskaperna valdes på basis av att de enligt författaren är jämförbara, kvantifierbara och i någon mening möjliga att ha en objektiv uppfattning om. De klassindelade egenskapsvariablerna utgör undersökningens oberoende variabler, det vill säga de som ska förklara variationerna i utfall i undersökningens beroende variabel; relativ intressefördelning/”popularitet”. Egenskapsvariablerna speglar bostädernas klassindelade avstånd till innerstaden, grund- och relativhyra, storlek samt typ. Klasstillhörigheterna för de förmedlade bostäderna är i sin tur härledda utifrån varje bostads förhållande, för egenskapsvariablerna, till preciserade bakomliggande bostadsbestånd. Dessa utgörs av ett sammanlagt bestånd innehållande bolagets bostäder, som i sin tur består av fem underliggande (typ-)delbestånd om 1-5 rum, utifrån bostädernas rumsantal exklusive kök. På ovan beskrivna sätt används alltså de förmedlade bostädernas relativa förhållande till bolagets övriga bostäder inom respektive typbestånd för att tillskriva dem dess egenskaper. Även förmedlingarna delas in i sex kategorier; en för samtliga förmedlingar och fem kategorier efter bostadstyp, utifrån medianantalet intresseanmälningar för varje enskild kategori, dels för att varje kategori då får en ”populär” och en ”mindre populär” hälft, och dels utifrån tanken att skillnader i ”populariteten” mellan de olika förmedlingskategorierna är intressanta att utröna.Utifrån upplägget visas, i författarens mening, på åtminstone någon dimension av dessa bostäders ”popularitet” i de bostadssökandes ögon, och hur dessas ”popularitet” skiljde sig åt.De mer centrala resultaten av undersökningen är, för det första, att bostäder med färre antal rum i större utsträckning var ”populära”. Undersökningen av egenskapernas inverkan visar överlag på en betydande sådan ifrån främst variablerna avstånd till innerstaden respektive grundhyra, då de andra egenskaperna kontrolleras för. Övriga variablers påvisade inverkan överskuggas dock närmast av den mycket stora inverkan på sannolikheten att en förmedlad bostad var ”populär” vilken uppvisas beroende på dennas avstånd till innerstaden. Utifrån resultaten för samtliga förmedlingar skulle en i alla avseenden ”populär” bostad ha få rum, ligga nära innerstaden, ha en låg grundhyra och medellåg relativhyra samt en liten boyta.