I den här magisteruppsatsen undersöker jag hur ett svenskt IT-konsultföretag använder sitt interna IT-system för att marknadsföra och sälja de IT-baserade konsulttjänster som företaget erbjuder, det vill säga konsultbemanning till olika IT-projekt såsom implementering eller uppgradering av affärssystem. Med marknadsföring menar jag exempelvis proaktiva aktiviteter för att stärka varumärket och med försäljning menar jag till exempel merförsäljning på redan befintliga kunder.Bakgrunden till uppsatsens ämne kommer ifrån identifierade utmaningar med detta från de personer inom företaget som arbetar med marknadsföring och försäljning, exempelvis utmaningen i att följa den allt snabbare utvecklingstakten av IT-system (till exempel nya versioner som släpps) för att vara konkurrenskraftig på den svenska konsultmarknaden.Uppsatsens syfte är dels att undersöka användandet interna IT-system hos ett svenskt IT-konsultföretag för att förbättra det genom konfigurering eller utveckling. Den syftar även till att se över och eventuellt förbättra de verksamhetsprocesser som finns på företaget, det vill säga hur de arbetar med försäljning och marknadsföring, för att bli bättre på att nå rätt kunder inom branschen. Genom detta ämnar även uppsatsen också ge vägledande/rådgivande kunskap till andra svenska IT-konsultföretag till hur de kan åstadkomma detta genom analys av undersökningen som beskrivs ovan.För insamling av empirisk data används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av verksamhetspersoner på ett svenskt IT-konsultföretag. Insamlat material ställs i uppsatsen mot befintliga teorier inom marknadsföring, e-marknadsföring, Sociomaterialitet samt internprojekt, eftersom jag anser att dessa teorier är viktiga komponenter för att uppnå uppsatsens syfte.Resultatet innehåller en rad utmaningar och framgångsfaktorer på hur ett internt IT-system för hantering av marknadsförings- och säljfunktioner i ett svenskt IT-konsultföretag kan anpassas. Utmaningar som identifierats är dels brist på tid, pengar och resurser, intern kommunikation samt ökad konkurrens inom branschen men också ett ökat inflöde av e-mail vilket gör att kampanjutskick via e-email riskerar att försvinna i mängden.De framgångsfaktorer som bör eftersträvas är dels att hålla en långsiktig och god relation till kunden, använda uppföljning och rapportering av kampanjer/säljmöten. Detta tillsammans med att använda en lösningsorienterad försäljning med professionalism och kvalité som ledord i de levererade tjänsterna är viktigt för att nå ut till kunder på marknaden för IT-konsulttjänster i Sverige. Förutom detta har marknadsföringsstrategier såsom Cross-selling och Word-of- mouth identifierats som mest lyckosamma inom branschen, varpå dessa bör eftersträvas.För att upprätthålla bra funktionalitet och rätt strategier för marknadsföring och försäljning av IT-konsulttjänster bör man förvalta även interna funktioner som om de vore IT-system. Kort och gott; Man måste underhålla IT för att sälja IT.

Studiens syfte är att identifiera hur RPA påverkar redovisningsarbete i praktiken. Frågeställningar: • Hur upplever redovisningsekonomer RPA med avseende på deras arbetsuppgifter?  • Hur har redovisningsarbetet förändrats till följd av införandet av RPA? För att uppfylla studiens syfte valdes en kvalitativ fallstudie. Insamling av data har bestått av berättelser av redovisningsekonomer, verksamhetsutvecklares redogörelser samt en forskares egna erfarenheter med målsättningen att skapa en djupgående helhetsbild av den studerade kontexten.  Studien visar att RPA är en teknik som påverkar redovisningsarbete på olika sätt. Användandet av tekniken resulterar i nya arbetssätt och rutiner vilka frigör tid för kvalificerade arbetsuppgifter. Detta leder till att det regelstyda arbetet underlättas då det kan utföras mer noggrant och med mindre stress. Samtidigt kan RPA tidvis skapa svårigheter att fullfölja det regelstyrda arbetet främst genom en minskad helhetssyn av arbetsprocessen.

The information-seeking process and information management of professional translators have received little attention within library and information science. Therefore, this thesis aims to explore how non-literary translators’ work, especially in regard to their use of information and information technology, has changed since the 1990s. This is carried out by conducting a discourse analysis of texts from Facköversättaren¸ a magazine for professional translators working to and from Swedish. A sociomaterial theoretical framework is applied, combined with the discourse theory developed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, which in this thesis serves both as a theoretical and methodological basis. The study finds that the discourse of professional translators has changed in several ways during the period in question. Firstly, to strengthen their identity, translators tend to contrast themselves to non-professional translators, other actors on the language service market, and machines. Secondly, technology is found to be described as a threat in the beginning of the period, while being described as a tool later on. Thirdly, the process of information-seeking is becoming increasingly incorporated within other parts of the translation process, with the help of CAT tools, and the translation process itself is being successively transformed by machine translation systems. This sociomaterial aspect of the entanglement of human and technical translation processes would benefit from further studies within library and information science.

Distanseringen under pandemin har ändrat förutsättningarna för hur vi människor kan kommunicera och interagera med varandra. Detta kan i sin tur ha en påverkan på organisationskulturen. Förut fysiska och sociala interaktioner sker nu digitalt och detta har medfört en distansering kollegor emellan. Beroende på hur organisationer har valt att använda sig av digitaliseringen som följde pandemin har olika effekter skett och därav påverkat organisationskulturen på olika sätt. Syftet är att undersöka och bidra med kunskap om hur distansarbete via digitala kanaler kan påverka organisationers kultur och om sociala mönster har förändrats. För att få fram hur organisationer har påverkats har vi genomfört intervjuer med åtta olika individer på åtta olika organisationer. Det som är mest tydligt är att digitaliseringen är här för att stanna och att ingen av de individerna vi har undersökt kan tänka sig att återvända till samma arbetssätt som före pandemin. Förändringen av kommunikation har medfört en försämring när det rör sig om beslutsfattande inom organisationer och det har även skapat en distansering kollegor emellan. / The distancing during the pandemic has changed the conditions for how we humans can communicate and interact with each other. This in turn can have an impact on the organizational culture. Before, physical and social interactions now take place digitally and this has led to a distance between colleagues. Depending on how organizations have chosen to use the digitalisation that followed the pandemic, different effects have taken place and therefore affected the organizational culture in different ways. The purpose is to investigate and contribute knowledge about how teleworking via digital channels can affect organizations' culture and whether social patterns have changed. To find out how organizations have been affected, we conducted interviews with eight different individuals at eight different organizations. What is most clear is that digitalisation is here to stay and that none of the individuals we have examined can imagine returning to the same way of working as before the pandemic. The change in communication has led to a deterioration when it comes to decision-making within organizations and it has also created a distance between colleagues.

På grund av corona-pandemin har många företag behövt omvandla sin dagliga verksamhet tillen mer digitaliserad verksamhet för att öka den sociala distanseringen. Som ett resultat av dettaspelar digitala verktyg en betydande roll för organisationer att säkerställa att arbetstagarnauppnår sina önskade produktivitetsnivåer. Det finns tidigare forskning om företag somuppmuntrar sina anställda att arbeta hemifrån, men metoderna och resultaten brister i vissaaspekter som exempelvis varför och på vilket sätt en arbetare upplever förändringar i sinproduktivitet. För att undersöka upplevd produktivitet och bakomliggande faktorer kommer detgenomföras intervjuer med medarbetare från olika företag som blivit tvingade att arbetahemifrån. Syftet med denna studie är att undersöka arbetstagarens upplevda produktivitet isamband med påtvingat distansarbete som ett resultat av COVID-19 pandemin, samt huraffordances utnyttjas och förändras. Dessutom syftar studien till att hitta utveckling- ochforskningsmöjligheter inom området på grund av den nya innebörden av distansarbete isamband med COVID-19 pandemin. Datan från de intervjuade arbetstagarna kommeranalyseras utifrån Research model to measure productivity of telecommuters, affordances ochsociomaterialitet. Studiens resultat visar att den upplevda produktiviteten är högre bland deintervjuade vid distansarbete, affordances har en påverkan på produktivitet, att det på distansuppstår en ökad dikotomi mellan över- och underordnade och att det i den sociomateriellapraktiken uppstår förändringar i övergången till distansarbete. / Due to the corona pandemic, many companies have had to transform their daily operations intoa more digitized business in order to increase social distancing. As a result, digital tools play asignificant role for organizations in ensuring that employees achieve their desired levels ofproductivity. There is previous research on companies that encourage their employees to workfrom home, but the methods and results are lacking in certain aspects such as why and in whatway a worker experiences changes in his productivity. To investigate perceived productivityand underlying factors, interviews will be conducted with employees from different companieswho have been forced to work from home. The purpose of this study is to examine theemployee's perceived productivity in connection with forced telework as a result of theCOVID-19 pandemic, as well as how affordances are utilized and changed. In addition, thestudy aims to find development and research opportunities in the field due to the new meaningof teleworking in connection with the COVID-19 pandemic. The data from the interviewedemployees will be analyzed on the basis of the Research model to measure productivity oftelecommuters, affordances and socio-materiality. The study concludes that the perceivedproductivity is higher among those interviewed for teleworking, affordances have an impacton productivity, that at a distance there is an extended dichotomy between superiors andsubordinates and that in sociomaterial practice there are changes in the transition to telework.

AI är ett ämne vars framsteg i dagsläget diskuteras flitigt. En liten funktion av fenomenet AI utgörs av ansiktsigenkänning, något som även det på senaste tiden implementerats på fler områden i vårt samhälle. Då tekniken i sig är relativt ny är polismyndighetens användning av verktyget likaså. Denna studie ämnar att undersöka vilka risker och möjligheter användningen av ansiktsigenkänning i svenska brottsutredningar har. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med personer tillhörande de två särskilt intressanta yrkesgrupperna AI-forskare och poliser. Detta för att frambringa två olika perspektiv. I analysen av empirin knyts de framtagna konsekvenserna an med teorin sociomaterialitet. Studien presenterar ett antal risker och möjligheter som bekräftar redan identifierade konsekvenser i litteraturen. Risker och möjligheter som identifierades var relaterade till integritet, lagstiftning, bias i databaser, övertro och misstro, effektivisering, trygghetsskapande, noggrannhet och arbetsmiljö. Studien avslutas med förslag på framtida forskning. / AI is a technology which development is frequently discussed. A small part of the phenomena AI is constituted by facial recognition, a technology which is rapidly implemented in an increasing number of societal functions. Since facial recognition itself is relatively new, the utilization of it within the police authority is as well. This study intends to investigate which risks and possibilities the utilization of facial recognition has in Swedish criminal investigations. The study is based on semi-structured interviews with people divided into one of two different interesting groups: AI-scientists and employees at the Swedish police authority. This, with the intention to capture two different perspectives. In the analysis of the empirical data the identified consequences are linked to the theory sociomateriality. The study presents a number of risks and possibilities which confirm already identified consequences in literature. The risks and possibilities identified related to integrity, laws and regulations, bias in databases, over-reliance and disbelief, efficiency, security enhancing, accuracy and working environment. The study concludes with suggestions for future research.

Before the pandemic, many public sectors were heavily dependent on American cloud services. When the pandemic broke out, remote work became a necessity, making existing communication systems like Skype, email, and file sharing crucial to support this transition. The joint project dSam (Digital Collaboration Platform for the Public Sector) has investigated and evaluated the market for suitable solutions that are both secure and meet legal requirements. The project was completed in the autumn of 2022 and delivered a report that included the tools tested and met the basic requirements. Organizations would then, in connection with procurement, consider the additional requirements they have for a service adapted to their own operations. The main purpose of this study is to investigate and understand the factors influencing the procurement of digital information systems within the public sector, as well as to gain an understanding of the interaction between people and technology that can provide insights into how behaviors and attitudes can be optimized for successful procurement. The empirical material consists of semi‐structured interviews with authorities, supplemented with observations. These data were analyzed based on Orlikowskiʹs (1992) structuration theory. The studyʹs results identify ten factors that strongly influence the procurement of digital information systems in the public sector. Additionally, a significant research gap regarding theories on IT artifacts is identified. / Före pandemin var många offentliga sektorer starkt beroende av amerikanska molntjänster. När pandemin bröt ut blev distansarbete en nödvändighet, vilket gjorde befintliga kommunikationssystem som Skype, e‐post och fildelning avgörande för att stödja denna omställning. Det gemensamma projektet dSam (Digital samarbetsplattform för offentlig sektor) har undersökt och utvärderat marknaden efter lämpliga lösningar som både är säkra och uppfyller de juridiska kraven. Projektet avslutades hösten 2022 och levererade en rapport som innehöll de verktyg som testats och uppfyllde de grundläggande kraven. Organisationerna skulle sedan, i samband med upphandling, utgå från de övriga krav som organisationerna ställer på en tjänst anpassad för egen verksamhet. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka och förstå de faktorer som påverkar upphandlingen av digitala informationssystem inom den offentliga sektorn samt ge en förståelse för samspelet mellan människor och teknik som kan ge insikter om hur beteenden och attityder kan optimeras för att uppnå en framgångsrik upphandling. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med myndigheter kompletterat med observationer Dessa data analyserades med utgångspunkt från Orlikowskis (1992) strukturationsteori. Studiens resultat identifierar tio faktorer som starkt påverkar upphandling av digitala informationssystem i offentlig sektor. Dessutom identifieras ett betydande forskningsgap rörande teorier om IT‐artefakter.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en organisation ska kunna genomgå en framgångsrik digitalisering, samt hur dessa faktorer relaterar till varandra. Detta för att på så sätt, ur ett medarbetar- och chefsperspektiv, öka förståelsen för vad som bidrar till en framgångsrik digitalisering. Studien har ämnat besvara syftet och frågeställningen med hjälp av sociomaterialitetsteorin. Studien baseras på en tvärvetenskaplig metod, där empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer och en enkät på det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem. Resultatet visar på att ett flertal faktorer kan påverka organisationens möjligheter till en framgångsrik digitalisering: individens målbild; motivation till att arbeta för organisationens gemensamma mål; utbildning i digitala lösningar; möjlighet för anställda att komma med förslag; grad av engagemang bland anställda; digital mognad hos anställda; anställdas inställning till digitala lösningar; kollegors inställning till digitala lösningar; målgruppsbaserad kommunikation; resursfördelning; chefernas resurstillgång för att stötta. Vidare indikerar resultatet på att ett flertal av dessa faktorer relaterar till varandra. Genom att undersöka vilka faktorer, samt dess relationer, som inverkar på organisationens möjligheter att bedriva en framgångsrik digitalisering, har studien bidragit en ökad förståelse för hur ett digitaliseringarbete kan bedrivas för att inkludera alla anställda inom ett bolag - även de som inte har digitala lösningar som primärt arbetsverktyg. Resultatet tyder på att det finns ett flertal faktorer som bör beaktas för att en organisation ska nå en framgångsrik digitalisering. / The purpose of this study is to examine which factors that are crucial for an organization to go through a successful digitalization, and how these factors relate, to increase the understanding of what contributes to a successful digitalization. The study aims to answer the purpose and the research question with a theoretical perspective of sociomateriality. An interdisciplinary method forms the basis of this study. The empirical data has been collected via semi-structured interviews and a survey at the municipal landlord Uppsalahem. The results indicated that several factors could influence an organization's possibilities to reach a successful digitalization: goals, the motivation to work for the organizations common goals, training in digital solutions, the opportunity to makes suggestions, degree of employee engagement, uneven digital maturity among employees, employees' attitude towards digital solutions; communication bases on target-groups; resource allocation; managers' access to resources to support. Further, the results indicate that several of these factors relate. By examining the factors and the relationships that affect the organization's ability to conduct a successful digitization. The study also contributed to a better understanding of how digitalization can be conducted to include all members of the organization - even those who do not have digital solutions as their primary work tool. The results indicate that there are several factors that should be considered by the organization to accomplish a successful digitalization.

It may seem strange to claim that it is difficult to design innovative information technology (IT) in a time when the technological progress leaps forward like never before. However, despite the numerous opportunities that this rapid progress provides, we often design IT that is similar to existing artifacts, making IT design incremental rather than radical. At the same time, IT innovations are pointed out as crucial to meet the societal challenges we are facing, not least in the public sector, including a growing and older population, increasing demands from citizens and reduced tax revenues. This calls for us to better understand why it is difficult to design innovative IT. Previous research on this topic have mainly focused on human and social aspects, not paying close attention to IT. In this thesis, it is suggested that the sociomaterial theory agential realism can help shed light on the role of IT in innovative IT design, acknowledging the sociomateriality of IT. Thus, the overarching aim of this thesis is to apply agential realism on an empirical case in order to explore and explain why it is difficult to design innovative IT. To fulfill the aim, a qualitative case study was conducted in publicly funded healthcare. The empirical case is an example of an attempt to design innovative IT in a healthcare context. The empirical material was generated through participant observations, including video recordings, and semi-structured interviews. The material was analyzed in several rounds, with and without a theoretical lens. In the agential realist analysis, IT has been viewed as entangled with the world. The analysis focused on what boundaries IT produced and how these boundaries were consequential for what was possible and impossible to design. The thesis illustrates how IT is produced and productive in terms of both matter and meaning, and thus, is agential – IT makes differences in the world. What is possible to design is not only constrained by social structures but by the materiality of IT, what boundaries IT helps produce and the material-discursive practices that enact IT. Innovative IT design means to design material configurations that produce boundaries that are different from what have been enacted before and, thus, deviate from existing material-discursive practices. However, it is difficult to deviate from these since material-discursive practices are agential and define what boundaries are meaningful and legitimate. Hence, it is difficult to design innovative IT since innovative IT design has to both enact boundaries that deviate from agential material-discursive practices and also gain legitimacy. Through this explanation, the thesis makes an explanatory knowledge contribution which differs from and adds to earlier explanations. It also makes a contribution to conceptualizing the IT artifact by emphasizing IT as sociomaterial and providing examples of how IT can be understood as produced, productive, agential and entangled. Finally, the thesis also makes an empirical and methodological contribution in the sense that it demonstrates how an agential realist case study can be conducted in the field of Information Systems. / Det kan verka märkligt att påstå att det är svårt att designa innovativ informationsteknik (IT) i en tid då den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin förr. Men trots de många möjligheter som den snabba utvecklingen erbjuder så designar vi ofta IT som liknar existerande artefakter, vilket resulterar i inkrementell snarare än radikal IT-design. Samtidigt pekas IT-innovation ut som kritisk för att möta de samhälleliga utmaningar som vi står inför, inte minst i den offentliga sektorn där en växande och åldrande befolkning, ökade krav från medborgare och minskade skatteintäkter ställer stora krav på offentliga organisationer. Av denna anledning behöver vi förbättra vår förståelse för varför det är svårt att designa innovativ IT. Tidigare forskning inom detta ämne har främst fokuserat på mänskliga och sociala aspekter men inte uppmärksammat IT. I denna avhandling föreslås att den sociomateriella teorin agentiell realism kan bidra till att belysa ITs roll i innovativ IT-design genom att se IT som sociomateriell. Därmed är avhandlingens övergripande syfte att applicera agentiell realism på ett empiriskt fall för att utforska och förklara varför det är svårt att designa innovativ IT. För att uppfylla syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts i offentlig sjukvård. Det empiriska fallet är ett exempel på ett försök att designa innovativ IT i en sjukvårdskontext. Det empiriska materialet genererades genom deltagande observationer, inklusive videofilmning, och semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i flera omgångar, både med och utan teoretisk lins. I analysen där agentiell realism applicerades sågs IT som entangled (’intrasslad’) med världen. Denna analys fokuserade på vilka gränser som IT producerade och hur dessa gränser hade konsekvenser för vad som var möjligt respektive omöjligt att designa. Denna avhandling illustrerar hur IT är producerad och producerande både vad gäller materia och betydelser, och därmed är agentiell – IT gör skillnad i världen. Vad som är möjligt att designa är inte enbart begränsat av sociala strukturer utan också av ITs materialitet, vilka gränser som IT bidrar till att producera och de materiell-diskursiva praktiker som framställer IT. Innovativ ITdesign innebär att designa materiella konfigurationer som skapar gränser vilka skiljer sig från vad som blivit till innan och därmed avviker från rådande materiell-diskursiva praktiker. Det är dock svårt att avvika från dessa eftersom materiell-diskursiva praktiker är agentiella och definierar vilka gränser som är meningsfulla och legitima. Det är därmed svårt att designa innovativ IT då innovativ IT-design behöver både producera gränser som avviker från agentiella materiell-diskursiva praktiker och också uppnå legitimitet. Med denna förklaring ger avhandlingen ett kunskapsbidrag och bidrar till ny förståelse för varför det är svårt att designa innovativ IT. Avhandlingen bidrar också till att konceptualisera IT-artefakten genom att betona ITs sociomaterialitet och att ge exempel på hur IT kan förstås som producerad, producerande, agentiell och entangled. Slutligen ger avhandlingen också ett empiriskt och metodologiskt bidrag genom att demonstrera hur en agentiell realistisk fallstudie kan utföras inom informatikfältet. / <p>The series name in the thesis <em>Faculty of Arts and Sciences thesis</em> is incorrect. The correct series name is <em>FiF-avhandling</em>.</p>

The aim of this study was to describe and analyse online teaching practices in the Swedish higher education context. The study had an online ethnographic approach and was based on empirical data on the teaching in two university courses. The study rested primarily on observational data but interviews and available documents also formed the basis for analysis. Empirical data were analysed with a perspective of practice theory – a perspective within a sociomaterial account. The results showed that online teaching was characterised by an embodied sociomaterial practice. The teacher’s body could be understood as both multiple and closely interwoven with technology. Furthermore, the teacher’s body was used in the teaching situation to reduce technological complexity but also, along with other forms of materiality, to prefigure what kind of teaching would take place. Teacher interventions in online environments could furthermore be understood as relational to both technology (that is the virtual material arrangement) and teachers’ doings and sayings (that is the teaching practice). Teacher interventions were aimed at making the arrangement intelligible for the students. The study showed that teacher interventions arranged both students and information and communication technology (ICT) in order to make them work as a teaching practice. The teaching practice that emerged was characterised as an interplay between virtual materiality and social practice, where asymmetricrelations between teachers and the ICT prevailed. / Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera undervisningspraktiker online i svensk högre utbildningskontext. Studien har en onlineetnografisk ansats och baseras på empiriska data av undervisningen i två kurser på universitetsnivå. Studien stödjer sig främst på observationsdata men även intervjuer och dokumentstudier ligger som grund för analysen. Empiriska data har analyserats med ett praktikteoretiskt perspektiv – ett perspektiv inom sociomateriell teoribildning. Resultatet visar att undervisning online kännetecknas av en förkroppsligad sociomateriell praktik. Lärarkroppen kan förstås som både multipel och tätt sammanvävd med teknologi. Vidare används lärarkroppen i undervisningssituationen för att reducera komplexitet men även för att, tillsammans med annan materialitet, prefigurera vad det är för typ av undervisning som kommer att utspela sig. Vidare kan lärarinterventioner i onlinemiljöer förstås som relationella till både tekniken (det vill säga det virtuellt materiella arrangemanget) och lärares göranden och säganden (det vill säga undervisningspraktiken). Lärarinterventioner syftar till att göra arrangemanget begripligt för studenterna. Studien visar att lärarinterventionerna arrangerar både studenter och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i syfte att få dem att fungera som en undervisningspraktik. Den undervisningspraktik som uppstår är inte given på förhand utan emergent. Den karaktäriseras av ett samspel mellan virtuell materialitet och social praktik där asymmetriska relationer mellan lärare och IKT råder.